Umeå kommun vill se ökad kompensation för regionalt ansvarstagande

Umeå kommun ställer sig positiv till flera av de förslag som finans­departementet har lämnat i sitt betänkande om de kommunala utjämnings­systemen. Men kommunen kritiserar också bristen på prognoser och inte minst på kompensation för att Umeå är en viktig knutpunkt som tar ett stort regionalt ansvar.

– Utredningen visar att Umeå kommun har de näst bästa strukturella förutsättningarna för kommunal verksamhet i hela riket, medan många andra kommuner i länet har bland de sämsta förutsättningarna. Den här dynamiken får konsekvenser eftersom Umeå tillgodoser behov långt utanför den egna kommungränsen. Det är något vi bör kompenseras för och något vi vill att utredningen tittar närmare på, säger Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande.

Syftet med utredningen Nätt och jämnt – Likvärdighet och effektivitet i kommunsektorn, är att se över och vid behov uppdatera de variabler som ingår i det kommunala utjämningssystemet. Förslagen i utredningen syftar bland annat till att sätta större fokus på gles bebyggelsestruktur, socioekonomi och småskalighet. Dessutom föreslås förändringar i den så kallade LSS-utjämningen, samt en omfördelning av riktade statsbidrag till det generella statsbidraget. Om förslaget genomförs i nuvarande form får Umeå kommun 28 miljoner kronor mer i kommunalekonomisk utjämning efter en införandeperiod på fem år.

Umeå kommun ställer sig positiv till utredningens intentioner att värna utjämningssystemens legitimitet genom att hedra principer som opåverkbarhet, träffsäkerhet, aktualitet och tillförlitlighet. Umeå kommun vill särskilt betona vikten av att utredningen tagit hänsyn till principen om och vikten av kommunalt självstyre.

Vidare ställer sig Umeå kommun positiv till utredningens klargöranden kring vanliga missuppfattningar om den kommunala utjämningen. Att bemöta felaktigheter och missuppfattningar ökar legitimiteten och förståelsen för utjämningssystemens funktion. Kommunen stödjer även förslagen om skärpta beredningsrutiner och utformnings­kriterier för riktade statsbidrag, vilket tydliggör det kommunala självstyret och riktar demokratiskt ansvarsutkrävande mot rätt nivå.

Umeå kommun ställer sig positiv till förändringarna av modellen för inkomstutjämning, inklusive höjningen av den garanterade nivån och uppdateringen av den länsvisa skattesatsen. Kommunen stödjer även förändringarna avseende LSS-utjämningen och betonar behovet av att införa en modell för utjämning för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen.

I remissvaret skriver dock Umeå kommun att utredningen inte har lagt tillräcklig vikt vid principen om förutsägbarhet. Det saknas en prognos över hur väsentliga förutsättningar förändras över tid och vilka effekter detta ger i utjämnings­systemen. En årligt uppdaterad tioårig prognos skulle möjliggöra bättre bedömning av konsekvenserna av föreslagna förändringar, särskilt i kostnadsutjämningen och dess delmodeller.

– Det är självklart väldigt positivt att utjämningssystemen ses över i ett bredare perspektiv. För att uppnå god ekonomisk hushållning över tid är det viktigt med både framförhållning och förutsägbarhet. Utan långsiktiga prognoser blir det svårt för kommunerna att planera och bedöma konsekvenser av de föreslagna förändringarna, säger Anders Ågren (M), kommunalråd, Umeå kommun.