3.1.8 Tillgänglighet

Tillgänglighetskraven enligt Boverkets föreskrifter ALM2 och HIN3 i enlighet med nya PBL, ska eftersträvas. Se även riktlinjer i VGU och Park- och naturmark samt 3.3.1 Lekplatser och utegym.

Vid projektering ska generellt följande aspekter tas hänsyn till för att främja tillgänglighet, oavsett förmåga eller funktionsvariation:

Nära och utan barriärer

Viktiga målpunkter, allmänna ytor/platser, entréer till publika lokaler och aktiviteter inom dessa, ska upplevas nära att nå utan hinder i form av barriärer.

Val och placering av utrustning ska vara lätt att komma åt/komma intill oavsett funktionsvariation, till exempel med rullstol/rullator, tillräckligt manöverutrymme etc.
Parkeringsplatser för personer med parkeringstillstånd med hänsyn till rörelsevariationer, ska ha närhet till målpunkters entréer och hinderfritt manöverutrymme utanför fordon.
Barriärer som begränsar eller helt hindrar tillgänglighet till olika målpunkter, kan vara av olika art beroende på behov och funktionsvariation. Dessa barriärer behöver identifieras under planering/projektering och undvikas eller så långt som möjligt åtgärdas för berörda personer/grupper. Olika funktionsvariationer har olika behov och det kan vara svårt att tillgodose alla typer på en och samma plats eller i en typ av utrustning/ utformning, därför behövs ofta en variation av lösningar. Några exempel på barriärer är för stora nivåskillnader/lutningar i längs- eller tvärled, brist på eller för långt mellan vilplatser/bänkar som är tillgängliga, avsaknad av handledare, bristande drift och underhåll inkl. snöröjning av ytor, stråk och utrustningar (pollare, tryckknappar vid signalanläggningar etcetera).
Kostnader eller avgifter för att kunna nyttja en attraktiv plats, kan utgöra en barriär. Det är viktigt med fritt och gratis tillträde till attraktiva ytor/platser/utrustningar, så det inte krävs att man ska betala inträde eller köpa mat/fika för att få tillgång till en utsiktsplats eller en sittplats i solen.

Användarvänlighet

Användarvänligheten av en plats, anläggning eller utrustning, avser till exempel:

Utformning av utrustning som rätt utformade sitthöjder, armstöd, handledare, färgsättning och tillräcklig kontrast mot omgivningen.
Anpassade nivå-/ höjdskillnader, framkomliga längs och sidolutningar som även fungerar för avvattning och drift. För stora sido-/tvärlutningar upplevs ofta särskilt svåra och ger låg komfort för de med rörelsevariationer. Jämnhet, materialval och färgsättning (kontraster) på ytskikt/markytor och utrustningar.
Tydliga och enhetligt utformade ledstråk inklusive valytor och varningsytor, med tillräcklig kontrast mot omgivande ytor och mot ingående delar i ledstråket (valytor). Ledstråk ska anpassas till varje projekt men även upplevas vara enhetligt utformade med hur ledstråk utformas generellt i Umeå kommun. Det bör finnas en igenkänningsfaktor i hur ledstråk är utformade i kommunen. Ledstråk eller delar av ledstråk kan med fördel vara naturliga, där det är möjligt med bibehållen god funktion. Krav och exempel på naturliga ledstråk finns i första styckets listade kravdokument, men kan till exempel vara gräsytor, fasader, murar, staket etc.
Taktila stråk vid passager och övergångsställen kan behöva förstärkas med pollare som har taktila riktningsgivare. Gäller särskilt i passager/ övergångsställen där tillräckliga kantstenshöjder för orientering mot körbanor (ca 6 cm) inte kan uppnås, till exempel vid upphöjda passager/korsningar.
Placering av utrustning och drift av gångstråk och ledstråk.
Att utrustning och offentlig möblering som löst placerade möbler, sopkorgar, cykelparkeringar mm, inte utgör hinder eller begränsar framkomligheten. I ett driftskede kan det handla om att man snöröjer och halkbekämpar planerat och strukturerat så att hela gång-/ledstråken har god tillgänglighet. Inga kvarglömda plogvallar över viktiga gångstråk eller snöhögar/vallar framför pollare eller tryckknappar till signalstolpar. Det handlar även om att man återställer ytor, jämnar till och packar grusytor, åtgärdar ojämnheter i platt- och stenläggningar etc.

Orienterbarhet

Orienterbarhet handlar bl.a. om att platser och utrustningar ska vara lättlästa och ge en tydlig förståelse av struktur och hur de kan användas. Orienterbarhet kan vidare handla om hur man enkelt hittar mellan och inom platser, längs stråk. Utformning så att platser, områden och stråk ges en tydlig karaktär som bidrar till trygghet och att man hittar dit man ska, t.ex. i stadsdelen eller längs stråk.
En välgenomtänkt belysning och ljussättning av platser och stråk, bidrar till god överblickbarhet, trygghet och till ledning som förtydligar rummet för alla. Är extra viktigt för de med synvariationer eller de som har Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Se även 2.5.2 Ljus och Belysning.
Väl utformad skyltning/information på rätt sätt för olika slags funktionsvariationer och behov, bidrar till god orienterbarhet. Det innebär t.ex. att informationen, kartor, symboler mm har taktil information samt att skyltning/information är rätt färgsatt och ljussatt, placerad i läge och höjd så alla kan ta del av den.