Marieområdet

Inledning: Så står det till

Här hittar du sociala stadsrumsanalyser och stadsdelsbeskrivningar för Marieområdet.

Innehåll

Grundkurs

Grafik och statistik

Socialt kapital

Så tycker boende

Social stadsrumsanalys

Fortsättningskurs

Grundkurs: Marieområdet

Den vita staden mellan berg och sjö

På Marieområdet har du alltid nära till rekreation med Stadsliden på ena sidan och Nydala på den andra. Mariehems­ängarna förvandlas med jämna mellanrum till skådeplats för lek och allvar när Brännbollsyran ska avgöras, med officiell VM-status. Det är också platsen där Mariehems FC eller FC Barcelona formar framtidens bollkonstnärer under matcherna på Umeås fotbollsfestival. Mariehem har kallats den vita staden i relation till Ålidhem som benämnts den röda och universitet som den gula staden.

Nära service och rekreation

På Marieområdet kan du bo i olika boendeformer på nära avstånd från såväl handelsområden som universitet. Mariehem är planerat utifrån tidstypiska planeringsideal med karaktärer som trädgårdsstad, med skola och centrum inom en trafikring där separeringen av trafikslag är tydlig. Marieområdet med Mariehem, Mariedal och Marieberg byggdes upp för att möta det stora behov av bostäder som följde av universitetets omvandlingskraft. Därefter tillkom Olofsdal och Nydalahöjd. Senare tillskott är Mariestrand som ligger granne med Nydalasjön.

Funktionalistisk planering och potentialer för utveckling

På Mariedal finns ett handels- och verksamhetsområde som kopplar till Ersboda och i dess västra del i huvudsak tät småhusbebyggelse medan låg sluten bebyggelse dominerar i öst. Här finns en bredd med 1970-tals flerfamiljshus som kombinerar trä och tegel och tätt liggande rad-, par-, och kedjehus. Marieberg präglas av avsaknad av genomfarts­trafik, här finns återvändsgränder till markparkeringar men korsande vägar för kollektivtrafik och väl utbyggt gång och cykelnät. Bebyggelsen är låg och sluten bebyggelse i trä med två- till tre våningar. Mariehem är byggt strikt utifrån trafik­separeringens principer med matning utifrån och med plats för människor och lek helt fredad från biltrafik. Flerfamiljs­husen här har medelhög täthet och är av typen ”hus i park” med vitkalkade fasader och gårdar för lek och umgänge. Här och var finns skogspartier bevarade samt parker och dungar integrerade i den bebyggda miljön.

Komplettering på gång

Mycket är på gång i denna stadsdel som har stor potential för utveckling. Kompletteringar sker och också större projekt är på gång. Därtill planeras för förskola i området.

Tre landmärken

Bräntberget

Den stadsnära slalombacken med lift. Här har många Umeåbor tagit sina första alpina skär under årens lopp. Inte minst lade Maria Pietilä-Holmner grunden för sin proffskarriär just här.

Nydalasjön

Ett stenkast från bebyggelsen på Mariestrand finns Nydalasjön, mitt i skogen med strövområden, tjärnar och en fin slinga längs varierade naturmiljöer runt hela sjön. Här bedriver många föreningar verksamhet och här finns aktiviteter året runt för alla Umeåbor, men också lugn och ro.

Vattentornet

Det lysande landmärket på höjdåsen. Runt vattentornet och skogspartierna därikring kan vi ta en picnic och njuta av lugnet.

Karta 1: Kartillustration med exempel på funktioner på Marieområdet.Förstora bilden

Karta 1: Kartillustration med exempel på funktioner för Marieområdet. Här finns oöverträffade rekreationsmöjligheter. Marieområdet omfamnas av stadens två viktigaste rekreationsområden Nydala och Stadsliden. Genom området finns en vältrafikerad stomlinje för kollektivtrafik och utveckling sker bland annat i området kring Mariehems centrum.

