Internationella matsvinnsdagen, en dag som alla andra
I Sverige slängs ungefär 33 kilo mat per person och dag helt i onödan. Den 29 september varje år uppmärksammas därför den internationella matsvinnsdagen, instiftad av FN. Tanken med dagen är att uppmärksamma människor på hur mycket vår matkonsumtion påverkar klimatet och vad vi kan göra för att minska vårt matsvinn.
Varje kilo matsvinn ger under produktionen upphov till 1,6 kilo koldioxidekvivalenter. Så att laga mat som sedan kastas är ett slöseri med både tid och pengar. En uppskattning är att endast råvarorna för varje kilo matsvinn i offentliga måltider kostar cirka mellan 30–35 kronor. Kilopriset varierar dock beroende på vilka råvaror som utgör själva matsvinnet.
Ett av FN:s globala hållbarhetsmål är att halvera matsvinnet till år 2030. Det har Sverige anammat och det finns med i den nationella livsmedelsstrategin. Kommunens offentliga kök är en viktig länk i kedjan för att uppnå det målet och inom måltidservice räknar man dagligen antalet matgäster.
– Vi väger allt svinn vi har i tre olika kategorier, tillagningssvinn, serveringssvinn och tallrikssvinn. Vårt mål är att max 20 gram mat per person och dag ska kastas, säger måltidsplaneraren Monica Berg, och påpekar att det här arbetet pågår alla årets dagar.
Hon nämner två av kommunens skolor, Sörfors och Ersängsskolan, som jobbar aktivt med frågan.
– På Sörfors skola hade man från början olika kärl för tallrikssvinnet för att se vad det var som gjorde att matgästerna kastade mat. Mängden i de olika kärlen var inte alltid så stor, men om en ny rätt serverades för första gången var det en bra indikator om mängden i kärlet ”inte min smak” hade ökat, berättar Monica.
Målet i Sörfors skola är att det inte ska slängas mer än 3 kilo mat per dag i matsalen. Varje dag vägs därför matsvinnet och är det mindre än 3 kilo får eleverna en stjärna. När man kommit upp i 15 stjärnor serveras en önskelunch som eleverna har röstat fram.
För att påminna elever och lärare hänger fina tavlor med budskap för att minska matsvinnet i matsalen.
Det är viktigt att skolorna inte överproducerar mat. Och ett bra sätt att hålla koll är att köket skriver upp vilken mängd som tillagas och hur mycket som går åt varje dag.
På Ersängsskolan ser man till att maten är väl uppmärkt med skyltar så att gästerna vet vad det är och inte tar något man inte vill eller kan äta och måltidspersonal finns alltid i matsalen och pratar med matgästerna för att fånga upp frågor och funderingar. De använder också mindre portioneringsredskap för att minska risken att man av ”misstag” tar mer än man hade tänkt. Man har även smakskedar, något många elever använder för att provsmaka innan de väljer vilken rätt de ska äta.
Kantinerna fylls på allt eftersom gästerna tar för sig av maten för att minska risken för att behöva slänga bort något i onödan. Det ger köket även möjlighet att rädda en maträtt som inte går åt. Då kan man snabbt kyla ner den för att använda den en annan dag istället. Ibland serveras rätten som den var ursprungligen och ibland kan man bygga om den och servera som ett extra alternativ en annan dag
– Varje termin är köket är ute i klasserna och pratar med eleverna om matsvinn. Ett gott samarbete med pedagogerna är väldigt viktigt och även hur schemaläggningen ser ut. Är det ett bra flöde i matsalen minskar det stressen.
– Våra medarbetare i köken gör ett fantastiskt jobb, så viktigt att ha ett öppet sinne, våga tro på maten som lagas och vara stolta över den, avslutar Monica.
Tips för att minska matsvinn
- Mät svinnet dagligen.
- Bäst-före-snooza (begrepp fr SLV): Att förlänga användandet av maten genom att titta, lukta och smaka.
- Ställ fram lite i taget vid bufféservering och i slutet av serveringarna, använd mindre serveringskärl.
- Rester som tas tillvara från buffé ska kylas ner och återuppvärms enligt riktlinjer i egenkontrollen för att inte riskera att maten blir otjänlig.
- Ha kommunikation med pedagoger om mängder vid matutskick på vagnar.
- Involvera eleverna i svinnarbetet ex. genom att visa på resultat från svinnmätningar.
- Rester från salladsbuffén kan användas och tillagas till 72 grader Celsius eller användas till bakning under förutsättning att de inte stått framme mer än två timmar, att kylkedjan hållits och att de är skyddade under hostskydd, skärm eller annat likvärdigt skydd.
- Sälja klimatlådor.
- Viktigt att tänka på är att arbetet med minskat matsvinn inte får oss att undvika att prova nya rätter eller att matgästerna ska ta för lite mat för att vara säkra på att slippa kasta.