Ersboda

Grundkurs: Ersboda

Den gröna stadsdelen – varierad och livaktig

Ersboda – en av Umeås nyare stadsdelar och tydligt planerad för variation. Här finns en bredd i bebyggelsen; höga, låga, stora hus, små hus, terasshus och enfamiljshus – i både trä och tegel. Allt i en medvetet blandad form för att motverka ensidighet och segregation. Här kan du både hyra och äga din bostad och hitta något som passar livets alla skeden.

Grannskapsplanering med skogsstråk

Man kan följa olika stadsplaneringsideal på Ersboda. Funktionalismens ideal att skapa bostadsområden där trafiken leds runt om och gatorna blir mindre och mindre ju närmre bostäderna man kommer. Därav matargatorna Cementvägen och Ystarvägen. Dessa bidrar till en tydlig avgränsning i bebyggelse- och innehållstyper.

På Östra Ersboda kan vi se idealet att bygga mindre ”grannskap”. Det finns trädplanterade partier med allékaraktär på vissa sträckningar. Stadsdelens ges även sin karaktär dels av de bevarade skogsstråken som löper genom stadsdelen och fungerar som skiljelinjer. Gång- och cykeltrafik hänvisas i huvudsak till särskilda vägar separerat från biltrafik.

Levande föreningsliv

Ersboda är en stadsdel som är färgstark och naturskön. Befolkningen är ung och här det finns gott om mötesplatser, arbetsplatser, handel och stora grönområden. Det prisbelönta Folkets hus är mycket välbesökt och bjuder på kultur, bibliotek, föreställningar och dans. Föreningslivet är livaktigt och på Ersbodaängarna finns plats för fotbollsmatcher, lek och odling i kolonilotterna. Förutom goda möjligheter till rekreation inom stadsdelen, är stadsdelen dessutom omgärdad av fina rekreationsmöjligheter såsom Nydala, I20-terrängen och de fina miljöerna i norr utmed Tavleån. Komplettering som ger blandning.

Komplettering som ger blandning

Ersboda är högintressant för etableringar och utvecklas starkt. Handelsområdet utvecklas för ökad blandning, nya företag söker sig till området och vi följer utvecklingen av Sandbäckens handelsområde vid Green Zone och I20. Nya småhus i den östra delen bidrar till en ökad blandning och nya möjligheter för framtida företag öster om Östra Ersboda.

Tre landmärken

Äventyrslekparken

Här finns naturnära lek för de lite äldre barnen med en kombinationslek som är specialdesignad för denna plats. En mötesplats inte bara för närboende utan för besökare från andra delar av staden.

Ersbodaängarna

Vidsträckta ytor och aktivitetsområde för lek, spontanidrott och picnic. Plats för både fotbolls­matcher liksom gröna fingrars flit i kolonilotterna.

Östra Ersboda centrum

Här finns Östra Ersboda skola, matvaruhandel och förskoleverksamhet samlat kring Folkets hus. Här är det helgdans, kurser och föreningar. Och här märks Ersbodadagen och Ersbodafestivalen om höstarna.

Grafik och statistik

Ersboda är en stadsdel som sticker ut på flera sätt jämfört med genomsnittligt. Exempelvis uppvisas lägre värden gällande tillit, trygghet, inkomster och utbildningsnivåer jämfört Umeå i stort. Bostädernas försäljningspriser är också lägre är lägre här än andra områden i Umeå.

Urval av indikatorer

Socialt kapital

Starka sociala nätverk, hög nivå av tillit och förtroende mellan de boende är exempel på kännetecken på en plats med högt socialt kapital. Att bo på en sådan plats antas vara hälsofrämjande och måttet kan ses som en indikator på hur socialt hållbart ett område är.

