3.3.1 Lekplatser och utegym

Kategorisering av lekplatser

I projektering behöver man ta hänsyn till olika nivåer av parkkvaliteter, gestaltning och ytors innehåll utifrån vilken typ av lekyta som avses.

Gator och Parker kategoriserar sina viktigaste lekplatser som närområdeslekplatser, stadslekplatser och äventyrslekplatser. Utöver dessa tre kategorier finns även lekmiljöer i naturen i form av lekotop och naturlek.

Se även Riktlinjen för lekplatser. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Närområdeslekplats

Grönskande mötesplats för närområdet.
Lek anpassad för små barn.
Basnivå för utrustning. Innehåller ofta sandlek, gungställning, lekhus alternativt liten lekrutsch.
Låg skötselnivå.

Stadsdelslekplats

Utflyktsmål och samlande/mötesplats för hela stadsdelen.
Fokus på en stor målgrupp av barn.
Variation av aktiviteter och utrustning. Medelhög skötselnivå.

Äventyrslekplats

Påkostad lekplats för äldre barn.
Unikt utflyktsmål med spänningsmoment såsom fart, balans, höjd.
Varierande skötselnivå.

Lekotop

Medvetet gestaltad och genom skötsel utvecklad natur i form av leklandskap med stor andel vegetation och naturliga markmaterial som tex klätterstenar, lekbuskage, bäckar och gölar.
Lekutrustning kan förekomma som ett inslag.

Naturlek

Byggda element/lekutrustning i befintlig natur.
Överlappar lekotop och lekskog.

Säkerhet

Vid projektering tillämpas; Svensk standardsamling, SS-EN 1176 och SS-EN 1177 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. för lekplatser, lekutrustning samt Umeå kommuns Umeå kommuns riktlinjer för lekplats och lekmiljöer Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Avsteg kan göras, främst för lekmiljöer (naturlek/lekotop) samt lek som riktar sig till äldre barn där det också är viktigt med utmaningar och ge möjligheter att lära sig viss riskhantering. Vid avsteg ska en riskbedömning göras och samrådas med ansvarig parkrepresentant. Det kan också behöva informeras om avstegen på platsen genom skyltning.

För enbenta, större lekutrustningar ska fundamentet vara åtkomligt för inspektion utan att omkringliggande ytor behöver rivas. Till enbent, större, lekutrustning undviks därför gummiasfalt i direkt anslutning till fundament. Brunnar ska vara låsningsbara.

Då utegym projekteras tillämpas; Svensk standardsamling, SS-EN 16630:2015 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Avsteg kan göras, för att följa en gestaltningsidé eller möjliggöra för mer funktionell träning. Vid avsteg ska en riskbedömning göras och samrådas med ansvarig parkrepresentant.

Inkluderande lek och träning

Vid nybyggnation eller större renovering ska anläggning/del av anläggning vara tillgänglighetsanpassad. Tillgänglighetskraven enligt Boverkets föreskrifter ALM 2 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och HIN 3 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. ska uppfyllas. Vid intressekonflikter mellan olika funktionsvariationer och om avsteg behöver göras från ALM2 och HIN3 behöver dessa lyftas/redovisas och prioriteringar som gjorts motiveras för beställare.

Möjligheten till parkering för personer med rörelsenedsättning i anslutning till Stadsdelslekplatser och Äventyrlekplatser bör undersökas.

Möjligheten för tillgänglighetsanpassad toalett och skötbord i anslutning till Äventyrslekplatser bör undersökas. För att undvika skadegörelse och olagliga aktiviteter bör då också toaletter låsas kvällar och nätter.

Lekutrustning bör kunna användas av många, oavsett funktionsförmåga. Exempel på lämpliga åtgärder för ökad tillgänglighet är; ledstänger vid backe/ klätterställningar, ramper i stället för trappsteg, nedsänkta kanter, greppvänliga handtag, tillräckligt breda passager, tillgänglighetsanpassad gungsits och bakbord åtkomligt för rullstolsburna. Läsbara skyltar från sittande position (rullstol).