Grafik och statistik

Marieområdet är en del av staden som på totalen liknar Umeå som genomsnitt men där skillnader finns mellan olika stadsdelsområden och huruvida olika delar domineras av hyresrätter eller bostadsrätter.

Tio utmärkande drag

  1. På Mariehem är ensamboende en stor grupp, men ändå mindre än i alla jämförda stadsdelar.
  2. En grupp som sticker ut, jämfört med andra stadsdelar, är gifta eller sammanboende utan barn.
  3. Unga vuxna och vuxna upp till 45 år är underrepresenterade i Marieområdet.
  4. Invånare i äldre ålderskategorier utgör en större andel här.
  5. Andelen utrikes födda jämfört med den totala befolkningen är något högre, men skillnaden är marginell.
  6. Det finns ungefär lika många bostads- som hyresrätter. Boende i hyresrätter koncentreras kring Olofsdal och delar av Mariehem medan bostadsrätterna främst finns kring Mariestrand.
  7. Trångboddhet är något vanligare jämfört med staden som helhet.
  8. Barnfattigdom är något mindre förekommande än snittet.
  9. Andelen välutbildade och disponibel inkomst motsvarar ungefär genomsnittet.
  10. Ohälsotalen är i genomsnitt 26 dagar vilket är högre än staden som helhet och förvärvsgraden är låg i jämförelse med andra stadsdelar.

Urval av indikatorer

Diagram 1: Cirkeldiagram som visar fördelningen per upplåtelseform. 40 procent av hushållen bor i bostadsrätt, 39 procent i hyresrätt, 20 procent i äganderätt och ett mindre antal har inte uppgett någon upplåtelseform.Förstora bilden

Diagram 1: Andel hushåll som i respektive upplåtelseform.

Diagram 2: Stapeldiagram som visar fördelningen av lägenhetsstorlekar bland hushållen i flerbostadshus. Cirka 7 procent har 1 rum, jämfört med cirka 15 procent för Umeå tätort. Drygt 35 procent har 2 rum. Cirka 33 procent har 3 rum, drygt 40 procent för Umeå tätort. Knappt 15 procent har 4 rum, ett par procent har 5 rum och en väldigt liten del har 6 rum eller fler.Förstora bilden

Diagram 2: Figuren avser hushåll i flerbostadshus.

Diagram 3: Spindeldiagram som visar 87 procents valdeltagande, 68 procent av hushållen har bil, 66 procent av unga, 13–18 år, tycker att man kan lita på ganska många eller de flesta människor och 58 procent unga känner sig trygga eller ganska trygga när de går hem ensamma på kvällen i sitt område. 3 procent är familjen med låga inkomster, inga känner sig trångbodda och 28 procent av inkomsten går till boendeutgifter. 38 procent har högre utbildning, 20 procent deltar frekvent i föreningsaktiviteter och utifrån deltagartillfällen per deltagare och år ligger området 8 procent lägre än medelvärdet.Förstora bilden

Diagram 3: Diagrammet visar livsstilsdata för boende i området.

Socialt kapital

Starka sociala nätverk, hög nivå av tillit och förtroende mellan de boende är exempel på kännetecken på en plats med högt socialt kapital. Att bo på en sådan plats antas vara hälsofrämjande och måttet kan ses som en indikator på hur socialt hållbart ett område är.

Forskningsresultat

Utifrån enkätundersökningarna om socialt kapital 2006 och 2020 är intrycket att Marieområdet består av två sinsemellan ganska olika områden. I indexet placerar sig Mariedal i den grupp av områden som har det allra högsta sociala kapitalet både under 2006 och 2020. Det sociala kapitalet på Mariehem/Mariestrand har också varit oförändrat från 2006 till 2020 men på en låg nivå.

Index socialt kapital Marieområdet

Mariedal 2006 Mycket högt 2020 Mycket högt

Mariehem, Mariestrand 2006 Lågt 2020 Lågt

Svaren på 2020 års enkät visar att 91 procent på Mariedal och 77 procent på Mariehem och Mariestrand tycker att man på den plats där man bor är beredd att hjälpa varandra lagom mycket. På frågan om man bryr sig om varandra på den plats där man bor svarar 88 procent på Mariedal och 76 procent på Mariehem/Mariestrand att man bryr sig om varandra lagom mycket.

