3.7.3 Markvärme

Utformning

Syfte

Markvärme kan ha fjärrvärmenätets varmvatten eller elnätet som energikälla. Detta avsnitt behandlar endast attenburna system. Syftet med markvärme är att under vintertid värma marken och därmed underlätta framkomligheten för trafikanter. Värmen gör att området inte täcks med snö och minskar även risken för halka genom att is inte bildas. Markvärme installeras främst i områden med gångtrafikanter, i branta backar, broar eller andra ytor där möjligheter till halkbekämpning och snöröjning är begränsade.

För markvärme som har fjärrvärmenätets varmvatten som energikälla leds det varma vattnet ut värmeväxlade via matarledning och fördelningsrör till värmeslingor i marken som smälter snö och is.

Ny anläggning

Oftast anläggs markvärme inom ramen för ett avtal mellan kommunen och fastighetsägare vilka i förekommande fall är med och delfinansierar kostnader för investering samt drift- och underhåll.

Anläggningar

Uppvärmda ytor för markvärme via fjärrvärme redovisas som raster i de kartor som återfinns på sida 2.2.4 Markvärmesystem.

Projektering

Projektering för nybyggnation och ombyggnation ska göras utifrån den specifika platsens/anläggningens förutsättningar. Granskning av projekteringshandlingar ska göras av kommunens driftansvariga.

Projektering av nybyggnation ska göras i enlighet med de projekterings- anvisningar som finns i detta dokument. Se även krav angivna i med länkar till ”Umeå Energis tekniska bestämmelser för fjärrvärme Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.” samt ”Umeå Energis bestämmelser vid markarbeten”

Efter förfrågan till ansvarig person hos kommunen bistår normalt driftorganisationen projektet med svar på frågor, granskningar, besiktningar etc.

Ritningar och beskrivningar

Projektering ska i form av ritningar och beskrivningar redovisa önskade arbeten i sådan omfattning att entreprenören i en utförandeentreprenad ska kunna utföra arbeten utan tveksamhet rörande omfattning och utförande. I en totalentreprenad kan med fördel denna tekniska beskrivning användas som grund för kraven på markvärme till entreprenören. Granskning av projekteringshandlingar ska göras av projektledare innan de stämplas som örfrågningsunderlag, bygghandling eller relationshandling. Slutlig granskning görs i respektive fas (projektering – byggnation – överlämning till drift- och underhåll) på framtagna ritningar och beskrivningar. Arbete med eller på en markvärmeanläggning får inte påbörjas innan handlingarna är granskade och godkända av aktuell projektledare för
markvärmeanläggningar.

Styrsystem

För projektering av styrsystem i anläggning som ska anslutas till fjärrvärmenätet ska hänsyn tas till Umeå Energis eller Umeå kommuns krav för integration (mot överordnat styrsystem). Samtliga data ska kunna avläsas mot Umeå Kommuns system samt eventuella larm ska också överföras till Umeå Kommuns system. Markvärmesystemets styrsystem utförs med väderprognosstyrning där så är möjligt.

Undercentral Markvärme

Undercentralen (UC) ska byggas i enlighet med Umeå Energis och Energiföretagens krav. Allmänt gäller Umeå Energis lokala bestämmelser för installation av fjärrvärme- och fjärrkylacentraler, som finns på Umeå Energis installatörssida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Exempel flödesschema UC.

Utrymme för markvärmeundercentral

Ytskikt i markvärmeundercentral utföres så att städning med vattenspolning kan utföras. Målning av väggar med vattentäta ljusa färger. Golv utföres med fall mot golvbrunn.
Golv utförs med plastmatta alternativt vattentät golvfärg. Hålkäl av betong mot vägg alternativt uppvik på vägg med plastmatta.
Spolblandare med slanghylla samt utslagsback alternativt tvättställ för handtvätt.
God belysning i rummet. Rummet ventileras för att undvika höga temperaturer med hänsyn till värmeavgivning från utrustning.

Matarledningar

Med matarledningar avses rörledningar från Undercentral till till fördelningsrör för markvärmeslingor. Matarledningar utförs av PE-rör SDR17 PN10. Skarvning av rör utförs med spegelsvetsning alternativt elsvetsmuff. Förläggning på ledningsbädd utförs enligt aktuell teknisk markbeskrivning, baserad på AMA Anläggning.

