Brandskydd i radhus

Svenska byggregler har länge haft som krav att en brand i en bostad inte ska sprida sig till angränsande bostäder under minst 60 minuter. Erfarenheter från inträffade bränder samt inventeringar av brandskydd i radhus har dock visat att det ofta finns brister som gör att brandspridning kan ske mycket fortare än så.

Varje bostad ska utgöra en egen brandcell. Det gäller oavsett om du bor i ett flerbostadshus eller i ett radhus, parhus eller kedjehus. En brandcell är ett utrymme där en brand ska kunna utvecklas och pågå en viss tid utan att den sprids utanför brandcellen. Väggarna mellan radhusen är alltid brandavskiljande. En del radhus är utformade med brand­avskiljande väggar ända upp till yttertaket. Andra radhus har gemensamma vindar där det i stället är vindsbjälklaget som utgör en horisontell brandavskiljning.

Brandspridning i radhus

Det vanliga är att branden börjar inne i ett av radhusen. Om den inte uppmärksammas och släcks i ett tidigt skede så utvecklas den till en rumsbrand. Då går fönsterrutorna i rummet sönder och det slår ut både flammor och heta brand­gaser. Branden tar sig sedan upp på vinden via den utskjutande takfoten. Sedan kan den sprida sig vidare till övriga bostäder. Det finns flera orsaker till varför.

I menyn finns länkar till mer information om vanliga brister, som anslutning mot yttertak, genomföringar och ventilerad takfot. Du får även tips på hur du kan åtgärda bristerna.