Andelen som anger det är ganska vanligt eller mycket vanligt att grannar pratar med varandra när man möts är 85 procent på Mariedal och 65 procent på Mariehem/Mariestrand. De som tycker att man förväntas vara engagerad i frågor som rör området lagom mycket är 76 procent av de svarande på Mariedal och 78 procent på Mariehem och Mariestrand.

På Mariedal svarar 73 procent att man känner igen många eller de flesta av sina grannar medan andelen på Mariehem och Mariestrand är 56 procent. Med personer som man känner igen menas människor som man regelbundet stöter på eller ser och kanske säger hej till, utan att man för den skull har en social relation till personen. Det kan jämföras med till exempel 36 procent på Ålidhem, 51 procent på Haga, 64 procent på Sandbacka eller 72 procent på Västerslätt och Rödäng.

På frågan om man har utfört någon tjänst åt en granne det senaste året, som att ta in post eller vattna blommor, är andelen som svarar ja på Mariedal 62 procent och på Mariehem och Mariestrand 42 procent. 87 procent av de boende på Mariedal och 76 procent av de boende på Mariehem och Mariestrand svarar att de tycker att man i allmänhet kan lita på människor, även sådana man inte är personligt bekant med. Detta kan jämföras med till exempel Ålidbacken där 78 procent av de boende svarat att man i allmänhet kan lite på människor, Sofiehem där andelen är 92 procent eller Tomtebo och Tavleliden där 80 procent svarat samma sak.

Uppgifterna om socialt kapital i bostadsområden kommer från Umeå universitets pågående forskningsprojekt ”Socialt kapital som en resurs i planering och design av socialt hållbara och hälsofrämjande bostadsområden” (2018–2021) som genomförs i samverkan med Umeå kommuns kommission för social hållbarhet. Uppgifterna bygger på en enkätundersökning som besvarats av drygt 7 000 Umeåbor där syftet är att undersöka hur socialt kapital förändrats över tid genom att bland annat titta på stadsplanering samt att undersöka hur människor upplever utvecklingen av socialt kapital i sina bostadsområden och hur förändringar av det sociala kapitalet inverkar på människors hälsa och livskvalité. Viktigt är att poängtera att nivåerna i indexet är relativa, det vill säga att bostadsområdena i Umeå rankas i förhållande till varandra. Att ett område exempelvis sjunker från en nivå av socialt kapital till en annan behöver alltså inte nödvändigtvis betyda att det blivit sämre i det området utan det kan också betyda att det blivit bättre i andra områden. (Siffrorna ovan kommer granskas och kan komma att justeras.)

Så tycker boende

Karta 2: Kartillustration över Marieområdet som visar var invånarna i Umeå tycker det finns trivsamma och otrivsamma platser. Relativt jämn fördelning av gröna och röda punkter i området. De gröna tenderar att vara utspridda över hela området, medan de röda mest är koncentrerade i de centrala delarna.Förstora bilden

Karta 2: Trivsamma och otrivsamma platser, illustrerat med gröna respektive röda punkter, på Marieområdet.

Diagram 4: Tårtdiagram som visar att 60 procent av de 100 som märkte ut trivsamma platser bor själva i området, 13 procent bor inte i området och 27 procent har inte uppgett var de bor.Förstora bilden

Diagram 4: Figuren visar antal personer och andelar svar om trivsamma platser från personer som själva bor i området och inte. Merparten av svaren avseende trivsamma platser kommer från personer som är boende i området.

Diagram 5: Tårtdiagram som visar att 58 procent av de 53 svaranden som märkte ut otrivsamma platser bor själva i området, 21 bor inte i området och 21 procent har inte uppgett var de bor.Förstora bilden

Diagram 5: Figuren visar antal personer och andelar svar om otrivsamma platser från personer som själva bor i området och inte. Merparten av svaren avseende otrivsamma platser kommer från personer som är boende i området.

