Stäng
Illustration som föreställer en buss och en person i förgrunden som vinkar

Så kan Umeå få 100 procent eldriven lokal kollektivtrafik

Persontransporter med bil är en av de största källorna när det gäller utsläpp i staden och det finns behov av att ställa om till ett grönare och mer klimatneutralt transportsystem.

Systematiskt perspektiv på elektrifiering

Samtidigt som andelen resor med kollektivtrafik ska öka vill vi också sänka utsläppen från kollektivtrafiken per personkilometer. Genom att elektrifiera bussflottan kan vi inte bara minska klimatpåverkan utan också förbättra luftkvalitén och bullernivåerna, två viktiga aspekter för en attraktiv stadsmiljö. På så sätt kan Umeå kommun erbjuda en miljövänlig och attraktivt busstrafik som ska vara tillgänglig för så många som möjligt.

I en snabbt växande stad som Umeå är det särskilt viktigt att ta ett systematiskt grepp om hela stadens samlade elbehov när allt fler områden elektrifieras. Det handlar om att effektivisera elanvändningen och samtidigt minska så kallade effekttoppar i elnätet. Effekttoppar uppstår när många använder mycket el samtidigt. Då blir belastningen på elnätet hög och elen blir dyrare.

En simulering av Umeås framtida bussdepå

Hur kan Umeå ställa om till 100 % eldriven kollektivtrafik utan att massivt utöka bussdepåns effektabonnemang, och därmed också elkostnader? Och vilka smarta och tekniska lösningar finns för att utveckla ett effektivt laddschema?

I samarbete med Umeå Energi och Umeå Kommunföretag, som ansvarar för Ultra, lokaltrafiken i Umeå, har Umeå kommun gjort en simulering av framtidens bussdepå i Umeå, med hjälp av industrijätten ABB. Simuleringen inkluderade historisk data från föregående år samt förväntningar på utvecklingen av kollektivtrafiken i framtiden.

Syftet har varit att:

  1. Få fram ett antal framtidsscenarion för en bussdepå i Umeå och
    på så vis få kunskap om både depåns nuvarande och framtida
    energikrav.
  2. Undersöka om depåns effektabonemang (25 000 kw) har kapacitet nog att
    klara av ökad elförbrukning som en fullständig elektrifiering av
    bussflottan skulle innebära.

Slutsatser

Utmaningarna med elektrifieringen av bussflottan är många. Med hjälp av simuleringen kunde vi undersöka om

  • effektabonnemanget måste utökas
  • bussdepån klarar laddning med lasten från alla bussar
  • batterilagring kan vara ett bra alternativ
  • vilket system som skulle kunna ge mest nytta i jämförelse med kostnader och funktionalitet.

Med den data som togs fram i simuleringen skapades

  • tidsserier från last- och omloppsplaner
  • ett detaljerat kör- och laddschema
  • en visualisering av de bästa scenarierna för en framtida elektrifiering

Flera olika scenarier utvecklades och simulerades. Dessa två scenarierna visade sig vara de bästa alternativen:

  1. Samma antal bussar som idag (67bussar) med lastutjämning
  2. Utökat antal bussar i linje med Ultras planer på att utöka(90 bussar) med lastutjämning och batterilagring.

Hur ska simuleringen användas?

Simuleringen kompletterar andra analyser som har gjorts tidigare och kommer att ingå i ett beslutsunderlag för hur och när Umeås kollektivtrafik ska elektrifieras fullt ut. Om den sammantagna analysen, som inkluderar många andra delar, också bekräftar de insikter som gjorts hittills kan ett skifte till 100 procent eldriven kollektivtrafik vara verklighet så snart som 2026.

Mer information

En del av projektet Den koldioxidsnåla platsen

De genomförda aktiviteterna har varit en del av projektet Den koldioxidsnåla platsen - ett projekt i två delar.

Den första delen genomfördes i ett samarbete mellan kommunen och Umeå universitet. Projektet genomfördes 2016–2019 med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Umeå kommun, Umeå universitet, Region Västerbotten, Umeå energi och Upab.

En fortsättning av projektet genomfördes 2020–2023, det med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Umeå kommun, Region Västerbotten, Umeå energi, Umeå kommunföretag, Skellefteå kommun och Göteborgs stad.

Den koldioxidsnåla platsen

Logotyper EU och Region Västerbotten.

Projektet har genomförts med stöd från bland andra Europeiska regionala utvecklingsfonden och Region Västerbotten.

Sidan publicerades