Historik

Hösten 1971 gick dåvarande Kommunförbundet ut med en rekommendation till Umeå kommun att bilda ett kommunalt handikappråd och tillade att det borde vara sociala centralnämndens ansvar att ta initiativ till det.

Handikapprådets uppgifter skulle vara att hålla sig underrättad om befintliga resurser till exempel färdtjänst, skyddad sysselsättning, specialbostäder, hjälpservice, medicinsk rehabilitering och skola med mera. Rådet skulle vidare följa förändringen i efterfrågan av samhällets service, samla in handikappades synpunkter och erfarenheter, följa allmänna utvecklingen inom forskning och vara interkommunal remissinstans till exempel i planeringsfrågor.

I april 1973 samlades Kommunala handikapprådet (KHR) på socialförvaltningen i Umeå. Socialförvaltningen hade bjudit in följande myndigheter och organisationer att utse ledamöter i handikapprådet: DHR, HCK, kommun­styrelsen, byggnadsnämnden, skolstyrelsen, fritidsnämnden och kulturnämnden.

Det poängterades tidigt att KHR inte skulle vara en kommunalt vald nämnd med befogenheter att fatta beslut. Rådet skulle inte behandla enskild persons ärende utan vara rådgivare till och förse primärkommunal samt lokalt verksamma landstingskommunala och statliga organ med synpunkter och förslag i aktuella, generella frågor på handikappområdet.

Den handikappolitiska frågan har utvecklats från en vårdfråga till en medborgar­fråga. I dag talas det mer om till­gänglighet, delaktighet och jämlikhet. KHR hamnade också som ett råd under kommunstyrelsen och är inte längre en nämnds ansvar.

2014 bytte Kommunala handikapprådet namn till Umeå kommuns funktions­hinderråd (UFR). UFR fortsätter att ha en central roll i den kommunala verksamheten när det gäller dessa frågor.