Ökade insatser mot hot och hat

Hot, hat, våld och otillbörlig påverkan mot offentligt anställda blir allt vanligare. Umeå kommun välkomnar därför förslagen från regeringen och Sveriges kommuner och regioner, SKR, som syftar till att hejda utvecklingen. Dessutom förstärker kommunen det egna arbetet för att förbättra arbets­miljön och säkerheten för de anställda.

– Det är väldigt positivt att SKR nu har fått gehör för kommunernas behov. Förslagen har fokus på de anställda i socialtjänsten nationellt men får effekt för alla kommunanställda som möter hot och hat i sitt arbete. I första hand är detta en arbetsmiljöfråga, men det finns också ett bredare samhällsperspektiv. Det demokratiska välfärdsuppdraget måste klara att stå emot hot, hat och våld, säger Karin Ahnqvist, HR-direktör, Umeå kommun.

Enligt SKR uppger 3 av 10 anställda i kommuner och regioner att de blivit utsatta för hot eller våld det senaste året. Enligt en undersökning från Akademikerförbundet SSR har 70 procent av deras medlemmar som arbetar i utsatta områden inom sociala barn- och ungdomsvården blivit utsatta.

Desinformationskampanj mot socialtjänsten

I socialtjänsten är hot och våld inget nytt. Men många vittnar om att situationen förvärrats det senaste året, sedan den så kallade desinformationskampanjen mot socialtjänsten inleddes.

Det kan handla om att personalen filmas av personer som de har samtal med, men också att personer med koppling till ett ärende berättar att de vet var den anställda har barn i förskola. Hot mot medarbetaren och dennes familj kan komma via telefon, mejl, sms, både under arbetstid och på fritiden. Andra exempel är namn och bild på anställda läggs upp på sajter och i sociala medier tillsammans med uppmaningar till följarna att kontakta den anställde som privatperson. Det kan också handla om att man utnyttjar rätten att ringa många och långa samtal, spela in samtal med medarbetare, begära ut handlingar och mejlkonversationer i stora mängder.

Enligt Karin Ahnqvist leder detta sammantaget till en oacceptabel arbetsmiljö. Tid och kraft tas från andra arbets­uppgifter och därmed från individer, familjer, barn och unga som behöver och har rätt till medarbetarnas tid.

Tillit, förtroende och närhet

Samtidigt som kommunen sätter in åtgärder för att skydda medarbetare får inte kontakterna med invånarna försämras.

– Tillit, förtroende och närhet är viktigt för den som söker stöd hos kommunen, därför behöver vi tänka oss för noga i detta arbete. Möjligheter att överklaga och att få beslut prövade ska inte inskränkas, men när beslut fattats och alla prövningar skett måste våra anställda få arbetsro. Med hot och hat minskar tryggheten på arbetsplatsen, risken att anställda går till andra arbetsgivare ökar och därmed riskerar möjligheten att utföra samhällsuppdraget att försvagas, säger Karin Ahnqvist.

Tryggare arbetsmiljö

Vid sidan av de förslag som regeringen har presenterat kopplat till desinformationskampanjen mot socialtjänsten, som bland annat innehåller olika myndighetsuppdrag, så har Umeå kommun också inlett ett internt arbete för att stärka arbetet för en trygg arbetsmiljö. Tydlighet, förstärkta resurser och bättre kunskap är utgångspunkten. Ett första steg är bland annat att skapa en enhetlighet när det gäller att upprätta polisanmälan vid hot och våld mot anställd, där arbets­givaren ska stå som kontakt för anmälan, i stället för den enskilde medarbetaren.

Eva-Lena Fjällström, chef för säkerhetsfrågor i Umeå kommun håller med Karin Ahnqvist och anser att det arbete som nu genomförs i kommunen handlar om att tydligt visa för medarbetarna att de har organisationen bakom sig.

– Utöver kontakter med polisen behöver vi bli mer aktiva i vårt löpande arbetsmiljö- och säkerhetsarbete, arbeta med handledning, stöd, utbildning, rutiner, men också i vissa fall med justeringar i den fysiska miljön. En förhoppning är också att otillåten påverkan, liknande den som finns runt stalking i dag, förs in som ett brott i lagstiftningen, säger Eva-Lena Fjällström.