Hur mår ungdomarna i Umeå kommun?

Resultaten från den senaste folkhälsoundersökningen Unga 24 ger en tydlig bild av hur tonåringarna i Umeå kommun mår och vilka utmaningar de står inför.

Stressen för våra unga har ökat varje år sedan 2014, men nu verkar den negativa utvecklingen ha stannat av. Enligt undersökningen finns det starka samband mellan upplevelsen av att inte hinna med skolarbetet, dålig sömn och stress. Det finns också ett samband mellan skärmanvändning i samband med sänggående och stress. Många ungdomar uttrycker att de vill minska sin skärmtid, 47 procent av tjejerna och 39 procent av killarna.

Ungaenkäten är ett viktigt verktyg för att förstå ungdomars behov och vad som är viktigt i deras liv. Genom att analysera resultaten kan vi identifiera områden där insatser behövs och skapa bättre uppväxtvillkor för framtida generationer i kommunen, säger Peter Thuresson, statistiker, Umeå kommun. Han fortsätter: Inom flera av kommunens verksamheter används Ungaenkätens resultat som underlag för att utröna fokusområden kommande år.

Trots att det ser ut som att den negativa trenden stannat av är resultaten kring stress oroande. Det är en stor andel unga som upplever stress, och skillnaderna mellan flickors och pojkars upplevelse av den. 61 procent av flickorna uppger att de upplever daglig eller frekvent stress, jämfört med 25 procent av pojkarna. Flickor rapporterar även högre nivåer av sömnproblem, huvudvärk och magont.

Framtidstro

Medan de flesta ungdomar har en positiv framtidstro (omkring 76 procent), är det cirka fem procent av ungdomarna som inte ser ljust på framtiden. Av dessa är den vanligaste oron för tjejerna att inte komma in på den utbildning de önskar, medan killar främst oroar sig för att inte få ett jobb. När det gäller samhällsrelaterade frågor är gruppen killar som inte ser ljust på framtiden i högre grad bekymrade över gängkriminalitet (25 procent jämfört med 12 procent bland tjejer) och krig (18 procent jämfört med 13 procent bland tjejer). Klimatförändringar är kanske något överraskande en källa till oro för fler pojkar i denna grupp, 14 procent av tjejerna och 19 procent av killarna oroar sig över detta.

Flickor mer otrygga och upplever högre krav

Flickors känsla av otrygghet på kvällarna är fortsatt hög. Endast 57 procent av flickorna känner sig trygga när de går hem ensamma på kvällen jämfört med 92 procent av pojkarna. I skolmiljön är tryggheten generellt hög, men skillnader finns mellan olika skolor och program. Pojkar upplever i större utsträckning att de hinner med sitt skolarbete (90 procent) jämfört med flickor (82 procent). Vi vet också att det är betydligt vanligare att kvinnor söker sig till högre utbildning än män och att könsskillnaden har ökat de senaste åren.

Fler pojkar saknar någon som bryr sig

Undersökningen visar att fler pojkar än flickor upplever att de saknar emotionellt stöd. Totalt 124 ungdomar uppger att ingen bryr sig om dem och andelen är dubbelt så hög bland pojkar som bland flickor.

Snusandet har ökat

Dagligrökning är ovanligt, men vanligare bland pojkar än flickor. Dagligsnusning har ökat bland båda könen men är mer utbrett bland pojkar, 10 procent av pojkarna snusar dagligen. Pojkar använder också mer ofta tobaksbaserat snus än vad flickor gör.

Positiva trender

Trots utmaningarna framträder flera positiva tendenser i undersökningen. Det allmänna måendet har förbättrats något jämfört med den föregående undersökningen (Unga 22) och även flickors känsla av trygghet. Dessutom ökar andelen ungdomar som aldrig druckit alkohol för varje mätning. I årets undersökning uppgav 62 procent av tjejerna och 69 procent av killarna att de aldrig har druckit alkohol.

Ungaenkäten

Ungaenkäten är en webbaserad enkätundersökning som genomförs vartannat år och omfattar elever i högstadiet och gymnasiet i Umeå kommun. Syftet med undersökningen är att beskriva hur ungdomar i Umeå kommun mår. Enkäten fyller en viktig demokratisk funktion, då den ger unga möjligheter att uttrycka hur de upplever skola och vardag utifrån många olika perspektiv. Den ger också den politiska nivån ett viktigt beslutsunderlag utifrån avsiktsförklaringen inom folkhälsa för en jämlik och jämställd hälsa, god psykisk hälsa och hälsosamma levnadsvanor, samt för social hållbarhet gällande barn och ungas uppväxtvillkor. Årets undersökning besvarades av 6 787 ungdomar.

Sidan uppdaterades