Stadsbyggnadsdagen 2024: Tillsammans för en hållbar framtid i Norra Sverige

Norra Sverige har enorma potential med den gröna industrialiseringen men för att lyckas behöver vi jobba tillsammans över hela regionen. Vi behöver även ha ett medborgarfokus och skapa så pass attraktiva livsmiljöer att vi får människor att stanna kvar långsiktigt. Tillit, samarbete och nytänkande är tre viktiga nycklar för att lyckas.

I början av september arrangerade Umeå kommun och Skellefteå kommun för första gången tillsammans Stadsbyggnadsdagen i Umeå. Totalt samlades 150-tal deltagare för att nätverka, inspireras och diskutera hur kommun, näringsliv och byggaktörer tillsammans kan samarbeta för att främja en hållbar utveckling i norra Sverige.

Stadsbyggnadsdagen är en vidareutveckling av konceptet "Kunskapsdagen", som under fem år anordnats i Skellefteå.
I år flyttades evenemanget till Umeå för att fördjupa samarbetet och stärka den regionala samverkan kring hållbar stadsutveckling.

Grundfrågan under dagen handlade om hur vi tillsammans kan skapa attraktiva städer för att möta behoven i den gröna omställningen. Diskussionerna kretsade även kring vilka processer som behöver utmanas och hur nya samarbeten kan bana väg för smartare, mer hållbara lösningar.

Gröna industrialiseringens möjligheter

Dagens huvudtalare Amanda Lind, Miljöpartiets språkrör, lyfte fram de enorma möjligheterna som den gröna industrialiseringen kan ge. Minst 20 000 nya arbetstillfällen och upp till 3 procents ökning av BNP, men hon betonade också att det krävs mer än bara arbetsplatser. – I stället för kompetensförsörjning skulle jag vilja prata om medborgarförsörjning. Det handlar om att skapa attraktiva platser där människor vill leva och arbeta långsiktigt, sade Lind, samtidigt som hon efterlyste ett starkare statligt stöd för att kommunerna ska lyckas.

"I stället för kompetensförsörjning skulle jag vilja prata om medborgarförsörjning. Det handlar om att skapa attraktiva platser där människor vill leva och arbeta långsiktigt"

Grunden till hållbar stadsutveckling Lars Marcus, professor på Chalmers, menade att grunden till hållbara städer handlar om att göra rätt från början, redan när gatunätet planeras. – Läget på marken och gatunätet är avgörande för hur marken nyttjas och vilka platser som utvecklas. Hur vi bygger grunden påverkar människors rörelsemönster och sociala sammanhang. Planerar vi helheten tidigt, skapar vi långsiktigt hållbara städer.

Ett annat perspektiv på hållbar stadsutveckling kom från Umeå kommuns fritidsledare Darin Baroshski, som arbetar med social inkludering bland utsatta ungdomar.
– Att enbart jobba med den fysiska miljön kan aldrig lösa problem med segregation. Hon lyfte även fram behovet av att involvera ungdomar och skapa meningsfulla aktiviteter som bidrar till tryggare och mer inkluderande stadsdelar.
– För att skapa social inkludering måste vi bygga relationer, inte bara platser, sade Baroshski.

Kulturens roll för attraktiva städer har stor betydelse och Christina Friberg, expert på stadsutveckling från Fastighetsägarna, framhöll hur kultur kan bidra till att skapa levande och trygga stadsmiljöer. Genom att inkludera konst och kreativa inslag i stadsplaneringen kan vi skapa platser där människor mår bra och trivs.

Mikael Berglund, byggnadsnämndens ordförande i Umeå, summerade dagen:
– Vi måste prata med varandra och förstå olika perspektiv för att nå framgång. Processerna blir alltmer komplexa, och vi måste skapa en känsla av delaktighet hos alla, inte minst medborgarna. Genom den här dagen har vi stärkt vår gemensamma vision om hur vi kan arbeta tillsammans för att norra Sverige ska bli en ledande region för hållbar tillväxt.

Ett stort tack till alla som deltog och bidrog till dagens diskussioner. Nu ser vi fram emot Stadsbyggnadsdagen 2025!