Innanför ringleden

Det är ett led i vår strävan att förbättra luftmiljön i centrala Umeå och samtidigt göra det möjligt att fortsätta utveckla stadens centrala delar, bland annat med fler grönområden, nya bostäder och bättre möjligheter för fotgängare och cyklister att ta sig fram.

Det finns inga beslut om det än. Det som med största sannolikhet kommer ligga till grund för tidplanen och prioriteringarna är förutsättningarna för ny bebyggelse. Det gäller till exempel gamla godsbangården (som förutsätter ombyggnad av E12) och gamla E4 genom Teg och Västra Esplanaden. Andra faktorer som påverkar prioriteringen är behov av att förbättra luftkvaliteten och att öka framkomligheten för kollektivtrafiken. Dessutom kan möjligheten till extern finansiering styra kommunens insatser.

Innan vägarna byggs om och får sin slutliga utformning kan det bli aktuellt med enklare och temporära åtgärder – som målning och skyltning – på vissa delsträckor, för att exempelvis dämpa hastigheten eller öka fram­komligheten för kollektivtrafiken.

I dagsläget går det inte att svara på. Ombyggnaden sker etappvis och det kan ta flera decennier innan hela gamla E4 och E12 är ombyggda. Takten i ombyggnaden är bland annat beroende av Umeås utveckling och behovet av nya bostäder och lokaler för verksamheter.

Biltrafik skapar störningar i form av dålig luftkvalitet, buller och försämrad trafiksäkerhet. Dessa störningar försvårar möjligheten att bygga nya bostäder, verksamheter och trivsamma offentliga miljöer i centrala Umeå.

Biltrafiken tar också mycket plats. När Umeå växer ska allt fler resor rymmas på de gator som finns i staden, eftersom möjligheten att bygga nya gator i de centrala delarna är ytterst begränsad. Om en större andel av resorna görs till fots, med cykel och kollektivtrafik ryms fler resande. Om andelen bilresor däremot inte minskar, får vi en tilltagande trängsel och allt sämre framkomlighet för alla trafikslag.

Många kommer även i framtiden att behöva bilen i tätorten. Men för att den som måste använda bilen inte ska fastna i bilköer är det viktigt att ge så goda förutsättningar som möjligt för Umeåborna att använda andra färdmedel för sina resor.

I dags­läget finns inget konkret förslag på när och hur Tegsbron ska byggas om, eller om en helt ny bro ska till, men ett utredningsarbete pågår.

Denna första utredning har kretsat kring dessa frågor:

• Kan vi öka tillgängligheten och säkerheten för gående och cyklister på den befintliga bron?
• Kan vi säkerställa tillräckligt med markutrymme för att anlägga en eventuell ny bro, som kan rymma alla de hållbara trafikslagen samt biltrafik?
• Kan en eventuell ny bro anslutas till omgivande infrastruktur – till exempel strandpromenaderna på vardera sida – på ett bra sätt?

Utredningen visar att gång- och cykelbana kan anläggas på den befintliga bron. Avvattningen går att lösa. Och en eventuell ny bro kan byggas så att kopplingen till strandpromenaderna på både norra och södra sidan blir tillfredsställande. Det vill säga: om politikerna beslutar om det länge fram.

De ska omvandlas till stadsgator. Det innebär att vi utformar dem på ett sätt som ger lägre hastigheter för bilarna och gör det enkelt för fotgängare att korsa vägarna. Dessutom ger vi större utrymme för grönska, kollektivtrafik samt för fotgängare och cyklister, samtidigt som utrymmet för bilar minskar på vissa sträckor. Vi planerar för ny bebyggelse med entréer mot gatorna.

För gamla E4 (väg 503) mellan Ersboda och Söderslätt är inriktningen att ge gatan en esplanadkaraktär med större bredd än omgivande gatunät, liksom grönska, gång- och cykelbanor samt separata busskörfält.

När Umeå växer mot 200 000 invånare ska allt fler resor rymmas på gatorna. Om biltrafiken ökar i samma omfattning ökar trängseln, samtidigt som framkomligheten för alla transportslag, även bilar, försämras. Så även om dagens utformning av vägarna skulle kvarstå skulle det i framtiden upplevas som svårare att ta sig fram med bilen – exempelvis från Teg till centrum.

Den planerade ombyggnaden av gamla E4 innebär att bilen får mindre utrymme än i dag på flera delsträckor. Samtidigt ökar utrymmet för gång, cykel- och kollektivtrafik, vilket ger förutsättningar för att en större andel av resorna i framtiden kan ske med dessa färdmedel. Det kommer fortfarande vara möjligt att ta bilen till centrum, men fler kan välja andra transportsätt, vilket minskar trängseln för bilarna och möjliggör att fler resande totalt sett ryms på vägarna.