Forskningsresultat

I enkätundersökningen av social kapital framstår Västra och Östra Ersboda som två relativt olika områden. Västra Ersboda hade 2006 ett högt socialt kapital medan Östra Ersboda hade ett lågt socialt kapital. I indexet från 2020 hade Västra Ersboda medelhögt socialt kapital men Östra Ersboda hade mycket lågt socialt kapital. Båda områdena har alltså tappat mellan de två tillfällena.

Så tycker boende

Trivsamma och otrivsamma platser

Vid den fysiska dialogen framhöll boende på Ersboda i stor utsträckning stadsdelens stora utbud framför allt gällande service som positivt. ”Här på Ersboda finns allt” var en stående kommentar liksom att man såg det som positivt att med en mångkulturell stadsdel. Aktiviteterna på Folkets hus och biblioteket lyftes fram som något positivt. Även äventyrs­leken uppskattas. I den digitala dialogen framkommer tydligt att många som inte bor på Ersboda märker ut den som otrivsam vilket visar på en skillnad i uppfattning mellan boende och andra.

Att det är lugnt och tryggt inom Ersboda- Ersmark är något som många av de som satt en punkt på kartan uppskattar med området. Många lyfter även närheten till naturen som en tillgång om än inte i lika hög utsträckning. Platser som särskilt lyfts är exempelvis Folkets hus samt ängen och fotbollsplanerna mellan östra och västra Ersboda.

I samtalen lyfte boende området kring Coop och Folkets hus både som trivsamma och otrivsam platser liksom invid Östra Ersbodaskolan. Otryggt, osäkert och stökigt var några av kommentarerna. Belysning och mörka platser var andra aspekter som gärna diskuterades och markeras ut i karta. Störst antal av de inkomna kommentarerna när det gäller mindre trivsamma platser inom Ersboda-Ersmark hamnar under kategorin Övrigt. Bortsett från det återfinns många synpunkter inom Ordningsfrågor samt Mörker och otrygghet. Detta till skillnad mot Umeå tätort som helhet där kommentarer om ordningsfrågor förekommer i mindre utsträckning. En majoritet av de inkomna synpunkterna är från personer som inte är boende inom området. Av 297 kommentarer är 167 från utomstående medan 52 från boende och 78 där vi saknar uppgift. Utomstående väljer i högre utsträckning att lämna en synpunkt som hamnar inom kategorin Övrigt än de som bor inom området.

Önskemål för framtiden

Många som besökte den fysiska dialogen uttrycker att de saknar den busshållplats som togs bort vid Folkets hus och centrum. Andra menar att det finns alldeles för lite aktiviteter för unga på Ersboda östra. När det gäller önskemål för framtiden fanns exempel på en bredd av frågor såsom konstgräsplan på Östra Ersboda till glasskiosk, kvarterspolis till stadsutveckling, fler bänkar till mer ställen att hänga på samt trygga mötesplatser till otroligt mycket mer för ungdomar. Framför allt önskas att stadsdelen ska ha ett bättre rykte bland Umeåborna.

Ur svaren från den digitala dialogen märks att det man önskar bevara på Ersboda är framför allt lugnet, närheten till naturen samt stämningen i stadsdelen och den blandade befolkningen. När fokus i stället skiftas till vad de boende lyfter som utvecklingsområden inför framtiden nämns ett ökat kulturutbud och ökad tillgång till mötesplatser. Detta gäller speciellt när det handlar om aktiviteter och samlingsplatser för unga. Många av de som kommenterat menar även att Ersboda skulle stärkas av att den befintliga bebyggelsen kompletteras med småhus och äganderätter samt att området skulle må bra av en statushöjning. Som ett exempel på detta nämner även flera av de som kommenterat att stadsdelen är i behov av en upprustning. En del av de boende önskar att området upplevs tryggare framöver än vad det gör i dag. Dessutom nämns ett tillskott av pubar, restauranger och annan service som positivt. När det gäller Ersmark önskas framför allt en utbyggnad av skolan, en idrottsplats samt ökad service i form av en närbutik.

