Gallra med CREW - frågor från webbinariet

Inom nästan varje ämne/disciplin finns verk som är av grundläggande natur och som ofta används som referens- eller kurslitteratur under en längre period, exempelvis Vår kokbok som idag är utgiven i 28 upplagor. Det är titlar vi vill ha på våra bibliotek och gärna den senaste utgåvan. Är boken oförändrad så behöver vi inte byta ut den men ofta har det ändå skett någon uppdatering av vikt.

Det är alltid svårt med teknikskiften. Låntagarna befinner sig inte alltid på samma nivå och en del vill gärna fortsätta med sina fungerande CD- eller Mp3-spelare. Trots det kommer vi till en gräns när slitaget är för stort och gallring blir nödvändigt. Att behålla slitna ljudböcker med skrapig och hackig ljudkvalitet är ingen bra lösning utan skapar än mer irritation hos våra låntagare.

Finns andra medietyper, t ex e-ljudböcker?

AV-media slits relativt snabbt. Gallra trasigt material samt medier med föråldrat eller inaktuellt innehåll.

Efterfrågan är en nyckelfaktor. Gallra om inga lån har gjorts på 2 år.

För AV-media finns en akronym hämtad från CREW-modellen – WORST för kriterier som signalerar att det kan vara dags att gallra.

• Worn out
• Out of date
• Rarely used
• Supplied elsewhere
• Trivial and faddish

Biblioteket kan inte alltid erbjuda allt i alla format. Biblioteket bestämmer själv över hur länge vi behåller våra fysiska böcker, däremot är e-medier ofta kopplade till olika typer av avtal och tillgängligheten styrs därefter. Dagens utbud av e-resurser kompletterar bibliotekens utbud. Fysiska böcker kan i många fall fjärrlånas från andra bibliotek om de är gallrade. När det gäller personer med funktionsnedsättning ska biblioteken utgå från olika behov och förutsättningar och erbjuda alternativa läsmöjligheter.

När vi magasinerar bilderböcker blir de inte exponerade och tillgängliga för barnen vilket ju är vårt huvudmål. Det hindrar inte att det finns titlar som förtjänar sin plats i magasinet. Även bilderböcker har sina klassiker som efterfrågas sällan men som vi ändå vill behålla. Titlar som kan finnas med på kurslitteraturlistor för exempelvis pedagoger eller inom litteraturvetenskapliga studier. Köp nya utgåvor när de ges ut igen och prioritera tillgängliggörande för barnen.

Med en bra introduktion, viljan att ta reda på detta och med kollegor som kan hjälpa till, kan du nog som nyanställd lära dig det grundläggande hyggligt snabbt. Kunskapen får sedan byggas på över tid. Kunskapen om området man verkar i är något man får se över regelbundet, då det kan förändras snabbare än man tror.

Har ditt bibliotek en medieplan, kanske det finns med ett avsnitt om just detta? Det är en grund för såväl medieplanering, som för andra strategiska beslut. I medieplanen beskrivs också samlingarna.

Några tips på hur man kan undersöka sitt lokalsamhälle och sina målgrupper:

• Se befolknings- och lånestatistik.
• Kartlägg antal förskolor, skolor, vuxenutbildning m m i din kommun.
• I vilka språk ges modersmålsundervisning?
• Vilka möter du i biblioteket? Vilka möter du inte i biblioteket?
  
• Hur ser de geografiska förutsättningarna ut?
• Finns ett aktivt föreningsliv, studieförbund, äldreboenden?

Information om fonder och stipendier är ett efterfrågat ämne. Många fonder och stipendier är tämligen tidlösa när det gäller villkor och bestämmelser, men det sker förändringar. Det kan också tillkomma nya fonder. Stora fondbokens senaste upplaga är fem år gammal, men lånas fortfarande.

Utgivningen i ett ämne och möjligheten att ersätta det gallrade med nytt påverkar beståndsarbetet. Om/ när det kommer en ny upplaga bör den ersätta den tidigare upplagan. Behåll boken så länge om du inte hittar motsvarande information på annat sätt och boken fortfarande lånas.

Databaser kan vara utmärkta komplement, men håller inte alltid vad de lovar. Det finns bibliotek som avslutat Global Grant, eftersom den inte uppfattades som tillräckligt bra.

Det är viktigt att barn och unga får möta bilder och berättelser med en mångfald av identiteter, där alla kan bli
speglade och synliggjorda. Att läsa böcker som helt enkelt visar barn i olika roller och miljöer.

2015 valde Svenska Barnboksinstitutet att göra en genomgång av förekomsten av mörkhyade personer i bilderböcker av svenska upphovspersoner, totalt 298 titlar. Denna visade att det förekom mörkhyade personer i ungefär en femtedel av böckerna, men antalet böcker där dessa hade en framträdande och viktig roll i handlingen var färre. I endast 15 av bilderböckerna (5 procent) var en eller flera av huvudpersonerna mörkhyade.