Rullstolsburna (barn och vuxna) ska kunna komma in på lekplatsen och komma intill flertalet lekredskap. Vid upphöjd kant/sarg eller likande ska släpp finnas som möjliggör in- och utpassering av rullstol, tänk då på att sittsargen även har funktion som ryggstöd för de som har problem med stabilitet och muskelstyrka i rygg.

Finns det möjlighet att sitta ner ska minst en möbel vara tillgänglighetsanpassad och det ska vara möjligt att komma intill med rullstol vid minst ett bord.

Belysning bör finnas, grad av belysning beror på lekplatskategori och typ av område/park. Samråds med grönkompetensansvarig på Park.

Utrustning

Vid val av utrustning ska hänsyn tas till allergiaspekter men även miljö- och klimatkrav enligt 3.1.3.2 Material.

För utrustning på lekplatser och utegym ska hänsyn även tas till estetik. Utseende, dimension och utformning ska anpassas till platsens och/eller omgivningens övriga gestaltning.

Papperskorgar ska inte finnas på/intill lek och sittplatser på närområdeslekplatser. Se även 3.4.3 Parkmöbler, skräpkorgar, cykelställ, cykelskärmtak, dryckesfontän.

Växtval

För val av växtlighet se 3.3.4 Busk-, perenn, och- lökplanteringar.

Välj bort växtlighet som kan vara allergiframkallande och/eller orsaka allvarlig förgiftning vid val av växtlighet på och i direkt anslutning till lekmiljöer.

Ytor/Material

Vid val av material ska hänsyn tas till allergiaspekter men även miljö- och klimatkrav enligt 3.1.3.2 Material.

Vid användning av sarg bör stående kubbsarg/palissad av trä undvikas för att öka sargens livslängd och minska driftskostnader.

Robinia och andra hårda träslag i lekutrustning bör användas restriktivt på grund av problem med sprickbildning och flagnade färger.

Lekredskapens fallutrymme i enlighet med SS EN 1176-1:2017 4.2.8.2.5- 4.2.8.6 ska framgå på ritning. Vid val av tillgänglighetsanpassad fallskyddsyta bör andra typer än gummiasfalt diskuteras. Vid val av gummiasfalt bör ljusa färger undvikas för att minska driftskostnader för städning.

Avstånd mellan lekutrustning bör vara större än enligt svensk standard föreskrivet fallutrymme, detta för att medge justering på plats och underlätta montering av utrustning. Lämpligt avstånd mellan lekutrustningars fallskyddområden är 60 centimeter. Avstånd mot sarg från lekutrustningars fallutrymme bör vara minst 30 centimeter för att medge nedgjutning av sarg utan att försämra stötdämpning inom fallskyddområde.

Vid användning av fallskyddsplattor bör tjockare plattor användas, minst 50 millimeter. Slät undersida underlättar läggning och är att föredra. Plattor bör omges/stödjas av sarg eller sarg läggas under platta genom limning/spikning.

Grusytor eller sandytor bör inte finnas i direkt anslutning till gummiasfalt på grund av mer städning och ökat slitage. Gäller inte intill tillgänglighetsanpassat bakbord.

Flis med storlek på 5–30 millimeter används företrädesvis framför bark som fallskyddsmaterial. Används annan storlek skall den kritiska fallhöjden på det aktuella materialet fastställas genom HIC-provning (se SS-EN 1177:2008). Flis genomgår en biologisk nedbrytning genom bland annat förekomst av svampar och bakterier och därför ska hänsyn tas till var och hur flismaterial inhämtas/förvaras för att minska risken för mögel.

Drift och underhåll

Bredd för passage-, frihöjder, svängradier och liknande mått anpassas till de arbetsfordon som krävs för fordonskrävande driftåtgärder.

Riktmått för passage av arbetsfordon är 2,5 meter för snöröjning/ sandbyte/ tömning av sopkärl.