Frågor och svar om miljömålen och åtgärdsprogrammet

Det beror på vilket mål vi pratar om, men generellt kan man säga att åtgärderna i sig inte är tillräckliga. Programmet är resultatet av en process där många olika förutsättningar och målsättningar har vägts samman. Programmet bygger på åtgärder som kommunen bedömer är möjliga att genomföra de närmsta åren.

Åtgärdsprogrammet är inte det enda verktyget som styr miljö- och klimatarbetet i kommunen. Det finns redan en rad beslutade handlingsplaner och program, till exempel flera trafikprogram, underhållsplaner för energi­besparingar i kommunala fastigheter och ett löpande arbete med att minska matsvinn inom kommunens måltidsservice. Det är viktiga insatser som sker i den dagliga verksamheten, men som inte syns i åtgärds­programmet.

Miljö- och klimatmålen omfattar också hela Umeå kommun som geografisk plats, medan åtgärdsprogrammet är avgränsat till områden där kommunen och de kommunala bolagen har så kallad rådighet, möjlighet att påverka. Därför har det också betydelse vad andra aktörer i samhället gör.

Många individer, företag, organisationer och andra offentliga aktörer i Umeå gör redan viktiga insatser som bidrar till miljömålen.

Men även om vi ser till alla de här faktorerna måste hela samhället göra mer för att nå målen, i synnerhet klimatmålen.

Parallellt med åtgärdsprogrammet arbetar kommunen därför med att ta fram en färdplan som företag och organisationer i Umeå kan ansluta till.

Läs mer om färdplanen

En viktig förutsättning för att nå målen är ambitionen höjs i takt med att åtgärderna genomförs. Det gör vi bland annat genom att följa upp åtgärdsprogrammet och andra program årligen och reviderar programmen vid behov.

Det är också viktigt att det finns resurser för att genomföra åtgärderna. En effektbedömning av kommunens trafikprogram visade till exempel att brist på medel är ett stort hinder för att genomföra beslutade åtgärder. För klimatmålen finns från och med 2023 finns ett extra anslag i budgeten för insatser som bidrar till minskad klimatpåverkan.

En annan viktig förutsättning är att samverkan mellan förvaltningar, bolag och inte minst med andra aktörer i samhället utvecklas, till exempel genom att samarbeta om konkreta lösningar och göra nödvändiga gemen­samma investeringar, både offentliga och privata.

Miljömålen är ett viktigt verktyg för kommunkoncernens arbete, men kommunen kommer aldrig att nå alla miljömål helt på egen hand. För att nå hela vägen krävs det också att övriga sektorer i samhället också ställer om. Det är något som kommunen också jobbar med genom att utveckla samarbetet med näringslivet, civilsamhället och andra offentliga aktörer. Ett exempel är arbetet med att ta fram ett lokalt klimatkontrakt för företag och organisationer i Umeå.

Läs mer om färdplanen

Den visar att vi måste göra mer än det vi har tagit beslut om för att nå målet om att andelen hållbara resor ska öka till 65 procent till 2025. Det här kan du läsa mer om i rapporten Effektbedömning av trafikprogrammen i Umeå på www.umea.se/miljomal.

Där finns information om klimatavtrycket från kommunens nämnder och hur den fördelar sig mellan olika utsläppskategorier, till exempel transporter, uppvärmning av lokaler, elanvändning, och så vidare.

Det här kan du läsa mer om i rapporten Beräkningsmodell för kommunens koldioxidutsläpp.

En koldioxidbudget är ett sätt att visa hur mycket utsläppsutrymme vi har, och därmed bestämma hur snabbt minskningarna måste ske för att budgeten inte ska överskridas. Beräkningsmodellen är framtagen av forskare på Uppsala universitet och modellen utgår från Parisavtalets mål om att den globala uppvärmningen ska begränsas till väl under 2 grader med sikte på 1,5 grader.

I arbetet med miljömålen valde Umeå kommun att jobba med ett annat verktyg som likt en koldioxidbudget tydliggör behovet av snabba utsläppsminskningar, men på ett annat sätt.

Verktyget kan du läsa mer om här Länk till annan webbplats.

I samband med att Kommunfullmäktige beslutade om miljömålen 24 februari 2020, antogs också ett tilläggs­uppdrag att kommunen ska ta fram en beskrivning av i vilken takt utsläppen ska minska, till exempel genom en koldioxidbudget.

Som underlag till kommunens miljömål valde den ideella organisationen Fridays for future att samla in pengar för att låta Klimatledarskapsnoden vid Uppsala universitet ta fram en koldioxidbudget för Umeå.

Initiativet från Fridays for Future uppskattas av kommunen. Den budgeten har varit och är ett viktigt kompletterande underlag i vårt fortsatta arbete med att ta fram en beskrivning av i vilken takt utsläppen ska minska.

Nej. Inte som det ser ut i dagsläget. Sedan våren 2022 finns en uppdaterad koldioxidbudget för Umeå och Sveriges övriga kommuner på www.klimatkollen.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Koldioxidbudgeten är ett av flera beslutsunderlag som kommunen använder i klimatarbetet.

Kommunen har tagit fram fyra scenarier för att visa hur minskningstakterna skulle kunna se ut utifrån dagens utsläpp. Framtidsscenarierna är en delleverans för tilläggsuppdraget som antogs i samband med miljömålen. Ett av dessa scenarier bygger på den minskningstakt som angavs koldioxidbudgeten som togs fram på initiativ av Fridays for future.

Sedan våren 2022 finns en uppdaterad koldioxidbudget för Umeå och Sveriges övriga kommuner på www.klimatkollen.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Koldioxidbudgeten är ett av flera beslutsunderlag som kommunen använder i klimatarbetet.

Nej, vi har inte räknat på någon minskningstakt för kommunkoncernens egna utsläpp. Beräkningar visar att koncernens utsläpp av växthusgaser var ungefär 117 kiloton år 2019. För att klara målet måste utsläppen minska till 18 kiloton år 2025. Det ger en tydlig indikation på att kraftiga minskningar måste ske varje år.