Trafikplanering och trafikstrategi

Ett paradigmskifte mot ett hållbart transportsystem

Trafik är rörelser till fots eller med hjälp av olika transportmedel. Alla förflyttningar kräver utrymme för ett transport­system. Umeå behöver göra ett paradigmskifte mot hållbara förflyttningar vilket innebär en målmedveten utveckling och omställning  av transportsystemet. Detta genom satsningar på bland annat huvudvägnät för gång- och cykel, stomlinjenät för kollektivtrafik, ringledens färdigställande, parkeringspolitik samt beteendeförändringar. Stadens ytor kan användas effektivare genom mindre ytkrävande transportmedel som samlar fler människor och luftmiljön kan förbättras. Förutsättningar för stadsutveckling och förtätning i attraktiva lägen kan därmed skapas samtidigt som det växande behovet av förflyttningar kan säkerställas. Att skapa förutsättningar för ett hållbart transportsystem är därför ett måste för att klara målet om hållbar tillväxt i framtidens Umeå.

Den övergripande trafikstrategin som anger den långsiktiga inriktningen för detta återges i Fördjupningen för Umeå och gäller för kommunen i sin helhet.

Förtätning möjliggör hållbara resor

Det är nödvändigt att komplettera och bygga staden inifrån genom förtätning i de centrala delarna samt längs kollektiv­trafikens stomlinjer. Fler människor får korta avstånd mellan bostad, arbete och andra målpunkter vilket främjar hållbara resor samt minskar befolkningens behov av att använda bil. Det behövs satsningar som stärker gångmöjligheter samt cykel- och kollektivtrafikanvändande så att snabba förbindelser och korta restider kan uppnås. Attraktiviteten kring dessa transportsätt måste höjas för att de ska bli konkurrenskraftiga gentemot bilen.

En fortsatt förtätning i staden där luften är dålig kan te sig motsägelsefull i dagsläget. En utveckling med ny bebyggelse utanför staden i stället leder dock till en mer gles stad i sin helhet. Detta resulterar i ett ökat bilberoende och det blir svårt att skapa en attraktiv kollektivtrafik för en mer utspridd befolkning. Trängsel- och luftproblem i de centrala lägena skulle snarare öka i takt med tillväxten och det skulle därmed också bli svårt att utveckla dessa attraktiva områden. Transportsystemet genomsyrar de flesta av stadens element och därför är  utvecklingsstrategierna för hållbar tillväxt å sin sida en självklar del av trafikstrategin. Trafikstrategin och bebyggelsestrategin är således ömsesidigt beroende/ stödjande av varandra. 

Omvandling av gatunät för att klara framkomlighet i tätorten

Ett av syftena med omvandlingen av de gamla trafiklederna genom tätorten är att långsiktigt klara framkomligheten till Umeås centrala delar. I dag uppstår köbildning framför allt längs tidigare E4 där under tider som tydligt kan kopplas till den ordinära arbetspendlingen. Köbildningen orsakar längre och svårbedömda körtider samt begränsad framkomlighet för kollektivtrafik genom staden.      

Köerna i gatunätet skulle bli allt vanligare och längre i framtiden ifall andelen bilresor förblev lika hög som i dag. Detta med tanke på att närmare 10 000 nya bostäder förväntas tillkomma inom Umeå tätort fram till år 2024 och därefter även en utbyggnad av I20-området. För exempelvis tidigare E4 skulle Tegsbron, viadukten över järnvägen och Västra Esplanaden bli långt trängre flaskhalsar än vad de är i dag.

Någon fysisk möjlighet att skapa ytterligare körytor för bilar finns inte i de centrala stadsdelarna. Det gäller i stället att använda befintligt gatunät så effektivt som möjligt. Därför behöver en större andel av resorna ske med gång-, cykel- eller kollektivtrafik så att fler förflyttningar ryms på samma vägyta. Omställningen av transportsystemet består följaktligen till stor del av att skapa utrymme och framkomlighet för dessa transportsätt. 

Stark prioritering av kollektivtrafikens stomlinjenät samt huvudvägnätet för gång- och cykel

Trafikstrategin anger en stark prioritering av kollektivtrafik samt gång- och cykel. I kollektivtrafiksystemet möjliggörs en fördubblad kollektivtrafikandel, utvecklandet av starka noder och bra bytesmöjligheter. Stomlinjenätet utformas med färre antal linjer än i dag fast med tätare trafik över hela dygnet och med tydlig prioritering mot hög turtäthet och framkomlighet.