Fördelningsrör

Fördelningsrör placeras i brunnar. Fördelningsrör skall vara försedda med avstängningsentiler och injusteringsventil för respektive slinga. Injusteringsventil skall vara försedd med mätuttag som är anpassade till på marknaden vedertagna mätinstrument. Respektive fördelningsrör skall vara försedd med avluftnings-/avtappningsventil. Dessa ventiler skall vara försedd med gängad propp i ände. Huvudavstängningsventiler för fördelningsrör placeras utanför brunn och förses med gatubetäckning anpassad efter belastning på ytan.
Ventilerna manövreras med avstängningsnyckel EKÅ eller likvärdigt.
Brunn för fördelningsrör utförs i betong med demonterbara betäckningar anpassade efter belastningsklass på ytan.

Se exempel nedan på utförande.

Plan.

Plan betäckningar.

Längdsektion.

Markvärmeslingor

Markvärmeslingor utförs med PE alternativt PEX-slang, diameter 25 mm med
godstjocklek på minst 2,3 mm. Tryckklass PN6.
Förläggningsprincip är normalt sinusförläggning alternativt snäckförläggning.
Princip på förläggningsprincip bestäms med typ av objekt.
Markvärmeslingorna på sekundärsidan av en cirkulationspunkt ska eftersträvas att ha så lika längd som möjligt, detta för att säkerställa lika stora flöden och därmed energifördelning i de olika markvärmeslingorna. Men det är inget krav där respektive slinga är försedd med injusteringsventil.
Normalt är 200 meter en rekommenderad maxlängd på markvärmeslingorna för att undvika höga tryckfall och med det höga energikostnader för pumpdrift.
CC - mått mellan markvärmeslingorna ska vara 250 mm.
Slingorna förläggs i rörhållarskenor som fästs i ledningsbädd med stålbyglar, spik el dyl. Beroende om slingor förläggs i körytor eller på icke fordonstrafikerade ytor så anpassas kringfyllnadsmaterialet. Normal täckning ovan rörhjässa är 60 - 80 mm. Vid förläggning i körytor läggs slingorna i lager av AG och för att förhindra värmeskador under läggningen av asfaltmassan kring rören, ska slingorna kylas med cirkulerande kallvatten. Minsta tillåtna böjradie för ett markvärmerör/slang är 125 mm.

Värmemedia

Vid nybyggnad så används som media 35%- Propylenglykol-Vattenblandning motsvarande en fryspunkt på -18°C för mediat.
Vid ombyggnad i en befintlig anläggning så anpassas mediat till den befintliga anläggningen. Hänsyn till mediat tas vid flödes- och tryckfallsberäkningar.
Temperaturprogram: +35°C/20°C (tillopp/retur).

Kontroll av värmesystem

Utförs enligt YHB.56 i AMA VVS & KYLA. Möjlighet finns att utföra förenklad täthetskontroll med luft enligt anvisning från installatörsföretagen
Tryck- och täthetskontroll Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (sakervatten.se)

Skarvning av rör

Normalt är skarvning av markvärmeslingor ej tillåtet. Om eventuellt någon skarvning ska utföras så ska komponenter för skarvning ska vara anpassade för aktuell typ av slang/rör, klara krav på tryck, placering (till exempel i mark) samt vara åldersbeständiga. Om skarv finns på markvärmeslingor så skall dessa inmätas och redovisas på relationsritning. Beställaren ska tillfrågas innan skarvning av markvärmeslinga utförs.

Märkning - Skyltar

Samtliga ventiler ska vara märkta med en rostfri bricka graverad eller
stansad med ”FRAM” för framledning respektive ”RETUR” för returledning
samt det löpnummer som respektive rör/ledning/slinga är märkt med på
relationsritning för markvärme. Skyltning för huvudavstängning ska utföras på fasad alternativt stolpe med distanskyltar. Instruktioner för märkning tillhandahålls av beställaren.

Märkning - Givare

Skyltning för givare ska utföras på fasad alternativt stolpe med distanskyltar.

Relationshandlingar

Enligt Umeå kommuns projekteringsanvisningar 5 VA-, VVS-, kyl- processmediesystem kapitel 5.10 Märkning, kontroll, dokumentation mm (Y) för rörsystem. Tekniska anvisningar Umeå kommun Fastighet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Sidan publicerades