Unik boksamling trängs under jord

Känner du till att Umeå huserar Sveriges depåbibliotek vilket sitter på en halv miljon titlar? Och visste du att du förmodligen passerat den enorma samlingen böcker ett stort antal gånger?
– Många i Umeå vet inte om att vi finns här, men vi är ju till för hela Sverige och världen, säger Magdalena Sjöström.

Utanför skyndar människor för att köpa lunch, mot en buss Vasaplan eller på väg till ett möte. Inte många av dem vet att de samtidigt trampar över en enorm litterär skatt. Här, under marken mitt i centrala Umeå, finns hyllkilometer med böcker stående i källarlokaler som utgör Sveriges depåbibliotek. Ett arkiv med 500 000 böcker, broschyrer och rapporter vilar i väntan på att bli lästa.

Några våningar upp i huset finns kontoret där Magdalena Sjöström, enhetschef, och hennes medarbetare jobbar. Här finns utrymme för att administrera de böcker som ska registreras, lånas ut eller ställas tillbaka på hyllorna.

– Vårt uppdrag är att bevara och göra böcker tillgängliga, säger Magdalena Sjöström.

Från tre till ett

Anledningen till att depåbiblioteket över huvud taget finns är för att varje medborgare har rätt att ta del av samma material och information. Flest lån skickas till Skåne, Göteborg och Stockholmsregionen och vissa skickas även utomlands.

– Vi är hela Sveriges fjärrlånemagasin och låntagaren går via ett folkbibliotek som sedan lägger en beställning hos oss. Det kan vara privatpersoner, forskare eller studenter som vill låna en bok som finns här, säger Magdalena Sjöström.

I början av 1980-talet fanns tre depåer utspridda i Sverige, men sedan 1992 centraliserades funktionen till Umeå för att verksamheten här fungerade väldigt bra. Sedan 2011 är Kungliga Biblioteket, KB, huvudman för verksamheten.

Litteraturbeståndet byggs upp av donerat material från folk- och skolbibliotek som gjort gallringar, och böcker kommer in i en strid ström hela tiden. Ungefär 14 000 titlar tas emot per år, så det totala antalet växer hela tiden.

När en bok doneras så registreras den digitalt, får ett nummer och placeras sedan in i ordning i en bokhylla. På så vis är det sedan lätt att leta efter boken och utrymme sparas. För trots de generösa utrymmena i källaren så börjar depåbiblioteket vara trångbott.

– KB förordar att vi ser över vårt material och gallrar. Det har vi aldrig gjort tidigare så vi får se vad det innebär, säger Magdalena Sjöström.

Historiens vingslag

Stephanie Stahl och Ingalill Stenmark jobbar som bibliotekarier och går igenom dagens beställningar. De tar med sig listan över titlar, en rullvagn och åker hiss ner till källaren för att leta reda på rätt böcker. Det finns både klassiska arkivhyllor där sektioner vevas fram och tillbaka för att kunna nå aktuell titel, men det finns även fasta bokhyllor som tar upp stora utrymmen och bildar en gigantisk samling av ord i tryckt form. Här finns allt från uråldriga biblar och lokalhistoria till järnvägsböcker och lättsam feelgood.

– Man känner historiens vingslag här nere. Det gör man, säger Stephanie Stahl.

När dagens beställningslista är avprickad åker arbetskompisarna upp med hissen igen och packar böckerna i paket – det blir många som skickas till och från depåbiblioteket varje dag. Vilken genre varierar stort, men ibland finns trender i vad som efterfrågas.

– Under pandemin var Nattens ögon, en thriller av Dean Koontz populär, då den handlade om en pandemi som startade i provinsen Wuhan. Och när boken om Ester Blenda Nordström vann Augustpriset så blev hennes egna böcker populära, säger Stephanie Stahl och Ingalill Stenmark.