Trivsamma och otrivsamma platser

Det är tydligt att de boende särskilt trivs i Nydalaområdet. Många markerar den som sin favoritplats. Här njuts rekreation och friluftsliv under alla säsonger. Därtill är Mariehemsängarna inklusive Bräntbergsbacken mycket omtyckta platser. Ica Kvantum-sidan av Mariehems centrum anges av många som omtyckt med dess utbud men även gym. Mariehemsvägen upplevs som en barriär vid centrum som delar platsen. Den är trafikerad och svår att passera som gående. Passagen mellan centrumdelarna närmast cirkulationen mot E4 är otrygg på grund av trafiken. I de samman­ställda resultaten är tillgången till natur den kategori som sticker ut med absolut flest antal svarande inom Marie­området. Många nämner närheten till Gammliaskogen, Mariehemsängarna och Nydalasjön som en stor tillgång för området.

De platser som anges som sämre är sådana som utgör dåligt upplysta passager samt platser, tunnlar för gång och cykel, otrygga skogspartier, E4 och dagvattendammen på Olofsdal. En stor del av kommentarerna som rör otrivsamma platser på Mariehem handlar om mörker och otrygghet. Skogsstråket som går via vattentornet i nordsydlig riktning ner till Mariehems centrum ringas in med många markeringar där skogen och dålig belysning bidrar till en känsla av otrygghet. En plats bakom Mariehems skola samt närliggande gång- och cykelstråk pekas på samma sätt ut. Här är både plats och stråk dåligt upplyst och man kan uppehålla sig på platsen förhållandevis osedd. Detta ses som tillhåll kvälls- och nattetid och intrycket är att det blivit allt yngre personer som uppehåller sig på platsen med äldre. Också området vid vatten­tornet ses som ett tillhåll. Bland annat nämns området vid centrum som en plats som uppfattas som “olustig” kvällstid. Även skogsområden mellan Mariehems centrum och Mariehemsskolan uppfattas som mörkt och otryggt under senare delen av dygnet.

Diagram 6: Stapeldiagram över synpunkter om trivsamma platser där nästan 30 synpunkter gällde tillgång till natur, cirka 17 gällde lugnt och tryggt, cirka 12 gestaltning och utemiljö, drygt 10 tillgång till service och knappt 10 det egna hemmet. Cirka 16 synpunkter gällde övrigt.Förstora bilden

Diagram 6: Inkomna synpunkter fördelade över kategorier.

Diagram 7: Stapeldiagram över synpunkter på otrivsamma platser som visar att 22 synpunkter handlade om mörker och otrygghet, 9 om trafik, 7 om stadslivet, 3 om ordningsfrågor och 1 om omvandling. 8 synpunkter handlade om övrigt.Förstora bilden

Diagram 7: Inkomna synpunkter fördelade över kategorier.

Önskemål för framtiden

Idéerna för stadsdelens framtid var många i den fysiska dialogen med önskemål om fler mötesplatser och bättre service. Flera nämnde postutdelning och ”lite finare restaurang”, kvarterspub. Förslagen handlade även om simhall, bibliotek, café, fler anslutande skidspår, inomhusfotbollshall, systembolag och gym. Det fanns önskemål om bättre skolkapacitet och fler mindre återvinningscentraler. Många diskussioner handlade om platsen vid Mariehems centrum och Kvantum där man önskade ett sammanhållet centrum utan barriär. En rad diskussioner handlade om ungdomarna med känsla att det går åt fel håll och behov av vuxennärvaro. Man såg behov av platser för ungdomar som exempel en ungdomsgård. Fler radhus föreslogs i syfte att bidra till en bättre blandning.