Ungas perspektiv

Bra platser: Unga i Ersboda trivs vid ängarna, fotbollsplanen, Coop Ersboda, elljusspåret och vid affärerna under dagen.

Dåliga platser: Unga i Ersboda trivs inte i Östra Ersboda och bakom Konsum vid Krukgränd, där pågår öppen droghandel vilket skapar en otrygg känsla.

Önskemål för framtiden: Unga Ersboda vill ha ett mindre segregerat samhälle och en mer trygg plats att bo på. De vill ha fler restauranger men framför allt en ökad sammanhållning mellan de boende.

”Konsum är ju östra Ersbodas hjärta, men där finns många som förstör och är kriminella men vi vill ha ett fint och integrerat samhälle”.

Vad man skulle sakna

På fråga vad man skulle sakna med sin stadsdel vid en flytt anger fyra procent av de svarande som bor på Ersboda att de skulle sakna föreningar och grupper i området. Denna siffra placerar Ersboda i topp tillsammans med de Östra stads­delarna. Ersboda är, tillsammans med Tomtebo och Teg, stadsdelar där man att man uppger att man skulle sakna grannar vid en flytt. Det görs inte av svarande i andra stadsdelar. Få svarande anger att de skulle sakna naturen eller den speciella stämningen, andan eller atmosfären vid en flytt. Fem procent uppger att de skulle sakna tryggheten vilket är en förhållandevis hög andel jämfört med svarande i andra stadsdelar. Ersbodabor svarar ungefär som boende i andra stadsdelar när det gäller huruvida de skulle sakna lugnet, servicen i närheten och uteplatserna eller mötesplatser i utemiljön. Svaren på frågan kan ge en bild av hur anknuten man är till en plats.

Social stadsrumsanalys för Ersboda

I sammanfattning – idéer för utveckling av social hållbarhet

Ersboda, en stadsdel som byggdes ut snabbt och vars signum är dess planering för närhet till natur och grönt. Ersboda har tydliga gröna lungor och en bilorienterad trafikstruktur. Ersboda består av tre centrumdelar; Västra, Östra och handelsområdet.

• Stadsdelen skulle gynnas av en tydligare offentlig rumslighet och stärkt orienterbarhet.
• Idéer för stadsdelens utveckling är att nyttja potentialer genom att komplettera den inåtvända bebyggelsestrukturen med mer bebyggelse som kantar gaturummen för att åstadkomma stärkning av det urbana. Positivt vore även att eftersträva en blandning i “det lilla”.
• Platserna kring Coop kan utvecklas med tydligare platsbildning med fler funktioner eller användning.
• Förbättringspotentialer finns när det gäller förstärkning av kulturnärvaro i form av konstnärliga inslag.
• Potential finns att öka andelen hållbara resor kopplat till handelsområdet och skapa en förbättrad trafikstruktur.
• Bejakande av omvandling av industriändamål till blandstad, så att en mångfald av användningar tillåts, skulle ge möjligheter att bryta med den bilorienterade strukturen.
• Då det gröna i stadsdelen är en resurs men samtidigt utgör barriär vore det positivt att sträva mot fler kopplingar och tvärstråk liksom utveckla fler cykelstråk vintertid.
• Entréer till det gröna kan generellt förtydligas generellt samt exempelvis till rekreationsmöjligheter kring Tavleån.
  

Nätverket av offentliga rum och platsers funktioner

Nätverket av offentliga rum inom Ersboda är inte helt tydligt avläsbart. Ängarna som finns centralt i stadsdelen binder tydligt samman västra och östra Ersboda men utgör också en fysisk barriär som skiljer delarna åt. Förutom ängarna som element är det svårt att orientera sig och visuellt se hur man tar sig ut. Precis som andra större skogspartier finns kan de upplevas som barriärer mellan olika områden. Under mörkare delar av dygnet finns beskrivningar av upplevd otrygghet när man inte självklart kan se och bli sedd.

