3.3.5 Gräs- och ängsytor

Släntlutningar

Nyskapade slänter anpassas mot befintlig mark på ett naturligt sätt för att skapa ett sömlöst möte. Slänter ska om möjligt förses med rundat krön och släntfot

För bruksgräs respektive höggräs där klippning sker med manuell gräsklippare kan sidolutning vara max 1:6 samt lutning i gräsklipparens körriktning (upp-/nerför) max 1:4.

Diken och/eller naturslänter med längre skötselintervall där skötsel sker manuellt genom röjning med röjsåg/motorsåg etc. kan släntlutningen vara max 1:3. Släntlutningar brantare än 1:3 för dessa ytor medför arbetsmiljöproblem och ska undvikas.

Brantare lutning kan tillåtas om arbetsfordon med slaghacksaggregat eller liknande kan slå slänt/dike. Detta under förutsättning att ytan klarar arbetsfordonens belastning och utrymmeskrav. Det kan handla om ytor som är större, sammanhängande som exempelvis ytor med t.ex. vägslåtter där man kommer åt att slå slänter från körbana/GC-väg.

Definition av växtslag

Bruksgräsmatta

Betecknar robust yta med gräs som ska tåla att användas för lek och vistelse. Gräs slås av gräsklippare ca 1 gång per vecka och slaget gräs samlas inte upp såvida det inte hamnar på intilliggande hårdgjorda ytor.

Högvuxet gräs

Högvuxet gräs betecknar en yta som ger ett grönt intryck med eventuella inslag av örter. Gräset slås 1 gång per år och slaget gräs tillåts ligga kvar till skillnad från ängsytor.

Äng

Betecknar yta som i första hand ska ge vacker ört- och gräsväxt. Gräset slås 1 gång per år, efter blomning och klippet/höet samlas upp.

Val av växtslag, fröblandning

Vid projektering ska högvuxet gräs och ängsytor övervägas framför bruksgräsmatta där det är möjligt dels för att minska klimatpåverkan, öka den biologiska mångfalden.

Fröblandning för gräs, äng och högvuxet gräs och färdiga mattor (odlade grästorvmattor och ängsmattor) kan variera beroende på växtplatsens förutsättningar, önskat utseende och/eller funktion och men ingående frösorter, arter ska vara lämpade för norrländskt klimat.

För val av höggräs

Höggräs föreskrivs dels i och kring vägområden/restytor och i anslutning till naturmark, längs diken, dels på större sammanhängande ytor i parker där det finns utrymme både för öppna klippta aktivitetsytor och mer naturlika och vildväxta ytor.

Ytor där höggräs föreskrivs ska vara sådana att arbetsfordon i form av jordbrukstraktor med slagaggregat etc kan utföra slåtter. Det betyder att ytor behöver vara tillräckligt stora och tåla marktryck alternativ ligga inom räckhåll för slagaggregatet från en väg.

För val av äng

Ytor där äng föreskrivs ska vara sådana att arbetsfordon i form av jordbrukstraktor med uppsamlare, självlastarvagn/balmaskin etc. kan utföra slåtter och upptag av hö/ängsklippet. Det betyder att ytor behöver vara tillräckligt stora och sammanhängande och tåla marktryck.

Val av utförande

Vid modellering av terrassen kan underlaget bli hårt packat i och med att arbetsfordon kör på ytan och skopan trycker till jorden, varför luckring före utläggning av matjord ska föreskrivas. När matjord läggs ut ska en viss överhöjning av ytan föreskrivas i och med att matjorden sätter till sig, se 3.3.2 Växtbäddar och jordar.

Torvläggning

Torvläggning ska främst föreskrivas på ytor där högintensiv användning sker. Kan också föreskrivas där det är svårt att begränsa beträdande av ytan under utläggningsarbete och etableringstid (det vill säga högt slitage).

Utläggning av torv ska göras senast 15 september för att undvika etableringsproblem.

Det är viktigt att föreskriva att torv under utläggningsarbete och mellanlagring fuktighetshålls.

Vidare ska i handling föreskrivas att underlaget vid utläggning ska vara jämnt och hårt packat för att ytan ska etablera sig snabbare och lättare samt för att underlätta för skötsel. Innan torv läggs ut ska underlaget luckras till ett djup av 100 millimeter samt genomvattnas.

Sådd

Sådd av gräs/äng ska föreskrivas ske innan den 23 juni/midsommar. Gäller för sådd av gräs/äng vid gångväg, cykelväg, gata och torg där vinterväghållning förekommer samt där snöupplag och grushögar planeras. Detta för att gräset ska hinna etablera sig och ge en mer motståndskraftig yta mot mekaniskt slitage.

Sådd av gräs eller äng på övriga ytor föreskrivs till att utföras innan 1 september.

Vid sådd av gräs/äng föreskrivs att frön eller fröblandning myllas ned med gallervält utan tyngd på ett jämnt och välpackat underlag förslagsvis med gallervält under tyngd. Detta för att säkerställa enkel och snabb etablering samt för att underlätta för skötsel.

Sprutsådd

För ängsytor/höggräs är sprutsådd att föredra för stora och/eller branta ytor, till exempel vägslänter och bullervallar. Sprutsådd bör föreskrivas direkt på mineraljorden. Branta slänter och/eller där det är stor risk för erosion bör kokosnät eller likvärdigt föreskrivas alternativt utläggning av färdiga mattor som slås fast med träspik.

Sprutsådd sker genom att frö, bindningsmedel, eventuellt gödsel och vatten blandas. Därefter sprutas denna blandning ut i ett jämt lager. Fördelarna med denna metod är att fröet hålls på plats vid exempelvis regn samtidigt som bindningsmaterialet har en förmåga att dra till sig fukt, vilket är viktigt för fröet vid etablering.

Specifik för äng

Vi anläggande av äng där matjord ligger bör det föreskrivas att matjordslagret grävs bort och ängen anläggs på den underliggande magra alven. Om endast en del av matjorden föreskrivs att tas bort bör det tilläggas att terrassen bör djupgrävas och blandas med den magrare alvjorden (dels för att undvika skiktning). Därefter bör det föreskrivas att ett lager på cirka 200 millimeter med magra jordmassor läggs på. Växtjord som används vid anläggning av ny ängsyta får inte innehålla fleråriga ogräs.

Färdigställande och garantiskötsel

Färdigställandeskötsel och garantiskötsel föreskrivs utifrån tillämpliga AMA-koder med tillägg för Gator och parkers 13.30 Skötselbeskrivning , 108 kB, öppnas i nytt fönster. och 13.31 Skötsel under garantitid , 421.9 kB, öppnas i nytt fönster..