Ur det digitala dialogen märks att drygt hälften av synpunkterna handlar om att man man vill att Marieområdets värden ska bibehållas för framtiden med mycket butiker och service, natur och grönområdena nära samt att hyresnivåer fortsatt är överkomliga. Här finns allt man behöver. Flera nämner behov av fler billiga hyresrätter och önskemål finns om att stadsdelen fräschas upp, särskilt de slitna områdena. Även om man tycker att det finns mycket att göra anses utemiljön kunna förbättras med lekplatser, mysiga mötesplatser. Exempel på synpunkter är ett mysigare Mariehems centrum, mer växter och blommor, att biblioteket flyttade till centrum, hopkopplade skidspår samt exempelvis bättre belysning.

Ungas perspektiv

  • Bra platser: Unga i Marieområdet trivs vid Bräntberget, fotbollsplanen, lekplatsen nära Mariehemskolan,
  • Dåliga platser: Unga i Marieområdet trivs inte i Mariehems centrum på kvällen. Det är dålig belysning vid trädungar i området och i småskogarna vid Mariehemskolan vilket gör att det känns otryggt. Det är även dålig belysning på vägen till Nydalasjön från Nydalahöjd.
  • Önskemål för framtiden: Unga i Marieområdet vill att alla ska känna sig hemma och välkomna genom att behålla naturområde, skapa mer grönska och fler parker. På Mariehem vill man ha fler hyresrätter som unga kan flytta till då det ligger nära universitetet. Unga vill även ha fler områden med olika aktiviteter och fler mötesplatser. I Nydalahöjd vill man även att bussen ska gå oftare på kvällen.

”I framtiden vill jag se Mariehem som ett område där alla kan känna sig hemma, en plats där alla är välkomna. Kultur eller livsstil ska inte spela roll”.

Vad man skulle sakna

På fråga vad man skulle sakna med sin stadsdel vid en flytt uppger drygt var fjärde svarande att de skulle sakna servicen vid en flytt vilket placerar Marieområdet i topp jämfört med andra stadsdelar. Ungefär varannan uppger att de skulle sakna det egna hemmet vilket är en rätt låg andel jämfört med andra stadsdelar. Sex procent av de svarande anger att de skulle sakna tryggheten vilket är, i jämförelse, en hög andel. Å andra sidan anger deltagande Mariehemsbor, tillsammans med boende på Västerslätt–Rödäng och Berghem–Fridhem, i lägst uträckning att de skulle sakna lugnet. Marieområdet är också, tillsammans med Tomtebo–Tavleliden samt Västerslätt–Rödäng de stadsdelar där kulturutbudet anges i lägst utsträckning. Tre procent av de svarande anger att de skulle sakna den speciella stämningen/andan/atmosfären vilket också är en låg andel. Svaren på frågan kan ge en bild av hur anknuten man är till en plats.

Vad boende skulle sakna mest med sin stadsdel vid en flytt

53 procent (15 procent) – Det egna hemmet

26 procent (9 procent) – Servicen i närheten (till exempel butiker)

6 procent (13 procent) – Tryggheten

3 procent (16 procent) – Naturen

3 procent (8 procent) – Den speciella stämningen, andan, atmosfären som finns här

3 procent ( 6 procent) – Uteplatserna, mötesplatser i utemiljön

3 procent (4 procent) – Annat

2 procent (2 procent) – Föreningar och grupper i området

0 procent (15 procent) – Lugnet

0 procent (7 procent) – Grannarna

0 procent (3 procent) – Kulturutbudet (till exempel bibliotek, folkets hus och så vidare)

Social stadsrumsanalys för Marieområdet

Illustration 1: Rumslig analys av Marieområdet. Illustrerar bland annat mötesplatser, barriärer, stråk och samband.Förstora bilden

Illustration 1: Rumslig analys för Marieområdet.

I sammanfattning – idéer för utveckling av social hållbarhet

Marieområdena innehåller det mesta. Stadsdelarna ligger mellan Nydalaområdet och Stadsliden och har nära tillgång till större aktivitetsbaserade mötesplatser som Nydalabadet och Bräntberget. Mariehemsängarna har många besökare från hela staden året om. Mariehems centrum är en tydlig mötesplats med flera matvarubutiker, apotek, restaurang med mera. Tidigare låg stadsdelscentrumet koncentrerat norr om Mariehemsvägen och i direkt anslutning till bostads­bebyggelsen på Mariehem. I dag återfinns stadsdelens centrum på båda sidor av Mariehemsvägen. De senaste åren har det tillkommit en hel del bostäder söder om Mariehemsvägen.