Stadsdelen är välförsörjd med service – här finns i princip allt. Det finns allt från Folkets hus, kultur, till sällanköpsnivå med bilaffärer. Även om det finns offentliga mötesplatser på Ersboda är de färre än man skulle förvänta sig utifrån stadsdelens befolkningsstorlek. Det finns en rad semioffentliga mötesplatser och dessa är rätt utspridda. Stadsdelens centrum puttrar visserligen på och strävar efter att ta en ny riktning men kan delvis sägas vara “lite på undantag”. En utmaning på Östra Ersdoda rör centrumets otydlighet. Här finns Folkets hus och Coop och verksamheterna står axel mot axel med dess entréer vända mot vägen. I dagsläget upplevs platsen och kringområdena emellanåt som otrygg och stökig. Trots att entréerna är vända emot torg- och parkeringsytorna skapas, på grund av byggnadernas former, prång och otrygga platser. Goda ambitioner rinner ut i otydliga gränser. Här finns plats för innovationer och tydligare ramar för att ge plats för ett tryggare offentligt folkliv.

På västra Ersboda finns familjecentral, öppen förskola, simhall med gym, Ersbodakyrkan kommerciell service och äldre­boende. Även om Ersboda är en stadsdel som frekvent besök av andra än Ersbodabor framför allt gällandindustri- och handelsområdet i de södra delarna. Coop forum är en stark social mötesplats som på senare tid kompletterats med Willys. De goda platserna handlar om fotbollsplanerna, ängen för fritid, aktiviteter i de östra delarna med slöjdförening och skolidrottshallen, Folkets hus, äventyrslekplatsen, badhuset, koloniområdet och mycket mer.

Flöden och barriärer – fysiska och sociala

Trafikområdena utgör tydliga barriärer och avgränsar stadsdelen i öst, väst och syd. Norr om Ersboda planeras Norr­botnia­banan som kommer utgöra ytterligare en fysisk barriär kring stadsdelen. Därtill finns små enskilda barriärer inom området som Cementvägen med flera. Det finns brister i orienterbarhet i vissa korsningar och på grund av gång- och cykeltunnlar. Området har mycket goda bussförbindelser jämfört med andra stadsdelar även om många vill påtala brister kring kollektivtrafiken i stadsdelsdialogen vilket kan vara ett tecken på vikten av kollektivtrafik för Ersbodabor. Även om Ersboda är en stadsdel som frekvent besöks av andra än Ersbodabor finns få besöksanledningar i bostads­områdena. Inom området och i relation till omkringliggande stadsdelar finns tydliga sociala barriärer. Det är ett område med stora demografiska skillnader. Många bostadsområden är introverta där grannskapsenheterna är fysiskt åtskilda från varandra av mindre barriärer. Konsekvensen av en introvert stadsstruktur med gaturum som mest kantas av bilar.

Kulturell närvaro

Ersboda Folkets hus och folkbiblioteket är sedan länge lokaliserade i samma byggnad, vilket erbjuder de i området boende en samlad kulturell mötesplats kännetecknad av mångfald och dynamik. Området är i avsaknad av konstnärliga inslag. Nämnas kan Lars Widenfalks Guardian Angel som står placerad utanför entrén till Ersängsskolan.

Pågående transformation

Transformation har skett för västra Ersbodas industriområde och överlag sker förändring. Dels har industri omvandlits till handel och/eller verksamheter, dels pågår förädling. Steg tas succesivt mot en förbättrad trafikstruktur och detta möjliggör en fortsatt utveckling av blandstad med potential för tillskott av bostäder inom verksamhetsområden. Utvecklingen ger en mer levande stadsdel fler timmar om dygnet, ökar tryggheten, skapar flöden samt minskar barriär­effekter. Potentialer finns också för omvandling av trafikleder till stadsgator.

Fortsättningskurs: Ersboda

Klicka i rutorna för att läsa och lära dig mer om Ersboda.