Tegsområdet

Grundkurs: Tegsområdet

På älvens södra sida – en mosaik av miljöer

Teg har byggts ut succesivt genom åren, vilket har skapat en mosaik av bebyggelsemiljöer med spår av olika planeringsideal där stadsdelens årsringar och struktur tydligt kan tydas. Det som först var enskilda gårdar, som sedan blev separata bykärnor till att de sammanvuxna byarna slutligen införlivades i Umeå stad. Förnyelse- och förtätnings­projekt som Söderslätts tidstypiska ringgator och egnahemsbebyggelse berättar också sin del av historien. Detta är en stadsdel med bred variation som ligger många nära hjärtat. De stora besöksmålen i stadsdelen är Tegs centrum, Winpos arena ("isladan" i folkmun) samt Ikea och Avion i stadsdelens södra utpost.

Gamla E4 – från barriär till stadsgata och ny stadsbebyggelse

Sedan 50-talet har transportleden som förut var E4 och som nu är väg 503, delat stadsdelen i två tydliga delar. Byggandet av ringleden runt Umeå ger möjlighet att minska vägens barriäreffekt och omskapa stadsdelen runt vägen. Den kan i stället bli en förenande kraft och i framtiden ge en stadsgata med mer stadsmässig karaktär, folkliv och nya attraktiva stadskvarter.

För hela Tegsområdet har kontakten med älven och jordbruksmarken alltid varit viktig. Böle, Västerteg, Österteg, Röbäck och Ön är jordbruksbyar, många sedan medeltiden. Den gamla kustlandsvägen korsade först Umeälven med färja vid Backens hamn. Vid stadens grundande drogs vägen om och färjepassagen flyttades till Teg. Under slutet av 1700-talet flyttade varvs­verksamheter till Tegssidan och lade grund för stadsdelens tidiga industritradition. När den första bron blev klar 1863, den som nu kallas Gamla bron, tog tätortsutvecklingen fart. På 1950- och 1960-talen byggdes mycket på Teg – flerbostadshus och småhus uppfördes och områden som Söderslätt och Böleäng tillkom.

Slätten och älven som rekreationsresurser

En av stadsdelens pärlor och sammanhängande grönområde är Bölesholmarna. Här finns vackra älvsnära promenader och höga naturvärden. Österut saknas däremot ett sammanhängande stråk som erbjuder älvskontakt. Stråken sträcker sig i denna del genom den gamla villa­bebyggelsen mellan broarna och älvkontakt ges vid några parkpartier. Även slätten präglar karaktären i stadsdelen och är en viktig rekreationsresurs. För rekreation är också Röbäcks­skogen central.

Stora utvecklingsprojekt på gång

Det finns anledning att hålla span på Tegsområdet då det här planeras några av de allra största framtida stads­utvecklings­projekten. Förutom den betydande omvandlingen av gamla E4 handlar det även om utbyggnad på Öns norra spets med plats för uppemot 7 000 boende.

Tre landmärken

Söderslätts handelsområde

Avion med Ikea utgör Umeås södra entré och nyaste handelsplats på cykelavstånd till centrum.

Bölesholmarna och strandpromenaderna

Många njuter av den vackra älvsbanken på cykel och till fots. Här kan man bada mitt i city och här finns Lundabron, Sveriges längsta hängbro för gång- och cykeltrafik.

Gamla bron

Umeås första bro från sent 1800-tal överbryggade älvens kraft och kopplade samman Teg med stadskärnan. I dag är bron för fotgängare och cyklister och ett vackert landmärke i city med sina unika bågar.

Grafik och statistik

Tegsområdet uppvisar sammantaget en rätt bred blandning gällande upplåtelseformer men i olika områden dominerar olika typer. Stadsdelen sticker ut exempelvis när det gäller en hög förvärvsgrad, låg andel utrikes födda samt låg grad av trångboddhet.

Urval av indikatorer

Socialt kapital

Starka sociala nätverk, hög nivå av tillit och förtroende mellan de boende är exempel på kännetecken på en plats med högt socialt kapital. Att bo på en sådan plats antas vara hälsofrämjande och måttet kan ses som en indikator på hur socialt hållbart ett område är.