Huvudvägnätet för gång- och cykel utformas med gena och trygga vägar med hög framkomlighet och säkrat väg­underhåll under alla årstider.  Ett illustrerande exempel för framtida utveckling av cykelnätet är den genomförda ombyggnaden av Nygatan. Ett annat spännande projekt rör utveckling av en så kallad supercykelväg genom universitetsområdet.    

Riksintresse för kommunikationer och infrastrukturreservat

I översiktsplanen utgör flera reservat och anläggningar kopplade till infrastruktur riksintresseanspråk. Ställnings­taganden kring dessa hanteras i den fördjupning/tematiskt tillägg där de är geografiskt relevant. I Fördjupningen för Umeå behandlas det som är av påtaglig strategisk betydelse för det gränsöverskridande transport- och logistik­systemet. I detta ingår Umeå hamn, Kvarkenförbindelsen, Umeå Airport och järnvägssystemet. I fördjupningen föreslås även ett antal långsiktiga infrastrukturreservat utöver de som anses vara av riksintresse. 

Vad är på gång?

Den mest påtagliga infrastruktursatsningen just nu är färdigställandet av ringleden vilket innebär att Europavägarna i sin helhet flyttas ut från staden. Kommunen får därmed rådighet över de tidigare statliga vägarna som gått genom staden. En omvandling kan påbörjas vilket innebär en ombyggnad av trafikleder till stadsgator, omprioritering av vägytorna enligt ovan och ett återtagande av trafikledernas kringområden till förmån för nya stadskvarter.

Den lokala kollektivtrafiken stärks genom tydligare prioritering i det utpekade stomlinjenätet. Detta genom successiva satsningar som exempelvis utbyggnad av separerade körfält. I omvandlingen av tidigare E4 är målet att skapa utrymme för körfält till stomlinjer. Dels på Teg via bron, dels Västra Esplanaden och norrut. Att centrera ett antal linjer till stom­linjenätet och ge dessa en högre prioritet bedöms ge 9 av 10 Umeåbor en bättre kollektivtrafik. Den regionala trafiken koncentreras på sikt till Umeå C och Umeå Ö. Kopplingar utvecklas mellan noderna för stads- kontra region­bussarna/tågtrafiken. Utveckling av Umeå C blir ett viktigt projekt i detta avseende. Andra större satsningar rör planering för Norrbotniabanan med ambitioner om ett resecentrum i Sävar.

Även kommande programarbeten som ska konkretisera satsningarna som behövs i närtid för att stödja den successiva utvecklingen och omställningen av transportsystemet på sikt kommer ha stor betydelse. Däribland finns kollektiv­trafik­programmet som bland annat ska möjliggöra nämnda stomlinjenät och hur det ska kopplas till den övriga allmänna kollektivtrafiken. Till detta hör även den särskilda kollektivtrafiken (färdtjänst) för de som uppfyller lagkrav och beviljas detta. Cykeltrafikprogrammet och fotgängarprogrammet konkretiserar också åtgärder som främjar de hållbara transport­sätten enligt ovan. Ett sammanhållet parkeringsprogram pekar å sin sida ut åtgärder som ska främja omställningen av systemet där bland annat parkeringsnormen behandlas för hela kommunen. Även ett godstrafik­program formuleras som i ett första steg ska utveckla transportsystemet i centrum.

Mer information

Se Fördjupning för Umeå för övergripande trafikstrategi för Umeå kommun. 

Fördjupningen för Umeå

Se gällande fördjupningar för riktlinjer om trafik och infrastruktur för särskilda geografiska områden.  

Översiktsplanens delar

Norrbotniabanan behandlas i Fördjupning för Umeå, tematiskt tillägg för landsbygd (utanför avgräsning för Fördjupning för Umeå) samt i kommande ny Fördjupning för Sävar.

Fördjupningen för Umeå

Tematiskt tillägg för landsbygd

Fördjupningen för Sävar

Riksintresseanspråk för kommunikationer behandlas i den fördjupning/tematiskt tillägg beroende på vilket geografiskt område det berör.

Läs mer i Parkeringsprogrammet

Parkeringsnorm för Umeå kommun

Läs mer i Kollektivtrafikprogram

Läs mer i Cykeltrafikprogram