3.2.1 Utformning av gator och gång- och cykelbanor i gatusektioner

Nedan anges vanligt förekommande mått på körbanebredder, bredd på gång- och cykelbanor, snöupplag, sidoområden osv. Utformning ska alltid ske utifrån det mest utrymmeskrävande trafikslaget.

Se även typritningar.

Utformning av gator

Vid utrymmesplanering och utformning av körbanor ska framtida trafikflöden alltid beaktas. Lösningarna ska anpassas till avsedd trafikering och utgå från dimensionerande fordon. Tillgängligheten för större fordon för renhållning, distribution, drift och underhåll ska säkerställas på gator, i korsningar och på vändplatser.

Utöver själva körbanan ska det finnas utrymme för utrustning som till exempel vägmärken, belysningsstolpar, träd och elskåp. Det ska också finnas ett säkerhetsavstånd till fasta hinder och utrymme för avskiljning/skiljeremsor till andra trafikslag. Där det finns behov ska plats även finnas för hållplatser, kollektivtrafikkörfält osv.

Utrymmesdimensionering av körbana

Tabell – Körbanebredder vid olika gatutyper

Gatutyp

Normalbredd (m)*

Lågtrafikerad - ex. villaområden

5,5

Medeltrafikerad - ex. mindre uppsamlingsgator, höghusområden

6,0

Högtrafikerad - ex större uppsamlingsgator, trafikleder

7,0

Enkelriktad gata

3,5**

Kollektivtrafikstråk

7,5

Industrigator – t.ex gator som trafikeras av fordon med större utrymmesbehov

7,0***

* Samtliga mått avser körbana på raksträcka.

** Se även information i punktlista nedan om minsta avstånd mellan hinder/kantstöd.

*** Minsta bredd.

Utöver tabellen ska nedanstående beaktas:

  • Utrymme ska läggas till för breddökningar i kurvor och där fordon svänger.
  • Utrymme ska läggas till för stödremsa på gator och vägar utan kantsten.
  • Fordonssvep ska inte förekomma på ytor avsedda för gående och cyklister.
  • Minsta avstånd mellan hinder/kantstöd ska vara 3,5 meter på raksträcka.
  • Vid kollektivtrafikens stomstråk och andra högtrafikerade kollektivtrafikstråk ska minsta avstånd mellan hinder/kantstöd vara 4 meter.
  • Körbanebredder mellan 3,5 – 5,0 m ska inte utföras för dubbelriktad trafik.

Hinderfri bredd körbana

Fasta hinder eller utrustning får inte finnas närmare än ett visst sidoavstånd (hinderfri bredd) från körbana.

Normalt bör de flesta typer av utrustning/hinder placeras i skiljeremsor/utrustningsremsor mellan körbana, cykelbana eller gångbana.

Hinder som av någon anledning måste placeras närmare än vad som anges i tabellen ska märkas ut med kontrastmarkering.

Tabell Hinderfri bredd körbana (raksträcka)

Hindertyp (raksträcka)

Minsta sidoavstånd (m) från bilkörbana till hinder på raksträcka VR 30-50 km/H

Anmärkning

Hinder lägre än 0,2 m (tex kantstöd mm)

0 m

Minsta öppning mellan kantstöd 3,5 m för ett körfält

Hinder 0,2 m och högre (tex belysningsstolpar, möbler, elskåp, utrustning, trädstam*, papperskorgar mm)

0,5 m


Väg- eller broräcke

0,5 mm


Utstickande/nerhängande hinder (tex skärmtak, fasadskyltar, glad/grenverk mm placerade under fri höjd)

0,5 m

Beskärningsbehov minimeras genom väl tilltaget planteringsavstånd till körbana

Vägmärken

0,5 m

Se även 3.2.12 Vägmärken och andra trafikanordningar

*Vid trädplacering behöver hänsyn tas till mer än den hinderfria bredden

Utformning av gång- och cykelbanor

Generellt är gång- och cykelbanor dubbelriktade i Umeå. Utöver måtten i tabellerna nedan tillkommer utrymme för stödremsa mm, se information till respektive tabell. Se även hinderfri bredd. Det är viktigt att beakta vinterförhållanden, snövallar med mera, när man konstruerar gång- och cykelbana parallellt med gata.

