Anna Grönfeldt

Anna Grönfeldt (1879–1973) valdes 1910, som ledamot för de frisinnade, till Umeå stadsfullmäktige i det första ordinarie lokalval där kvinnor var valbara. Hon var ledamot i fullmäktige fram till 1940 och en flitig motionär samt en av Föreningen för kvinnans politiska rösträtt (FKPR):s viktigaste företrädare och talare.

Anna Grönfeldt föddes i Karlskoga och växte upp med fyra bröder, varav två hade samma mamma som Anna. Familjen hade det gott ställt ekonomiskt och alla barnen fick utbildning. Anna tog studenten 1898 och studerade sedan i Uppsala där hon 1902 tog en filosofie kandidatexampen i naturvetenskap vid 23 års ålder.

Hon utbildade sig sedan till läroverkslärare vid Norra Real i Stockholm och sökte 1907 en ämneslärartjänst vid Folkskole­lärarinne­seminariet i Umeå. Seminariernas adjunktstjänster var vid den tiden de högsta lärartjänster som var öppna för kvinnor.

Anna flyttade hösten 1907 till Umeå för att påbörja tjänsten och stannade sedan i staden fram till 1955 då hon flyttade till Stockholm. Från mitten av 1910-talet delade Anna hem med telegrafisten Lotten Waldenström fram till dennas död 1944. Anna fick inga egna barn men adopterade 1933 sin yngste brors då vuxna dotter, Margot Wingselius.

Anna Grönfeldt var aktiv i rösträttskampen och medlem i Akademiskt bildade kvinnors förening redan innan hon flyttade till Umeå. När Anna kom till Umeå anslöt hon sig direkt till lokalavdelningen för Föreningen för kvinnans politiska rösträtt (FKPR) som bildats 1903. Hon valdes in i styrelsen 1908 och blev en av föreningens viktigaste företrädare och talare inte bara lokalt utan även nationellt. Hon utgjorde tillsammans med cirka 25 kvinnor kring LKPR:s verkställande utskott den grupp som drev rösträttskampen i Sverige.

Vid det ordinarie val där kvinnor för första gången var valbara till kommunala församlingar valdes Anna Grönfeldt som ledamot för de frisinnade. Fram till 1940 kom hon att sitta i olika perioder i Umeå stadsfullmäktige och i olika nämnder och kommittéer, och var en av fullmäktiges flitigaste motionärer. Hon drev bland annat 1927 igenom inrättandet av en tandklinik för skolbarn trots hårt mostånd, och arbetade för flickskolans kommunalisering vilket skedde 1939. Redan 1914 motionerade Anna Grönfeldt om att avsätta mark för en flygplats. När den flera decennier senare byggdes var Anna Grönfeldt inbjuden till invigningen 1961 som hedersgäst.

Hon hade förutom sina politiska uppdrag också ett stort föreningsengagemang, och kom att bli en av regionens främsta folkbildare. Hon var bland annat ledamot och sedan ordförande för Västerbottens läns föreläsningsförbund och hon bildade 1930 Västerbottens folkbildningskursförening, där hon drev kurser inom bland annat medborgarkunskap. Hon satt också under fyra decennier i flickskolans styrelse.

Anna Grönfeldt dog 1973 och ligger begravd på Gamla kyrkogården i Karlskoga.

Umeå kommunfullmäktige beslutade i april 2021 att namnge en central stadsgata efter Anna Grönfeldt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Information från Svenskt kvinnobiografiskt lexikon Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.