Verksamhetsplan
Nämnden upprättar en verksamhetsplan för varje verksamhetsår. Verksamhetsplanen beskriver hur nämnden och verksamheten ska genomföra grunduppdrag, uppfylla mål, förverkliga tilläggsuppdrag och använda resurser som kommunfullmäktige har tilldelat. Nämnden kan också lägga till egna mål, uppdrag och direktiv för verksamheten i enlighet med kommunfullmäktiges mål och riktlinjer. Nämnden följer fortlöpande upp hur verksamhet och ekonomi utvecklas och rapporterar till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.
Nämnden har ett övergripande ansvar för att alla ungdomar och unga vuxna boende i kommunen har tillgång till skola i kommunens egna verksamheter eller i fristående verksamheter. Nämnden ansvarar för kommunens gymnasieskolor, anpassad gymnasieskola, Elitidrottsgymnasium (NIU- och RIG) och Riksgymnasium för rörelsehindrade (RH-gymnasium).
Strategiområden
Nämnden har tillsammans med för- och grundskolenämnden tre gemensamma strategiområden för att stärka arbetet med grunduppdraget i den gemensamma utbildningskedjan. De tre områdena är ökad likvärdighet, förbättrade studieresultat och attraktiv utbildning vilka visar hur såväl det kommunala som det nationellt lagstadgade uppdraget ska genomföras och förverkligas i ett långsiktigt perspektiv.
Alla elever och vuxna, inom nämndens verksamhetsområden, oavsett social och ekonomisk
bakgrund, kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet och
funktionsnedsättning, ska ges likvärdiga förutsättningar för utveckling, lärande och hälsa utifrån
verksamhetens mål för att nå sin fulla potential både kunskapsmässigt och socialt.
En likvärdig skola för alla elever syftar till att kompensera för socioekonomiska skillnader, behov och
förutsättningar. Resursfördelningsmodellen bidrar till att utjämna skillnader och bidra till likvärdiga
förutsättningar för skolornas arbete för att elever ska nå målen för utbildningen oavsett elevens
socioekonomiska bakgrund, kön och/eller funktionsnedsättning. Utifrån tillgängliga resurser behöver
de pedagogiska verksamheterna arbeta på ett kompensatoriskt sätt i syfte att stärka likvärdiga
förutsättningar för elever att nå målen med utbildningen.
Kommunala aktivitetsansvaret ska arbeta för att fler ungdomar i åldern 16 till och med 19 år i första
hand återupptar sina gymnasiestudier och i andra hand får en annan sysselsättning.
En genomförd utbildning inom vuxenutbildning ska ge individen en stärkt ställning i arbets- och
samhällslivet samt främja den personliga utvecklingen. Den ska också ge en god grund för elevernas
fortsatta utbildning och den ska utgöra en bas för den nationella och regionala
kompetensförsörjningen till arbetslivet.
Samsyn och samverkan med betydelsefulla aktörer för att minska tid i utanförskap är centralt för
ökad likvärdighet så att alla som kan ska få rätt att prövas mot arbete och därmed ett självständigt
liv, egen försörjning och etablering i samhället.
För ökad likvärdighet i ett samhälle i förändring behöver det långsiktiga arbetet med digitalisering
inom nämndens område vara i fokus. Kunskaper i att hantera och använda digitala verktyg ger goda
förutsättningar att delta i högre utbildning och ett framtida arbetsliv samt kan bidra till minskad
känsla av utanförskap. Omställning med hjälp av nya digitala lösningar ger ökade möjligheter till
effektiviseringar och nya lösningar. Förhållningssätt kring hur AI kan tillämpas inom våra
verksamheter håller på att tas fram. AI-assistenter som tillhandahålls av skolan kan ge elever
kompensatoriskt stöd på ett likvärdigt sätt.
Rätten att lyckas i utbildning är den enskilt starkaste skyddsfaktorn för att elever ska kunna påverka
sin framtid i ett demokratiskt samhälle och ger individen förutsättning till fortsatta studier och/eller
arbete.
Utbildningen inom gymnasieskola och vuxenutbildning ska vara av hög kvalitet. Undervisningens
kvalitet är en viktig förutsättning för att elevernas studieresultat ska förbättras. Det systematiska
kvalitetsarbetet synliggör undervisningens kvalitet i relation till elevers behov utifrån målen med
utbildningen och att fokus på samband mellan elevers lärande, utveckling, måluppfyllelse och
undervisningens kvalitet stärks.
I det systematiska kvalitetsarbetet identifieras på vilket sätt undervisning möter elevens behov av
ledning och stimulans och kan bidra till en förbättrad kvalitet. Det systematiska kvalitetsarbetet ska
stödja en undersökande kultur där analys av undervisningens kvalitet utvecklas på individ-, grupp-,
ämnes, enhets- och på huvudmannanivå.
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens skolverksamhet utmärks av en bredd av yrkesprogram
och högskoleförberedande program av hög kvalitet. Hög kompetens hos rektorer, lärare och övrig
personal säkerställer att utbildning och annan verksamhet vilar på vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet.
Samarbete med branscher och företag stärks för att utveckla yrkesprogram och lärlingsutbildning för
att ge elever en adekvat utbildning för samhällets framtida behov. Attraktiva yrkesutbildningar är även centralt för vuxenutbildning och yrkeshögskoleutbildningar som alternativ för vuxna att kompetensväxla eller byta yrkesinriktning för att tillgodose samhällets behov av arbetskraft där det råder brist på personal.
Kompetensförsörjningen är central för att bibehålla kvaliteten i skolan. För att bibehålla kvaliteten behöver ett aktivt, systematiskt och medvetet arbetsmiljöarbete bedrivas i hela styrkedjan och inkludera elever och personal.
Kunskap och kompetens utvecklas i samverkan med universitet och högskola. I nära samarbete möts olika professioner i kollegial samverkan i syfte att stärka undervisningens kvalitet och därmed bidra till elevers måluppfyllelse såväl kunskapsmässigt som socialt.
Övergripande mål
Nämndens övergripande mål är att andelen elever som tar gymnasieexamen ska öka. För att följa hur väl utvecklingen sker mot det fastställda målet har delmål formulerats inom respektive strategiområde. Delmålen följs upp av resultatmått. Resultatmått för respektive delmål framgår av styrkortet. Uppföljning av långsiktiga mål och delmål sker i styrkort, verksamhetsrapporter samt genom huvudmannens systematiska kvalitetsarbete.
Delmål för ökad likvärdighet
- Jämställdheten i elevernas studieval ska öka.
- Samverkan mellan skola och arbetsgivare inom såväl näringslivet som offentlig sektor skall bli bättre.
- Arbetsmarknadsenheten skall genom sin verksamhet ta vara på hela befolkningens arbetsförmåga.
Delmål för förbättrade studieresultat
- År 2025 har Umeås kommunala gymnasieskola högst meritvärde och genomströmning i kommungruppen större städer.
- Godkända betyg och genomströmning inom vuxenutbildningen ska öka.
- Elevernas skolnärvaro samt upplevelse av trygghet, studiero, inflytande och delaktighet skall öka.
- Ungas hälsa 16–18 år ska förbättras (index 0–100).
Delmål för attraktiv utbildning
- Umeås gymnasieskolor ska vara attraktiva och kvalitativa nog för att behålla andelen elever.
- Andelen elever som väljer yrkesutbildningar på gymnasiet ska öka.
