2.2.2.1 Sulfidjord, tjärasfalt och förorenade massor

Sulfidjord

Sulfidjord är vanligt förekommande utmed Norrlandskusten, och på grund av dess innehåll av järnsulfider måste vissa åtgärder vidtas om den blottläggs eller grävs upp, och om de naturliga förhållandena på platsen förändras, till exempel genom grundvattensänkning. Åtgärderna syftar till att förhindra oxidering.

När sulfidjord idag kommer i kontakt med syre, vid exempelvis schaktarbeten, oxiderar järnsulfiderna och svavelsyra bildas vilket medför en pH-sänkning i jorden. Sulfidjordar är inte förorenande, dess grundämneshalter ligger i nivå med andra jordar. Halterna metaller i jorden utgör med andra ord i sig ingen risk. Problem uppstår då pH i jorden sjunker vilket medför en ökad utlakning av bland annat sulfat och metaller. Sulfidjord kan stabiliseras kemiskt för att minska utlakningen av metaller.

Då sulfidjord sällan uppfyller de tekniska kraven för anläggning är det svårt att hitta en avsättning för dessa massor inom entreprenaden. Utan förstärkningsmetoder kan sulfidjorden användas för anläggningar/konstruktioner som inte bär last eller stödkonstruktioner tex bullervallar, tryckbankar eller landskapsformationer. Sulfidjorden måste dock alltid övertäckas så att dess kontakt med syre minimeras.

Om sulfidjord ska återanvändas för anläggningsändamål på annan plats än det ursprungliga arbetsområdet, ska detta anmälas till tillsynsmyndigheten.

Tjärasfalt

Asfalt tillverkad före 1975 kan innehålla stenkolstjära, så kallad tjärasfalt. Stenkolstjära innehåller i sin tur PAH (polyaromatiska kolväten). Dessa är skadliga för både människors hälsa och miljön. Påträffas tjärasfalt kan underliggande lager också vara förorenade med stenkolstjära.

Provtagning och laboratorieanalys ska alltid utföras om man misstänker tjärasfalt. Fältprovtagning med vit markörfärg och UV-lampa kan ge indikation på om tjärasfalt förekommer. Denna undersökning ska alltid kompletteras med laboratorieanalys.

Vid laboratorieanalys gäller följande:

• Analys ska utföras på PAH-16
• Inför planerade projekt ska provtagning utföras. Provtagning ska omfatta alla bundna lager och underliggande marklager. Minst två prover ska uttas för varje projekt.
• Provtagning på uppgrävd eller fräst asfalt ska göras med ett samlingsprov per 300 ton eller 150 kubikmeter. Samlingsprovet ska bestå av minst 5 delprover.

Beroende på vilken verksamhet som har bedrivits på den asfalterade ytan kan även andra analyser på asfalten behöva utföras.

Avfallsklassning

Uppschaktad jord eller asfalt, som av tekniska eller miljömässiga skäl inte kan återanvändas i projektet eller för andra anläggningsändamål, ska omhändertas på mottagningsanläggning. När massorna lämnar arbetsområdet övergår det till ett avfall och måste avfallsklassas innan det ska hanteras på mottagningsanläggningen. Avfall delas upp i 3 klasser, inert avfall, icke farligt avfall (IFA) och farligt avfall (FA).

Farligt avfall (FA) ska hanteras med restriktioner och får endast köras av transportör med tillstånd för transport av farligt avfall.

Omhändertagande av farligt avfall ska även registreras i Naturvårdsverkets avfallsregister.

Rapportering till avfallsregistret Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Tjärasfalt

Bitumenblandningar som innehåller stenkolstjära, det vill säga tjärasfalt, är farligt avfall (FA) till dess motsatsen har bevisats.

Avfallsklassificering av asfalt kan även påverkas av andra ämnen än PAH-16, beroende på vilken verksamhet som har bedrivits på den hårdgjorda ytan.

*Observera att asfalten klassas som farligt avfall om halten benso(a)pyren överstiger 50 mg/kg TS även om halten PAH-16 är mindre än 300 mg/kg.

Förorenade massor

Vid avlämning av förorenade massor på mottagningsanläggning är halten totalt organiskt kol (TOC) i jorden avgörande för vilken anläggning som kan ta emot massorna. Har man inte analyserat detta vid detaljprojekteringen måste det utföras innan massorna lämnar arbetsområdet.

På förorenade massor som utifrån analyserade totalhalter klassas som farligt avfall (FA), ska även skaktest enligt SS-EN 12457-3 utföras innan massorna transporteras till mottagningsanläggningen.

Sulfidjord

Då sulfidjord ofta lakar alltför höga halter metall och sulfid för att klara kraven för inert avfall kan det inte läggas på jorddeponi. Samtidigt uppfyller inte heller jorden kraven för att klassas som förorenad. Därför måste sådana massor omhändertas på mottagningsanläggningar speciellt avsedda för sulfidjordar.

För klassificering av sulfidjorden och bedömning av dess försurningspotential krävs följande analyser som minimum:

• Jordartsbedömning
• pH
• Svavel (mg/kg TS)
• Järn (mg/kg TS

Vid omhändertagande av större mängder sulfidjord kan analys av försurningspotential också behöva utföras. Omfattningen av analyserna som krävs kan variera beroende av vilken mottagningsanläggning man väljer att skicka sulfidjorden till.