Avrinningen över gång- och cykelvägar har identifierats som ett stort problem för vinterväghållningen. Därför ska gång- och cykelvägar, vid ny- eller ombyggnation, planeras så att avrinning från närliggande ytor inte sker över gång- och cykelvägen. Detta kan göras genom att:

  • Gång- och cykelvägar höjdsätts högre än omgivningen, minst 20–30 centimeter.
  • Brunnar används vid lågpunkter, placerade i gång- och cykelvägens ytterkant.
  • Bombering kan användas på gång- och cykelvägar från 4 meters bredd och uppåt. Detta för att klara god avrinning på gång- och cykelvägen vid töperioder vintertid. Utförs då i kombination med brunnar i ytterkant på båda sidor. Bombering av gång- och cykelvägar ska ej utföras dikt an mot fastighet.

Rekreativa gång- och cykelstråk genom park- och naturytor integreras så att de upplevs som en naturlig del av parken/naturmarken. Vid höjdsättning kan det till exempel ske genom att föreskriva flacka släntlutningar mot omkringliggande ytor.

Gång- och cykelbana, separerad

I huvudvägnätet för gång och cykel ska gångbana och cykelbana separeras från varandra där utrymme finns.

I de centrala delarna av staden med mycket gång- och cykeltrafik bör det vara olika färg/kontrast på en separerad gång- och cykelbana.

Beroende på trafikflöden och tillgängligt utrymme kan bredder och separeringsform variera:

Tabell - Huvudnät - Separerad gång och cykelbana

Fall*

Gångbana bredd (m)

Cykelbana bredd (m)

Avskiljare

1.

3,0

4,0 (3,0**)

Skiljeremsa av gräs (≥2,0 m) eller träd (≥3,0 m) om område används som snöupplag

2.

2,0

3,0

Separeras med målning eller olika material.

3.***

1,8

2,25

 

*Beroende av flöde och tillgängligt utrymme.

**Vid utrymmesbrist kan cykelbanans bredd minskas till 3,0 m.

***Vid stor utrymmesbrist ska en avvägning göras utifrån flöden av respektive trafikslag mellan behovet av separerade banor eller om det i stället ska vara en gemensam bana.

**** Inkluderar ej utrymme för skyddsremsa, möbleringszon, säkerhetszon eller avstånd till kantstöd, hinder eller fasader.

Gång och cykelbana, gemensam

Tabell - Gemensam gång och cykelbana

Fall

Gång- och cykelbana total bredd (m)*

Anmärkning

1 - Huvudnätet

≥4,0

Gäller då separering inte är möjligt

2 - Lokalnätet

≥3,0


3 - Parker

≥4,0

Gäller inte oprioriterade och rekreativa gång och cykelstråk.

*Inkluderar ej utrymme för skyddsremsa, möbleringszon, säkerhetszon eller avstånd till kantstöd, hinder eller fasader.

Breddökning och radier

Vid branta backar där cyklister förväntas uppnå höga hastigheter bör bredden ökas med 0,5 m. Även cyklister i uppförsbacke kräver större manöverutrymme.

Linjeföring för gång- och cykelbana ska följa kraven i VGU. I huvudnätet för gång- och cykelbanor bör dock korsningar utformas med tillräckligt stora radier för att undvika att det genas genom korsningen.

Utformning av gångbanor

Utgångspunkten är att det alltid ska finnas gångbanor på båda sidor av en gata. En gångbanas bredd ska alltid dimensioneras efter den specifika platsens förutsättningar och de funktioner som efterfrågas. För att öka framkomligheten behöver gångbanor på många ställen göra det möjligt för flera att gå i bredd och gå om varandra i olika tempo.

Utöver själva transportytan för gående ska det finnas utrymme för utrustning, möblering och vistelse. Det ska också finnas ett sidoavstånd, en hinderfri bredd, till annan trafik och till fasta hinder som kan utgöras av allt från en fasad till en stolpe.

Transportyta för gångtrafik

Behovet av yta för gåendes förflyttning varierar med gångflödet. Utöver måtten i tabellen nedan tillkommer utrymme för stödremsa. Se även hinderfri bredd.

Gångbanor som har hinder på båda sidor behöver vara minst 3,0 m breda för att kunna snöröjas.

Gångbanor

Gångbanor ska vara minst 2,0 m breda. Gångbanor i stadsmiljö utmed högre hus behöver minst 2,5 – 3,0 m bredd för att inte upplevas som trånga. Gångbanor som har hinder på båda sidor behöver vara minst 3,0 m breda för att kunna snöröjas. Kraven på bredd kan variera med hänsyn till husens höjd, eventuell förgårdsmark, avstånd till fastighetsgräns med mera.