Forskningsresultat

I Tegsområdet hittar man tre bostadsområden med relativt högt socialt kapital. Östteg/Ön/Alvik och Böleäng har högt socialt kapital och Röbäck mycket högt. I de två förstnämnda områdena har det sociala kapitalet varit stabilt medan Röbäck har ökat mellan den första mätningen 2006 och 2020 års mätning. I Tegsområdet finns också Västteg, där det sociala kapitalet gått från medelhögt till lågt.

Så tycker boende

Trivsamma och otrivsamma platser

Det är tydligt att Tegsborna ser en omvandling av gamla E4 som efterlängtat. Just väg 503 anges av många som en plats de inte trivs på. Boende uppskattar däremot det nära avståndet från Umeå city och att det just är nära till allt. De mest uppskattade platserna i stadsdelen är utan tvekan Bölesholmarna, ishallen och Bölekläppens rekreationsområde. Vissa vägavsnitt markeras och i samtalen lyftes problematiska trafiksituationer. Otrygga platser finns bland annat vid Tegs Centralskola efter stängning samt de naturområden som blir mörka på kvällen.

Många av de svarande på Teg upplever området som lugnt och tryggt. Att Teg dessutom är naturnära lyfter många som en tillgång. Inom kategorin Övrigt nämns bland annat att området är barnvänligt och småskaligt. Platser som sticker ut är Bölesholmarna, Skogsområdet vid Böleskläppen samt strandpromenaden.

Många av de synpunkter som kommit in gällande otrivsamma platser på Teg faller under kategorin Övrigt. Utöver det är Trafikfrågor det som flest nämner. Här nämns bland annat Bölevägen som uppfattas som otrygg för cyklister och gång­trafikanter. Drygt 15 av de inkomna kommentarerna handlar om stadslivet på Teg där Tegs centrum upplevs som tråkigt och öde.

Önskemål för framtiden

I de fysiska dialogerna lyfte många att det är tråkigt att elljusspåret behöver dras om vid vattentornet som följd av byggande av Västra länken. Önskemål för framtiden handlade om en mer blandad befolkning och fler äldreboende. I den digitala dialogen handlar ett stort antal synpunkter om trafik, både en problematisk trafiksituation längs gamla E4 genom Teg och på Kyrkbron. Önskemål om förbättrad kollektivtrafik nämns i många synpunkter gällande bland annat Söderslätt och Östteg. Flera lyfter frågan om ett utvecklat Tegs centrum och många svar rymmer generella önskemål om kvartersrestauranger och utökad service för stadsdelen. Ett flertal nämner en önskan om vidare blandning av boende- och upplåtelseformer där särskilt hyresrätten verkar vara efterfrågad.

Frågan om framtidsplanerna för Röbäck och Ön kommenteras i ett flertal av svaren och man önskar att platserna ska utvecklas varsamt. Många kommentarer gällande Tegområdet i stort handlar om önskemål kring bibehållande av det lugn man upplever som boende. För Söderslätt önskas service som restaurang och liknande. Någon önskar fler platser för vistelse längs älven och en sammanhängande strandpromenad på Tegssidan nämns återkommande. Även för Teg nämns vikten av grönytors värde och förhoppningen är att också framtida Umeåbor får njuta pärlor som Bölesholmarna. Önskemål om hundrastgårdar lyfts.

Ungas perspektiv

• Bra platser: Unga som bor på Teg trivs på de flesta platserna vid skolorna, idrottsplatserna, Avion och Ikea.
• Dåliga platser: Unga trivs inte i radhusområdet nära Volvo lastvagnar eftersom det är dålig belysning och trångt mellan bostäderna vilket ger en känsla av otrygghet.
• Önskemål för framtiden: Unga Tegsbor skulle vilja skapa en mötesplats i centrala Teg i form av en park som ska fungera som en trevlig passage och skapa rörelse i en annars instängd plats. Det skulle ge ökad trygghet och attraktivitet, menar man. Också för Böleäng önskar man utveckla sitt centrum. Unga personer saknar även fler parker och idrottsplatser här. Genom Böleäng går det endast en kollektivbuss, här vill ungdomar ha en till busslinje eller fler avgångar speciellt på kvällar och helger.
  

”Folk tycker att det är mycket dålig belysning där, samt att det är väldigt trångt mellan husen så man får en obehaglig känsla av att gå där i mörkret”.