Ja, det handlar inte uteslutande om luftkvalitet, utan också om att frigöra utrymme för fotgängare och cyklister. Vi vill dessutom få ner bullernivån och forma ett trafiksäkert och tryggt centrum, som är tillgängligt för alla.

Ja, möjligheterna att ta sig fram till fots och till cykel kommer att förbättras, med rejäla cykelvägar. Det blir fler trafiksäkra stråk, med längre avstånd till fordonstrafik. Vi tillför också fler grönytor och träd, vilket gör Västra Esplanaden till en grönare och mer inbjudande gata och plats.

Det planeras många nya bostäder, arbetsplatser och butiker i Umeå centrum. Även om vi vill att bilanvändningen ska minska så kräver ny bebyggelse nya parkeringsplatser, enligt gällande lagstiftning.

Behovet av parkering är dock mindre i centrala Umeå än på andra håll, eftersom avstånden till butiker är små och möjligheten att gå, cykla eller åka kollektivt är stora. Men parkeringsplatser behövs även där och det effektivaste och minst ytkrävande sättet att ordna det är i parkeringshus.

För att möjliggöra den förtätning av centrala staden som är önskvärd har därför mark reserverats i kommunens översiktsplan för nya parkeringshus. Dessa reservat har placerats för att täcka upp behoven i olika delar av centrum. Kvarteret Ymer på Västra Esplanaden är ett sådant läge. Utan möjligheten att tillskapa dessa parkerings­­­platser, skulle förutsättningarna för ny bebyggelse i centrala Umeå begränsas.

Utifrån översiktsplanen har därför kommunen beslutat att påbörja en detaljplan för bostäder, parkering och handel i kvarteret. I planarbetet prövas förutsättningarna för parkeringshuset, bland annat utifrån den planerade ombyggnaden av Västra Esplanaden.

Både skattemedel och exploateringsersättning krävs för att genomföra ombyggnationerna. För ombyggnationen på Teg tas det ut exploateringsersättning från de fastighetsägare som tack vare ombyggnationen av vägar och gator kan förädla sina fastigheter. Exploateringsersättningen tas ut i samband med framtagandet av nya detaljplaner som exempelvis medger fastighetsägaren att riva en låg industribyggnad och i stället bygga ett flerbostadshus. Det krävs därmed intresse och initiativ från fastighetsägarna att utveckla sina fastigheter för att kommunen ska få in exploateringsersättning till ombyggnationen.

De beräkningar som gjorts visar att vid en fullständig omvandling av området runt den gamla trafikleden på Teg täcks cirka hälften av investeringsbehovet av exploateringsersättning. Den andra delen bekostas på annat sätt, exempelvis genom skattemedel och statliga bidrag.

Omvandling på Teg: Cirka 2 400 nya bostäder. Svårt att förutse exakt, eftersom denna omvandling förutsätter privata initiativ och också ska prövas i detaljplaner i senare skeden.

Gamla godsbangården: Cirka 1 000 nya bostäder enligt den strukturstudie som tagits fram.

Det är flera aktörer inblandade i den frågan, däribland Ultra (Umeå lokaltrafik). Men vi törs säga att med fler människor som har behov av kollektivtrafik ökar också turtätheten.

En viktig del av Umeås stadsutveckling ligger i “Innanför ringleden”-projektet. Det handlar till stor del om centrala ytor som i dag inte använda på bästa sätt och inte tillför staden några större värden. Genom att vi omvandlar ytorna enligt stadsutvecklingsprogrammet kan vi skapa bostäder där du som boende har goda möjligheter att leva hållbart och bekvämt. Där tillförs också trevliga parker och lekplatser som kan nyttjas av boende i både befintliga liksom nya områden, och parallellt skapar vi effektiva transportleder för framtidens Umeå.

Det finns ett förslag om att bygga en evenemangshall inom den gamla godsbangården-området och ett föravtal är tecknat med en intressent. Den blir i sådana fall, utifrån underlaget i gällande föravtal, inte en evenemangs­arena i form av en stor ishall, utan en evenemangshall med en mindre publikkapacitet än så. Enligt föravtalet ska möjligheten till att bygga en evenemangshall inom området utredas, och var inom området som det i sådana fall är lämpligast. Det finns alltså inga beslut om detta, och inga ritningar heller.

När Trafikverket öppnat hela ringleden och kommunen kan smalna av gatorna innanför ringen frigörs mark. Marken omvandlas då till nya stadskvarter. Det betyder att både bostäder och verksamheter byggs, liksom nya parker och torg. De flesta nya gatorna planteras dessutom med träd.