  • Mariehems centrum kan stärkas och få bättre flöden och funktioner om centrumets båda sidor kopplades samman på ett bättre sätt.
  • Förbättringspotentialer finns också när det gäller att utöka kulturnärvaron i syfte att stärka platsen.
  • En möjlig strävan är att stärka vissa gång- och cykelstråk för större flöden och ökad trygghet. Flöden kan förbättras genom att gång- och cykelnätet kompletteras med genare länkar i mer bostadsnära lägen, till exempel i skogs­området vid vattentornet.
  • Mötesplatser kan stärkas genom att de bostadsnära park- och naturområdena utvecklas med mer innehåll och fler anordnade platser.
  • Potential finns att nyttja Mariehems omfattande parkeringar för fortsatt förtätning.
  • Omvandling av Mariehemsvägen till attraktiv stadsgata och tydligare entréer till Nydalaområdet kan övervägas.

Nätverket av offentliga rum och platsers funktioner

Mariehem har till största delen karaktären hus i park, framför allt i de södra och sydvästliga delarna där flerbostadshus och radhus passats in i terrängen med sparad natur och anlagd park däremellan. Radhusen har gårdar som i de flesta delar till exempel avgränsas av staket som blir en tydlig gräns mellan privat och offentligt. Flerbostadshusen är organiserade i gårdar där de öppna gårdsbildningarna (stora öppningar mot omgivningen, stora gårdar) bildar ett slags halvprivata rum.

Bostadsbebyggelsen i öster längs med Mariehemsvägen utgör ett sammanhängande område av bostadshus och gårdar men med stora öppna parkeringsytor mellan hus och väg. I väster avgränsas området av en skogsklädd höjd och längre söderut skolområdet, i öster vänder sig parkeringsytor och anslutningsgator mot Mariehemsvägen. Skogsområdet är välbesökt men lite svårtillgängligt då den branta terrängen gjort det svårt att tillskapa gena kopplingar till bostäderna. Sparade skogsområden och anlagd naturpark utgör ett sammanhängande landskap med många gång- och cykelvägar men inte så många iordningsställda platser för aktivitet. Området har en tydlig karaktär av hus-i-park. I Marieområdena finns gott om bostadsnära natur och det är nära till lekplats antingen i park eller på skolgård.

Mariehems centrum är en tydlig mötesplats med flera matvarubutiker, apotek, restaurang med mera. Det ”gamla” stadsdelscentrumet låg norr om Mariehemsvägen och i direkt anslutning till bostadsbebyggelsen på Mariehem. Det nya centrumet för stadsdelen finns på båda sidor av Mariehemsvägen och besöks även av Umeåbor från andra stadsdelar. De senaste åren har det tillkommit en hel del bostäder söder om Mariehemsvägen. Numera finns en bebyggd och gen koppling till universitetsområdet. Området kring Mariehemsskolan är en viktig mötesplats med bollplan, idrottshall, lekplats med mera. Mariehemsängarna har många besökare från hela staden året om.

Flöden och barriärer – fysiska och sociala

Mariehemsvägen är det tydligaste stråket i området till och från stan med huvudled för gång- och cykel, flera kollektiv­trafiklinjer och relativt tät trafik. Tillgänglighet med bil i Marieområdet sker via matargator men för gång- och cykel finns ett väl utbyggt och gent nät inom områdena. Området avgränsas av barriärer i form av E4 i norr och Kolbäcksvägen i öster. Även inom Marieområdena finns barriärer, till exempel Mariehemsvägen, Morkullevägen, Älgvägen och Björnvägen. Stadsliden och Mariehemsängarna är nära och lättillgängliga men Nydalaområdet endast kan nås via ett fåtal gång- och cykelportar. Entréerna till Nydala är svåra att hitta för nya besökare som kommer via cykel eller buss, särskilt från andra stadsdelar.