Vad man skulle sakna

På fråga vad man skulle sakna med sin stadsdel vid en flytt anger en hög andel av de svarande att de skulle sakna det egna hemmet, jämfört med andra stadsdelar. Endast få svarande som bor inom Tegsområdet anger naturen och kultur­utbudet som sakna-anledningar. Man anger ungefär som genomsnittet när det gäller lugnet, tryggheten, servicen i närheten, den speciella stämningen/andan/atmosfären samt föreningar och grupper i området. Tegsområdet är, tillsammans med Tomtebo–Tavleliden och Ersboda stadsdelar där svarande nämner grannar som något som man skulle sakna vid en flytt. Svaren på frågan kan ge en bild av hur anknuten man är till en plats.

Social stadsrumsanalys för Tegsområdet

I sammanfattning – idéer för utveckling av social hållbarhet

Teg har en stark särprägel och identitet och ett använt uttryck är ”En gång Tegare – alltid Tegare”. Ett sammanfattande intryck av Teg är att det är barriärernas stadsdel. Både älven som delar stadsdelen från övriga staden men även stora infrastrukturbarriärer inom stadsdelen bidrar till ett splittrat intryck och dålig orienterbarhet. Samtidigt som både älven och slätten erbjuder de verkligt stora rekreativa värdena för stadsdelen utgör de barriärer som avskärmar stadsdelen. Det mest angelägna för stadsdelen är att arbeta för att överbrygga och minska barriärerna samt utveckla kopplingar mellan rekreationsresurser samt stärkning av mötesplatser med fler funktioner.

• Stadsdelen skulle gynnas av arbete för att överbrygga och minska barriärer.
• Kopplingar och stråk kan vitaliseras och stärkas, för ökade flöden av människor mellan olika delar av Teg. Vägar som i dagsläget utgör barriärer har potential att överbryggas med fler kopplingar. Framför allt finns behov att utveckla kopplingar i öst-västlig riktning för Tegsområdet.
• Positivt vore att utveckla kopplingar mellan rekreationsresurser.
• Mötesplatser skulle stärkas genom tillförande av fler funktioner.
  

Nätverket av offentliga rum och platsers funktioner

De stora rekreationsvärdena i stadsdelen finns framför allt längs älven och vid Bölekläppen. Kopplingarna däremellan är dock få. Välgörande vore att utveckla ett sammanhängande stråk längs älven till Ön samt uppströms mot Klabböle. Bölesholmarna är en omtyckt pärla och en resurs för hela staden där tillgängligheten ökat med ny koppling till stadssidan via Lundabron.

Stadsdelen saknar större samlande offentliga rum som tydliga torgbildningar eller större parker. Även om det finns många mötesplatser är de svaga och har behov att stärkas med fler funktioner på samma ställe. Flytt av biblioteket till skolan samt utveckling av idrottsutbudet vid skolan bidrar till sådan välgörande stärkning. Det finns stor potential att stärka Tegs centrum som mötesplats i och med ombyggnaden av väg 503.

I stadsdelen finns få platser att leka på som inte utgörs av bostadsgårdar. Många lekplatser är eller uppfattas som privata utan tydliga entréer. Ishallen är en stor mötesplats och besöks­anledning i stadsdelen även om man inte bor här. Hockey är dominerande som aktivitet men ishallen och exempelvis de närliggande fotbollsplanerna används av olika grupper. Otrygga platser finns bland annat vid Tegs Centralskola efter stängning samt de naturområden som blir mörka på kvällen.

Flöden och barriärer – fysiska och sociala

Gator med trafikleds-/landsvägskaraktär utgör barriärer för gående och cyklister och gör stadsdelen svårorienterad. Exempel på stora barriärer är väg 503, Bölevägen, Norra Obbolavägen och Riksvägen. Västra länkens tillkomst är en förutsättning för omvandlingen av väg 503 men tillför samtidigt en ny barriär. Fysiska barriärer finns att ta sig ut till slätten och för boende på Böleäng är Volvo en barriär att ta sig till älven. Skoltrafiken utgör stora problem, framför allt vid Engelska skolan längs Bölevägen som upplevs som en av stadens mest trafikosäkra gator utan tydliga gränser mellan biltrafik och gång och cykeltrafik.