Plats för snöupplag

Tabell Bredd gåendes transportyta


Bredd (exklusive sidoavstånd)

Anmärkning

Stort gångflöde

Minst 4 m

I centrala delar med stora gångflöden

Medelstort gångflöde

Minst 3 m

Längs gator med tätare bebyggelse och medelstora gångflöden, t ex där det finns verksamheter i markplan

Litet gångflöde

Minst 2 m

Längs gator i bostdsområden, på industrigator och i övrigt gator med låga gångflöden

*Separata gångbanor ska vara minst 3 meter om de ska snöröjas. Om gångbanan används som räddningsväg kan ett bredare mått krävas.

Funktion vid olika bredder:

  • 2 m – gående kan mötas en och en, alternativt gå två i bredd.
  • 3 m – två personer kan gå bredvid varandra och möta en tredje.
  • >4 m – gående behöver inte anpassa sig märkbart till varandra.

Hinderfri bredd gång- och cykelbanor

Den utrustning som är nödvändig i ett gaturum måste sättas upp på tillräckligt säkerhetsavstånd till en gång- och cykelbana så att den inte blir en trafiksäkerhetsrisk eller ett framkomlighetsproblem. Av tabellen framgår nödvändiga sidoavstånd till olika typer av hinder utmed en gång- och cykelbana.

Säkerhetsavstånd mellan gång- och cykelbana och parkeringsficka/gatumarksparkering ska vara minst 0,8 m för dörruppslag.

Tabell Hinderfri bredd gång- och cykelbana

Hinder

Minsta sidoavstånd från gång- och cykelbana till hinder

Anmärkning

Enstaka hinder

1 m

Papperskorgar, elskåp, belysningsstolpar, möbler, utrustning, träd mm

Långsträckta hinder

0,5 m

Staket, bullerplank, räcken, fasader

Vägmärken

0,4 m

Se även 3.2.12 Vägmärken och andra trafikanordningar

Utstickande/nerhängande hinder

0,5 m

Skärmtak, fasadskyltar, blad/grenverk, mm placerade under fri höjd

Parkerade bilar

0,8 m

 

Övriga rekommenderade minsta avstånd till sidohinder vid friliggande gång- och cykelbanor, se avsnitt “säkra sidoområden” i dokument “Mobilitet för gående, cyklister och mopedister - En handbok med fokus på planering, utformning, underhåll och uppföljning”. Länk till annan webbplats.

Fria höjder

Fri höjd till fasta hinder ska vara minst 4,7 meter över körbanor och andra ytor som är allmänt trafikerade av bil/lastbil/buss. Som fast hinder räknas till exempel byggnadsdelar, elledningar, broar, balkonger, portaler och skärmtak.

För gång- och cykelvägar ska den fria höjden vara minst 3,5 meter.

För gång- och cykelvägar inom centrumfyrkanten ska den fria höjden vara minst 2,8 meter för markiser, fasadskyltar etc.

För gc-bro/tunnel och gc-väg invid gata i tunnel/bro gäller fria höjden minst 3,5 meter i hela staden.

För vägmärken, se även 3.2.12 Vägmärken och andra trafikanordningar.

Plats för snöupplag

Minsta bredd på gräsremsa/trottoar som ska användas som snöupplag: 2,0 meter.

Minsta bredd på kantstensbunden trottoar som ska vinterväghållas och användas som snöupplag: 3,0 meter

Minsta bredd på gräsremsa med träd som ska användas som snöupplag: 3,0 meter exklusive stödremsa.

Avstånd mellan träd och eventuella belysningsstolpar måste beaktas.

Vid nybyggnad skall hänsyn tas till plats för snöupplag samt dagvatten.

Snöupplag för gata bör vara minst 2 meter på vardera sida alternativt 3 meter på ena sidan (förutsätter brunnar i körbanan).

Sidoområden

Sidoområde är det utrymme utanför körbanan eller gång- och cykelbanan som behövs för vägens konstruktion och brukande, till exempel diken och slänter. Om utrustning, träd etc. placeras i sidoområdet ska hänsyn tas till hinderfri bredd, säkerhetsavstånd, sikt mm.

I vissa fall krävs räcken som trafiksäkerhetsåtgärd.

Sidoområden med trädplantering behöver ha en bredd på minst 3 m.

Ska dagvatten hanteras öppet måste diken dimensioneras för att rymma erforderlig fördröjningsvolym och slänter anpassas för ändamålsenlig drift och underhåll.

Ut- och infarter

Normalbredd: 5,5 meter vid bostadsområden och 11 meter vid industri- och verksamhetsområden.

För avvattning vid ut- och infarter, se 3.2.2 höjdsättning, lutning och avvattning.

Sidan uppdaterades