Mariehem upplevs som relativt tryggt, men eftersom de flesta gång- och cykelstråken går i park- och naturmark mellan husen kan de upplevas otrygga delar av dygnet. Det finns heller inga alternativa stråk för den som behöver ta sig på tvärs genom stadsdelen kvälls- eller nattetid utan då måste man ta sig runt, till exempel längs Mariehemsvägen. Dålig orienterbarhet kan förstärka känslan av otrygghet. Kopplingen till stadsdelarna söder om Mariehem, det vill säga Nydalahöjd och Tomteboområdena är mindre bra. Sammanhängande och gena stråk för gång- och cykel saknas.

Kulturell närvaro

Folkbiblioteket på Mariehem är beläget i Bräntbergsskolan. Området är snålt tillgodosett med offentlig konst i modern tid.

Pågående transformation

Området kompletteras löpande med nya bostäder på tidigare parkeringsytor men även söder om Mariehemsvägen på Olofsdal. Detta möjliggör att stadsdelscentrumet utvecklas ytterligare och ger positiva effekter för boende längre söderut. Parkeringsytorna längs Mariehemsvägen är en potential för fortsatt förtätning av området. Detta möjliggör också omvandling av Mariehemsvägen till en attraktiv stadsgata och kanske också bättre och tydligare entréer till Nydalaområdet.

Fortsättningskurs: Marieområdet

Klicka i rutorna nedan för att läsa och lära dig mer om Marieområdet.

Startskottet för stadsdelen Mariehem gick av när markuppköpen gjordes för den första etappen mellan Morkulle­­vägen och Mariehemsvägen, under tiden som Ålidhem omplanerades på 1960-talet. Arbetet utgick från idéer om tidstypiska ideal med karaktären av trädgårdsstad med skola och centrum inom en trafikring, där separering av olika trafikslag fick stort genomslag.

Universitetsetableringens omvandlingskraft och stadens stora behov av bostäder skulle snart märkas av. Under de kommande årtiondena kom Marieområdet att växa avsevärt, med Marieberg och Mariehöjd som nya angränsande områden under 1970-talet. Under denna tid kom Mariedal att planeras för relativt tung bebyggelse, men ändrades närmare genomförande med anledning låneprioriteringen av låga hus, inspirerat av den gröna vågen under 1970-talet. I stället skulle alla ha egen entré i markplan. Inte långt därefter tillkom Olofsdal och Nydalahöjd. Det senaste tillskottet är Mariestrand med nybyggda lägenheter hundra meter från sjön.

Mariedal ligger mellan väg 92 och Uttervägen i norr, respektive söder och avgränsas av Morkullevägen i öst. Området karaktäriseras av breda och gena gator, samt ett antal säckgator som ansluter till parkeringsytor framför bostadsområdena. Bilfria gång- och cykelvägar inom området bildar små kvarter och centralt i bostadsområdet återfinns en parkyta. Längst norrut ligger ett handels- och verksamhetsområde mellan väg 92 och Björnvägen. De västra delarna består främst av tät småhusbebyggelse, medan låg sluten bebyggelse dominerar i öst. Bebyggelsen skiftar således mellan låga 1970-tals flerfamiljshus som kombinerar både trä och tegel, och tätt liggande rad-, par- och kedjehus.

Mellan väg 92 och bussgatan Älgvägen ligger Marieberg. Delområdet präglas av sin avsaknad av genomfart för biltrafik – här finns endast återvändsgator till markparkeringar för besökande och boende. Däremot finns genomkorsande gator som reserveras för enbart kollektivtrafik. Ett utvecklat gång- och cykelvägnät i alla väder­streck sammankopplar bostadsområdet och stadsdelscentrumet i norr med andra områden. Marieberg domineras genomgående av låg och sluten bebyggelse i trä om två till tre våningar.

