Norra Ön

Att bebygga norra Ön för bostäder, förskolor, skola och verksamheter är i linje med de strategier Umeå kommun har för hållbar tillväxt. Den övergripande idén är att Umeå ska skapa en tätare stad. Att bebygga norra Ön följer tillväxtstrategierna, framför allt när det gäller femkilometersstaden och att skapa hög täthet i nya stadsdelar.

Läs mer om varför Norra Ön är en viktig pusselbit i Umeås tillväxt

Kommunen är största markägaren inom planområdet, men har inte anvisat marken till några byggaktörer än. Avtal om exploateringssamverkan har tecknats med Bostaden och Skanska som äger mark inom planområdet. Utöver dem finns några privata fastighetsägare där samtal om möjligheter till samverkan pågår. Kommunen kommer att bygga infrastruktur, torg, parker, skola och förskolor.

Byggandet kommer först att börjas med nödvändig infrastruktur tidigast 2026. Bostäder kan då börja byggas omkring år 2030.

Genomförandet av Norra Ön börjar med projektering och anläggande av ny infrastruktur (det vill säga broar, vägar och ledningar), såväl som stabilitetsåtgärder och erosionsskydd. En första etapp kommer bestå av de två norra gång- och cykelbroarna. Därefter fortsätter infrastrukturutbyggnaden etappvis.

Bostadsbyggandet påbörjas då nödvändig infrastruktur är färdigställd. Det är ännu inte fastställt var byggandet börjar eller hur etappindelning kan komma att se ut. Troligtvis kommer bostäderna byggas ut i minst tre etapper där den första etappen utgörs av norra spetsen på Ön och därefter byggs området ut från norr till söder. Genomförande­tiden planeras till minst 15 år.

Det planeras för cirka 2 800 bostäder.

Norra Ön planeras för bostäder i blandade upplåtelseformer, i huvudsak hyresrätter och bostadsrätter, men det kan även bli en mindre andel äganderätter (exempelvis stadsradhus).

Nej, det planeras i huvudsak för flerfamiljshus.

Den norra spetsen, så kallade Önabben, har stor potential att utvecklas till ett besöksmål och ett landmärke för Umeå mitt i älven. Kvarteret ges en flexibel användning i detaljplanen för att i samspel med angränsande park och torgytor skapa en unik vattenfront som samspelar med konstnärligt campus och älvsrummet. Planen möjliggör platser för social samvaro, evenemang, uteservering och vattenkontakt. Önabbens gestaltning och utformning kommer att konkretiseras längre fram i processen.

Det planeras för tre nya gång- och cykelbroar samt en ny bilbro med separat gång- och cykelbana. Broarna kommer att finansieras dels av kommunen, dels av staten genom det Stadsmiljöavtal som kommunen erhållit och dels av övriga exploatörer som äger mark inom området genom så kallad exploateringsersättning.

Det planeras för två förskolor och en grundskola med idrottshall. Möjligheten att etablera till exempel affär, kontor och annat typ av service och tjänster finns med i detaljplanen. Det finns också förutsättningar i detaljplanen för särskilda boenden.

Delar av befintlig strandskog kommer att bevaras, men stora delar kommer också att behöva tas bort för att möjliggöra för erforderliga stabilitets- och erosionsåtgärder. Av de delar där befintlig strandskog tas bort kommer vissa ytor att iordningsställas för parkmark, och vissa ytor att återplanteras för att på sikt återskapa naturvärden. Stora delar av skogarna med höga naturvärden bevaras dock och kvartersstrukturen har anpassats för att bevara så mycket som möjligt av de värdefulla lövskogarna.

Arbetet med detaljplanen för Norra Ön är komplext och omfattande. Att utveckla en ny stadsdel på tidigare relativt orörd mark innebär att många svåra avvägningar måste göras. Befintliga värden ställs mot konsekvenserna av att utveckla staden, vilket kräver noggranna utredningar.

Bland annat behöver Öns branta nipor säkras mot ras och skred och befintligt vägnät ses över. Detaljplanen ska också hantera strandskydd och artskydd.

Norra Ön är viktig för Umeås tillväxt och vi strävar efter en innehållsrik stad med god tillgänglighet och korta avstånd. 

Alla som vill får möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till detaljplan vid samråd och granskning. Om du berörs av planförslaget och har synpunkter på planen måste du framföra dina synpunkter skriftligt för att senare ha rätt att överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen. Synpunkterna måste ha inkommit senast innan granskningstiden har gått ut.

Kommunen måste alltid beakta synpunkter från berörda och om det finns skäl kan planförslaget justeras. Om kommunen inte ändrar i planen enligt synpunkterna, måste kommunen förklara varför de inte beaktas. Alla synpunkter som kommer in under samråd och granskning sammanställs och bemöts. Sammanställningen blir en del av planhandlingarna.

Efter samrådet tittas alla synpunkter igenom. Sedan ställer kommunen ut det eventuellt bearbetade förslaget till detaljplan för granskning. Där ingår också den samrådsredogörelse där kommunen redovisar inkomna synpunkter och hur de hanterats.

Granskningen är ytterligare ett tillfälle för dig som är berörd av förslaget att lämna synpunkter. Planförslaget finns tillgängligt för granskning i minst två veckor.

När granskningstiden gått ut sammanställs de skriftliga synpunkterna från granskningen i ett gransknings­utlåtande och de som inte fått sina synpunkter tillgodosedda meddelas. Därefter kan kommunfullmäktige anta detaljplanen.

Om du är missnöjd med en detaljplan kan du överklaga kommunens beslut till mark- och miljödomstolen. Du kan också överklaga planen om du anser att processen varit felaktigt genomförd, så kallat formaliafel.

Du kan överklaga beslutet under tre veckor, räknat från när kommunen meddelar på sin anslagstavla att planen är antagen. Du skickar ditt överklagande till kommunen.