Tvärån, Djupbäcken

Sedan i mars 2021 arbetar vi med omfattande utredningar för att kunna ta fram långsiktigt hållbara åtgärdsförslag som ger önskad effekt. I utredningarna ingår noggranna beräkningar, modellering och testkörning av en rad olika scenarier. På kortare sikt gör vi punktinsatser och röjer upp längs Tvärån och Djupbäcken – tar bort hinder och sly för att säkerställa ett jämnt flöde. Precis som alltid går vi igenom dagvattenbrunnar och ser till att de har full effekt. Vi står beredda att agera akut om flödena skulle bli för kraftiga. Då kan det bli fråga om att leda om vattenmassorna. Detta gör vi i sådana fall i samarbete med till exempel Vakin och Brandförsvaret.

Vi har kartlagt befintliga förhållanden och flöden i hela avrinningsområdet och sammanställt detta i en digital modell. Modellen omfattar både markyta och ledningsnät. Det senaste året har vi testat en rad åtgärdsförslag i modellen. Vi har nu en sammanställning av förslagens effekt, konsekvenser, kostnader, drift och hållbarhet. Utifrån det underlaget ska vi nu fatta beslut om vilka åtgärder som ska genomföras – och när.

Förutom att utreda vilken eller vilka åtgärder som är mest lämpliga kommer det att krävas tillstånd för vattenverksamhet och miljökonsekvensbeskrivningar. I sin tur medför det olika typer av samråd med intressenter. Den processen brukar ta minst ett år och det går inte att projektera helt klart innan vi har dessa delar på plats. Vår bedömning just nu är att vi som tidigast kan sätta spaden i backen år 2027.

Kommunen är väghållare för gator i centrala staden. Trafikverket är väghållare för det statliga vägnätet, mindre villa- och bostadsgator kan också förvaltas av samfälligheter. Väghållaren är ansvarig för avvattning av vägen. Väghållaren ansvarar för gatu- och rännstensbrunnar samt servisledningar fram till det allmänna ledningsnätet. VA-huvudmannen (Vakin) ansvarar för det allmänna ledningsnätet.

Stora delar av Umeå tätort ligger inom verksamhetsområde för dagvatten. Det betyder att VA-huvudmannen (Vakin) ansvarar för att ta hand om dagvatten som uppstår vid regn upp till en viss storlek. VA-huvudmannen anvisar en förbindelsepunkt, till exempel en dagvattenbrunn eller ett öppet dike, som fastighetsägaren ska leda sitt dagvatten till. Fastighetsägaren ska avleda regn och vidta åtgärder för att undvika skador på den egna fastigheten av regn utöver det VA-huvudmannen ansvarar för.

Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) har tagit fram konkreta svar på den frågan, genom sina råd och tips: Skydda ditt hus mot översvämning  Länk till annan webbplats.(www.dinsakerhet.se)

Umeå växer och vi behöver förtäta staden, särskilt i de centrala delarna. Det ger hållbara vinster i form av kortare resor, närhet till kollektivtrafik och samordning av resurser. Byggnadsnämnden har lagt stor vikt vid frågan om dagvatten kopplat till nybyggnationen på Rödäng och har ställt som krav att byggnationerna anpassas efter områdets förutsättningar. Det ska finnas beredskap för höga vattenförhållanden och området ska byggas för det. Innan bygget satte igång hölls ett tekniskt samråd gällande mark och dagvattenhantering mellan Bygglov (Umeå kommun), Vakin och Gator och parker (Umeå kommun).

De låg i vägen för andra aktiviteter längs med Tvärån och jordmassorna riskerade att rasa ner i vattnet och dämma upp flödet. Sedan är det inte alltid den bästa lösningen att arbeta med vallar, eftersom vattnet leds om och orsakar problem på andra platser i området.

Vi har i utredningen noterat att det är en mängd föremål i Tvärån som rent hydrauliskt dels tar upp plats inom vattendragssektionen (vilket minskar våtarean), dels skapar turbulens (vilket sänker flödeshastigheten). Om man ökar våtarean och minskar turbulensen så får vattendraget mycket riktigt en ökad kapacitet. Dock är det inte på denna sträcka som kapaciteten behöver ökas.

I Rödängsdelen av Tvärån finns det också exempelvis sediment i botten på ån som sänker kapaciteten och här skulle det ha större effekt att rensa upp i åfåran, men det är inte tillräckligt eftersom det är en cirka 2 kilometer lång sträcka som har ”för liten” kapacitet jämfört med de flöden som kom i oktober/november 2020.

För att illustrera har vi med en profil ur slutrapporten. Här kan vi se att det är uppströms gamla Kvarndammen som det finns bristande kapacitet (se röd rektangel i bilden nedan).

Att ”bara” rensa bort sediment och vegetation inom röd rektangel är alltså inte tillräckligt för att avleda de flöden som kom under hösten 2020, man måste öka kapaciteten ytterligare. Detta kan göras antingen genom att skapa en förbiledning förbi den trånga passagen (tunnel) eller genom att både öka lutningen och kapaciteten på befintligt vattendrag (gräva ur ån 1-2 meter på sträckan).

Vänd dig till vår felanmälan. Du kan både skriva och ringa till oss: Felanmälan (www.umea.se/felanmalan)

• Följ händelseutvecklingen via Sveriges Radio P4 eller ring 113 13.
• Kontakta 113 13 för att få information om händelsen. 112 används endast vid akuta händelser.
• Underskatta inte vattnets kraft. Det finns risk för starka strömmar, underminering, ras med mera.
• Kontakta dina anhöriga. Följ anvisningar från räddningstjänst, polis, kommun.
• Ta hand om och hjälp varandra.
• Hjälp till att sprida information från ansvariga aktörer.
• Var källkritisk. Välj bekräftade källor för att undvika rykten och falsk information.
• Kör inte ditt fordon på osäkra vägar. Följ trafikinformationen Sveriges Radio P4. Ta inga onödiga risker.

• Bryt strömmen. Annars kan vattnet kan bli strömförande. Se till så att en eventuell dräneringspump inte stannar.
  
• Anmäl översvämningsskadorna till ditt försäkringsbolag och VA-bolaget.
• Fotografera skadorna och släng inte förstörd egendom innan försäkringsbolaget har fått möjlighet att besöka dig.

Om det blir översvämning är det många som samtidigt behöver hjälp. Brandförsvaret prioriterar då de mest utsatta och de som inte klarar sig själva. Vi kan därmed inte svara med säkerhet hur lång tid det tar, det beror på situationen, resurserna och hur akut läget är.