Det här vet vi om Umeås klimatavtryck

Kommunen använder flera olika metoder för att redovisa Umeås klimatavtryck och följa upp klimatmålen. Här kan du läsa om Umeås geografiska utsläpp och utsläppsutrymme, konsumtionens klimatavtryck och kommunens egna utsläpp.

Alla metoder har sina brister och inga siffor kan tas för några absoluta sanningar. Men de kan ge en fingervisning om hur kommunen ska prioritera och planera arbetet med att minska utsläppen.

Den geografiska platsens utsläpp

Det vanligaste sättet att redovisa utsläppen är territoriella utsläpp, alltså de utsläpp som sker på en avgränsad plats, till exempel ett land eller en kommun. Det är metoden används till exempel för att redovisa Sveriges och andra länders del i Parisavtalet.

Det finns flera olika sätt att beräkna de territoriella utsläppen och siffrorna skiljer sig ofta åt mellan de olika metoderna. Här nedanför redovisar vi siffror från den nationella emissionsdatabasen.

Läs mer om nationella emissionsdatabasen Länk till annan webbplats.

Så har Umeås utsläpp förändrats sedan 1990

I Umeå är målet att utsläppen av växthusgaser ska minska så att hela Umeå är klimatneutralt till år 2040. För att uppnå klimatneutralitet måste utsläppen vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990.

År 2019 var Umeås utsläpp cirka 370 kiloton enligt emissionsdatabasen. Sedan 1990 har utsläppen minskat med cirka 20 procent. Detta trots att Umeås befolkning har vuxit från drygt 91 000 till nästan 129 000 invånare under samma period.

I diagrammet visas de territoriella utsläppens utveckling i Umeå sedan 1990.

Mest utsläpp från transporter

Resor och transporter orsakar största utsläppen i Umeå och står för cirka 50 procent av de territoriella utsläppen. Därefter kommer utsläppen från el och fjärrvärme, där förbränning av plast är en central fråga. Ju mer plast vi slänger som brännbart avfall desto högre blir utsläppen från fjärrvärmen.

I diagrammet visas Umeås geografiska utsläpp fördelade per sektor för året 2020.

Egen uppvärmning minskar mest

Största minskningen ser vi inom sektorn Egen uppvärmning av bostäder och lokaler. Det är mycket tack vare utfasningen av olja för uppvärmning till bland annat fjärrvärme och el.

Transporter som står för den största andelen utsläpp minskar också. Det är bland annat tack vare energieffektivare bilar.

En koldioxidbudget visar vårt utsläppsutrymme

För att hålla uppvärmningen väl under 2 grader, som Parisavtalet anger, kan vi bara släppa ut en begränsad mängd växthusgaser. Det är vårt utsläppsutrymme.

En koldioxidbudget är en metod för att beräkna hur mycket mer vi kan släppa ut och hur mycket utsläppen måste minska årligen för att hålla oss inom den här budgeten.

Umeås utsläppsutrymme

Klimatkollen är ett initiativ som visar utsläppen i Sveriges kommuner och hur de ligger till i förhållande till Parisavtalet. Sveriges utsläpp måste minska med drygt 20 procent varje år om vi ska hålla oss inom koldioxidbudgeten och Paris­avtalet.

Enligt Klimatkollens beräkningar har Umeå 1,1 miljoner ton kvar att släppa ut. Om vi fortsätter i samma takt som idag beräknas Umeå istället släppa ut 2,7 miljoner ton innan år 2050. Minskningstakten måste med andra ord öka kraftigt.

Konsumtionens klimatavtryck

År 2019 var Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp 93 miljoner ton. Det är ungefär 9 ton per person. Sedan 2008, när vi började beräkna konsumtionens klimatavtryck har utsläppen minskat inom alla områden med 20–30 procent.

Konsumtionens klimatavtryck mäter vi för att belysa aspekter av vår klimatpåverkan som inte syns när vi bara mäter inom landets gränser. Ungefär 60 procent av utsläppen från konsumtionen sker utomlands och kommer därför aldrig med i statistiken över territoriella utsläpp.

Om konsumtionsbaserade utsläpp på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Metoder under utveckling

I Umeå är målet att konsumtionens klimatavtryck ska ner till 2 ton per person år 2040 och 1 ton per person år 2050. Men metoderna för att beräkna konsumtionens klimatpåverkan på lokal nivå är fortfarande under utveckling.

2018 genomförde Umeå kommun en undersökning av Umeåbornas konsumtionsvanor. Svaren låg till grund för en beräkning av klimatavtrycket. Den visade att konsumtionen i Umeå orsakar utsläpp på cirka 11,5 ton per person och år.

Konsumtionskompassen - ett nytt verktyg

SEI, Stockholm Environmental Institute har sedan dess, i samarbete med Kalmar och Umeå kommun utvecklat ett nytt verktyg för att uppskatta klimatavtrycket från konsumtionen på lokal nivå. Det visar att konsumtionen orsakar utsläpp på cirka 10 ton per person och år.

Skillnaden jämfört med mätningarna från 2018 beror främst på att metoderna för att beräkna utsläppen skiljer sig åt. På lokal nivå går det därför ännu inte att säga något om hur konsumtionens klimatavtryck har förändrats över tid.

Hushållens konsumtion står för drygt 6 ton av utsläppen

Av totalt 10 ton står hushållens konsumtion för drygt 6 ton. Enligt SEI:s beräkningar är resorna den största utsläppskällan. Därefter kommer kategorierna Livsmedel och restauranger och Boende och möbler.

Utsläpp i Umeå kommunkoncern

2021 genomförde Umeå kommunkoncern den första nulägesanalysen av växthusgasutsläpp som uppstår från kommunens egna verksamhet. Analysen baseras på den data som fanns tillgänglig för 2019. Den ger en första bild av varifrån de största utsläppen för Umeå kommunkoncern kommer.

Klimatnuläge Umeå kommuns nämndorganisation

Totalt kunde 17 500 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) identifieras från Umeå kommuns nämndorganisation Länk till annan webbplats. under 2019. Figuren nedanför visar hur dessa fördelar sig mellan olika utsläppskategorier.

Klimatnuläge för bolag i Umeå kommunkoncern

Det har inte gått att göra en komplett nulägesanalys för Umeå kommunkoncerns bolag eftersom det saknas data. I den analys som har gjorts kunde ungefär 100 ­­000 ton koldioxidekvivalenter identifieras. De största utsläppen av växthus­gaser kommer från

• produktion av fjärrvärme och el
• energianvändning
• transporter (inklusive tjänsteresor).

Klimatpåverkan från offentlig konsumtion

När Umeå kommunkoncerns klimatnuläge analyserades gjordes också en första analys av klimatpåverkan från Umeå kommuns inköp av varor och tjänster under 2019. Den metod som användes måste vidareutvecklas och kvalitetssäkras, men analysen visar att de en stor del av utsläppen kommer från de här områdena:

• Bygg och entreprenad
• Inköp av huvudverksamhet, till exempel externa utförare av skola, vård och omsorg
• Elanvändning och fjärrvärme
• Livsmedel
• Fordon och drivmedel
• Tjänsteresor

Läs om metoderna bakom nulägesbeskrivningen av kommunens utsläpp