3.2.2 Höjdsättning, lutning och avvattning

Lutningar

Lutningarna i trafiknätet bestäms utifrån framkomlighet, säkerhet och tillgänglighet för de trafikanter som kan tänkas använda trafiknätet. Det innebär att maxlutning för blandtrafikgator (gator med gångbanor) ska förhålla sig till lutningskraven för gångtrafikanter.

Lutningen, både längsgående och tvärled, bidrar till att säkerställa en fungerande avvattning. Längslutningen på trafikytor med kantstöd ska vara minst 0,5%. Om längslutningen för trafikytor med kantstöd innefattar vertikalradier ska en god avvattning utan risk för stående vatten säkerhetsställas.

Vid avsaknad av kantstöd ställs inte samma krav på minsta längslutning, då ytvattnet tas upp av diken eller rinner över slänt. Dock ska en projektspecifik bedömning göras i samråd med projektledare på Umeå Kommun om eventuella
brunnar i lågpunkter ändå behövs.

Beakta den resulterande lutningen för att eliminera risk för stående vatten.

GCM-banor

Om inget annat anges gäller krav enligt VGU.

Längslutning

Tabell - Längslutning i % för GCM-bana

Avsteg från längslutningar kan accepteras om topografiska förutsättningar eller kompletteringar i befintlig miljö inte möjliggör detta. Maximal lutning får ej överstiga 7% om inte befintliga miljöer kräver detta.
Om god standard ej kan uppnås ska detta förankras projektledare för Gator och parker.

Sidolutning/Tvärfall

Sidolutning på gångbana ska inte överstiga 2% p.g.a. tillgänglighet.

Sidolutning bör inte understiga 1% för att säkerhetsställa god avrinning.

På hållplatsplattform för buss gäller samma krav på sidolutning som för gångbana.

Gator och vägar

På gator och vägar utan blandtrafik utformas längslutningar och tvärfall enligt VGU.

Avvattning

Avvattning får inte ske till annans mark.

För att god avvattning ska ske ska typ av markbeläggning beaktas med hänsyn till genomsläpplighet.

Beakta lutningar vid breddökningar för att förhindra stående vatten vid kantstöd.

För små nivåskillnader kan lutningar behöva ökas för att säkerhetsställa avvattning vid eventuella tjällyft.

Vid snöupplag i anslutning till GC-/gångväg ska tövatten ej rinna över GC-/gångväg för att undvika isbildning och halka samt andra olägenheter.

Vid projektering inom befintliga miljöer ska konsulten alltid kontrollera att befintlig avvattning fungerar.

I första hand ska möjligheten utredas att leda dagvatten till grönytor för lokalt omhändertagande.

Trummor

Trummors dimension ska bestämmas utifrån dimensionerande flöde, och klimatförändringens påverkan ska beaktas med klimatfaktor 1,3. .

Trummor vid in- och utfarter ska dimensioneras utifrån flöde, dock minst dim. 400 mm.

Brunnar

Avstånd mellan brunnar beror på längslutning.

Brunnar placeras så att max 300 m2 hårdgjord yta avvattnas, dock får avståndet vara högst 60 m mellan brunnarna (om gatan är enkelskevad ska avståndet vara högst 40 m).

Vid låga lutningar måste hänsyn tas till breddökningar och försämrad lutning i snäva kurvor för att säkerställa avvattningen längs ytterkanter.

Kontrollera att ett eventuellt stopp i brunn ej leder till översvämningsskador för byggnader, entréer eller andra känsliga ställen.

Höjdsättning ska ske så att lågpunkter ej hamnar inom område för övergångsställen, cykelöverfarter eller busshållplatser.

Rännstensbrunnens gallerstavar placeras tvärs färdriktningen för cykel- och rullstolsburna.

Undvik brunnar i körspåren på gatan och gc-banor. Förutom sämre komfort för trafikanterna kan det finnas en risk att brunnslocken slits och hoppar upp, detta gäller speciellt vid huvudvägar med tung trafik.

Rännstensbrunnar bör inte placeras i närheten av befintliga träd.

Vid nybyggnation bör trädens placering justeras efter brunnars lägen. Det kan dock behöva göras en projektspecifik bedömning.

Svackdiken

Ett svackdike är ett gräsklätt dike med svag till måttlig släntlutning (1:3) som etableras i nivå under en väg, gata eller annan hårdgjord yta. Huvudsyftet är att fördröja och avleda dagvatten. Dikets storlek dimensioneras efter de beräknade volymer som den kan förväntas fördröja och avleda. Svackdiken är lämpliga efter gator som har god tillgång till ytor vid sidan av gatan. De är inte lämpliga efter gator med många in- och utfarter (till exempel bostadsgator). Svackdiken har dålig funktion vintertid då is och snö förhindrar dikets funktion. Driftkostnaderna är relativt höga och uppstår av snöbortforsling, gräsklippning, renhållning och sedimentrensning.

Övergången från den hårdgjorda ytan måste vara nedsänkt för att vattnet ska kunna flöda in i svackdiket. Om dikesbotten ligger ovanför vägens eller gc-vägens terrassnivå måste dessa byggas eller byggas om med dräneringsledning för att inte vattnet ska ligga i vägkroppen. Belysningsstolpar och träd får inte placeras i dikesbotten, utan ska placeras i slänt.

Eftersom svackdiken behöver dikas/rensas med 10 till 15 års intervall finns det risk för att rötter till träd som placeras i svackdiket påverkas negativt. Detta bör tas i beaktande vid val och placering av träd.

Vid anläggning av in- och utfarter med trumma över svackdiket ska trumman vara minst 400 mm i diameter. Trummor som används ska vara lägst klass SN8. Eftersom det krävs minst 400 mm överbyggnad för att vägtrummorna ska klara trafiklasten måste svackdiket vara minst 0,8 m djupt. Detta tillsammans med den maximala lutningen 1:3 innebär att 4,8 m är minsta bredd på svackdiken där in- och utfarter med trumma ska anläggas.

Om svackdiket inte klarar ovanstående mått kan in- och utfarter anläggas med kupolbrunnar. Brunnar kan vara av perkolationstyp men kopplade till ledning. För att svackdiket ska behålla sin fördröjningskapacitet ska brunnar som avvattnar diket anläggas i slänt och inte i dikesbotten.