Mariehem är ett av Umeås tidigaste områden som byggdes strikt efter trafiksepareringens principer, med matning utifrån och utrymmen för gående och lekande helt fredade från trafik-leder och trafik. Stadsdelen kallas ofta den vita stadsdelen efter de vitkalkade fasader som klär husen. Här finns mestadels medelhög öppen bebyggelse i form av flerfamiljshus i tre våningar, grupperade i åtskilda gårdar för att åstadkomma enheter med mått som härrör från den mänskliga skalan. Närmast ängarna är bebyggelsen lägre, av både sluten och öppen karaktär, för att följa terrängen. i gränssnittet mellan Mariehem och Mariestrand är skalan låg, men be-tydligt högre närmare E4.Parkerings- och garageytor fungerar som bullerskyddszon mellan E4 och bostäderna.

En stor del av bebyggelsen är ”hus i park” där det gröna huvudsakligen utgörs av gräsmatta. Vissa skogspartier har sparats och finns här och var insprängda mellan hus och gång- och cykelvägar, respektive delområde har sin egen park eller skogsdunge integrerad i den bebyggda miljön, såsom Mariebergsskogen, Mariebergsparken, Mariehemsparken, Mariedalsparken. Bortsett från ett större sammanhängande skogsparti vid vattentornet är alla skogar relativt små.

Inom kvarteren och gårdarna är det lätt att ta sig fram, vilket gör att tillgängligheten till den grönstruktur som finns inom området är god. Överlag har Mariehem en god tillgång till grönytor, men dessa är hög utsträckning likartade. Utbudet av särskilda upplevelser inom området är begränsat och det är i stället i omgivningen som utbudet är stort. Nära Mariehem finns flera stora fritidsområden som erbjuder aktiviteter.

Mariehemsängarna utgör en viktig ekologisk grön korridor och länk mellan de större stadsnära grönområdena; mellan I20, över Stadsliden till Noret vid Nydala. Ängarna fyller också en viktig funktion för att främja spontan­idrott och aktiviteter. Ovan gränsar Stadsliden till områdets västra delar. Området är av stor betydelse för rekreation och friluftsliv för både närboende och andra, mer långväga, besökare med dess variationsrika skogsmiljö, skidspår och stigar såväl sommar som vinter. Bräntberget och dess skid- och pulkabacke och cykelstigar är lokaliserad i anslutning till Stadsliden och är, även den, av betydelse för rekreation och friluftsliv, samtidigt som besökare här erbjuds en utsiktspunkt över staden.

Marieområdet har tre separata delar inom vilka det finns en koncentration av både kommersiella som offentliga verksamheter. Dessa tre är Mariedal, samt Mariebergs respektive Marie-hems stadsdelscentrum. Ett nytt inslag är omvandlingen av Astra Zenecas före detta lokaler till handel och service. Framför allt inom dessa, men till viss utsträckning även utspridda över resterande områden, finns bland annat gym, frisör, sport-, möbel- och djur­butik och second hand, samt livsmedelsbutiker, ett mindre antal kaféer och restauranger. Till stadsdelens samhällsservice räknas dess ungdomsverksamhet, hälsocentral, särskilt boende samt en mångfald av grund- och förskoleverksamheter, inte minst Bräntbergsskolan och Mariehemsskolan som är integrerade i stadsdelen.

Mariehem ligger cirka fyra kilometer från Umeå centrum och cirka två kilometer från universitetsområdet. Stadsdelen försörjs med bra bussförbindelser till universitetsområdet och centrala stan – då fyra linjer, främst koncentrerade till Mariehemsvägen och Bräntbergsvägen, passerar stadsdelen – och gång- och cykelvägar som ingår i huvudvägnätet ger god framkomlighet. En stor andel av mötesplatserna inom området går att finna i anslutning till Stadsliden, Bräntberget och Mariehemsängarna. Dessutom erbjuder respektive områdescentrum offentliga målpunkter. Överlag finns det inom området en låg, till som mest medelhög täthet av dessa typer av offentliga mötesplatser.

Sidan publicerades