Ubmeje är renbetesland

Rennäringen är en naturlig del av dagens Ubmeje (Umeå). Varje vinter samlas tusentals renar på olika håll i kommunen. Här kan du läsa mer om Ubmeje som renbetesland och hur det påverkar dig.

Fem samebyar i området

Ubmeje är sedan urminnes tider en del av Sápmi och traditionellt samiskt område och har fem aktiva samebyar; Ran, Gran, Ubmeje tjeälddie, Vapsten och Svaipa. I kommunen samlas tusentals renar under den kallaste årstiden. Renskötsel bedrivs här från 1 oktober till 30 april varje år. Renen, årstiderna och vädret styr renskötselarbetets gång, vilket gör att varje renbetesår har unika förutsättningar.

Renar är hjortdjur som lever i flock. Arten som finns i norra Skandinavien kallas tundra-ren. Det finns 225 000–280 000 renar i Sverige. Renen är det enda hjortdjuret där båda könen har horn. Sarven (tjuren) och vajan (kon) fäller sina horn varje år. För att förflytta sig mellan de olika områdena använder renarna särskilda vandrings- och flyttleder som ofta är mycket gamla.

Varje ren har en ägare och varje renägare har sitt specifika märke. Märket består av olika snitt i olika kombinationer som skärs in i renens båda öron. Renmärket är personligt och följer oftast släktens märken.

Hur påverkar det mig?

Om du möter en ren, njut av upplevelsen och ta det lugnt. Sätt dig ner och betrakta renen tyst tills den har passerat. Renarna finner sina trivselland och där behöver de fullständig betesro för att leta föda. Trivsellandet varierar från säsong till säsong. Vissa årstider söker sig renarna till svampmarker eller till vissa grässorter vid vattendrag, ibland till lavrika berg och tallhedar. Den inbyggda överlevnadsinstinkten styr vilken typ av föda renen söker sig till. Om det samlas mycket folk på dessa platser kan det bli svårt för kalvarna som riskerar att komma bort från sina mammor. På vissa platser i Umeå kan det ibland råda tillfälligt förbud mot att stanna och parkera. Det ger flyttande renar lugn och ro.

För att samla renarna använder renskötarna fyrhjulingar, motorcyklar, hundar och ibland även helikopter. Renägarna märker sina egna kalvar genom personliga snitt i örat för att de ska kunna kännas igen både i hage och på långt håll ute i naturen. Kalvmärkningen sker i stora hagar och då renen är ett arktiskt djur som inte trivs i värme sker samlingar och märkningar ofta på kvällar och nätter under sommaren.

Det är en häftig syn när många renar samlas och springer runt, runt i en stor cirkel. Om du rör dig i närheten av en renhage, tänk på att det är en arbetsplats där människor utför sitt arbete. Hamnar du i närheten av en samling renar, ta det bara lugnt och slå dig ner för att betrakta. Om stängsel är uppsatt, välj i första hand en annan rutt utanför stängslat område. Då undviker du att störa eller att riskera att öppna upp stängslet så att renar kan ta sig ut.

Har du hund, håll den alltid kopplad oavsett tid på året, det är lag på det inom renbetesområden. Även om du litar på din hund, gör det inte fullt ut och ta aldrig för givet hur din hund reagerar när den ser en ren eller ett annat vilt djur. Många hundar har jaktinstinkter som kan triggas av att se ett bytesdjur på flykt.

Varför hänger det svarta sopsäckar vid vägen?

Vägar korsar renens traditionella betesland från fjäll till kust och är på många platser byggda över flyttningsleder där renarna är vana att vandra.

Ändrade betesförhållanden, väderomslag och rovdjur gör att renarna kan dyka upp närmare vägarna även där du inte är van att se dem. Vägsalt och sand lockar renar upp på vägarna där de slickar i sig saltet. Eftersom de inte är trafikmedvetna kan djup snö få dem att söka sig upp på vägar och skoterspår där de lättare tar sig fram.

Var extra uppmärksam och sänk farten när du ser renvarningsskyltar eller sopsäckar vid vägkanten eller när du ser spår av renar. Där kan även renskötselarbete pågå, vilket innebär att både renskötare och vallhundar kan finnas i närheten.

Ibland är det svårt att undvika att renar kommer upp på trafikerade vägar.
Anpassa därför hastigheten, särskilt vintertid.

Se upp, renar i trafiken Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (sapmi.se)

Vad gör jag om jag kör på en ren?

Händer det en olycka med en ren, ring 112 och gör en polisanmälan. Placera ut en varningstriangel och märk ut platsen där olyckan har skett. Du måste göra det även om djuret inte är synbart skadat eller ligger avlidet kvar på platsen. Markeringen ska vara på den sida av vägen där djuret försvann.

Vid polisanmälan uppge

• dina person- och fordonsuppgifter
• var olycksplatsen är, ort, vägnummer och kännemärken, om möjligt GPS-position
• om renen finns kvar på platsen eller i vilken riktning den försvann.

Förfölj eller spåra inte själv en skadad ren.
Polisen kontaktar en jägare med särskild kompetens för att spåra det påkörda djuret.

Läs mer om viltolyckor Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (polisen.se)