Stadsdelen är relativt socioekonomiskt välbeställd och homogen. Sociala barriärer finns främst kopplat till diversifierade områden med olika upplåtelseformer, till exempel stora områden med endast småhus såsom Söderslätt samt vissa delar på Böleäng. Böleäng med Volvo kan ses som en liten industriort, där allt kretsar kring den stora arbetsplatsen. Stora skillnader finns mellan Böleäng och Söderslätt trots liknande bebyggelse och upplåtelseformer. Söderslätts handels­område med Avion och IKEA ligger i direkt anslutning till stadsdelen, men upplevs inte som en del av den då den är helt separerad både genom trafikplaneringen och avskärmande bullervall.

Kulturell närvaro

Ett sedan länge efterfrågat skol- och folkbibliotek planeras inom kort ersätta det tidigare folkbiblioteket som varit inrymt i en gammal livsmedelsbutik. Tony Craggskulpturen Line of thoughts som tidigare varit placerad vid Strömpilsplatsen har givits en ny lokalisering vid Varvsparken på Teg till glädje för de i området boende som länge efterfrågat skulpturala inslag i sin stadsdel. Det senaste tillskottet av monumentalskulptur i området utgörs av en diabasskulptur vid Lunda­brons fäste av den norske konstnären Bård Breivik.

Pågående transformation

Hittills har det framför allt skett mindre kompletteringar med påbyggnad och gårdshus, främst på de centrala delarna av Teg mellan broarna. Ett flertal större projekt är på gång såsom längs väg 503, vid Gamla slakteriet, Västteg, Ön och så vidare. En stor potential finns att komplettera i samband med ombyggnad av gator och trafikleder. Även utbyggnad av Ön med nya broar kommer skapa gena och fler kopplingar mellan Teg till universitetsområdet.

Social stadsrumsanalys för Röbäck

I sammanfattning – idéer för utveckling av social hållbarhet

Stad möter slätt möter by möter skog. Röbäck är en stadsdel i Umeå och samtidigt en by med anor från 1500-talet. Här är karaktären av jordbruksby tydlig med den historiska bydelen med sin oregelbundna struktur och varierade tomt­storlekar samt gårdar i åkerlandskapet och här finns den nyare delen med mer ordnade kvarter och mer likartade bebyggelseområden. Röbäck befinner sig mitt mellan slätten och skogen och här har man alltid nära till natur och grönområde men samtidigt nära till staden och hit går ett av stadens stomlinjer för kollektivtrafik.

• Sträva efter mer blandning – både gällande upplåtelseformer, boendeformer.
• Behåll närheten till naturen i slätten och skogen, samtidigt som potentialen tillvaratas utifrån platsen läge i närheten till staden och dess goda kollektivtrafik.
• Potential finns för utveckling av bäckstråket i byn för rekreation.

Nätverket av offentliga rum och platsers funktioner

Nätverket av offentliga rum är mer sporadiskt med geografiskt spridda mötesplatser. Lekplatserna och idrottsområdet utgör de tydligaste offentliga rummen. Strukturen är svårorienterad och otydligt avläsbart. Gamla Skravelsjövägen är en samlande nerv genom samhället, däremot ligger de stora målpunkterna skolan och idrottsplatsen inte här och är svåra att hitta till för den som inte känner platsen.

Det finns goda rekreationsmöjligheter framför allt kopplat till slätten och skogen. Entrén till skogen är tydlig via idrotts­platsen och skolan men potential finns att utveckla fler entréer till exempel från kyrkogårdsområdet, Rosettvägen och koloniområdet till exempel. Det finns en matvarubutik och en restaurang. Utöver det finns Kulturmejeriet samt offentlig service i form av förskolor och skolor. Centrum kan med fördel utvecklas som tydligare mötesplats. Entréerna till byn kan med fördel stärkas, både via nya entre från Västra länken och vid infart vid Kulturmejeriet.

De viktiga mötesplatserna utgörs av affären, skolan med idrottsplats. Utöver det samlas boende vid lekplatserna, kultur­mejeriet samt 4H-gården. En mer neutral mötesplats i form av samlingslokal eller bibliotek har efterfrågats av boende. Uppskattade platser är skogen, idrottsplatsen, slätten, Svidjan, kyrkogården samt gamla byn. Närheten till naturen lyfts av många och här är hästintresset stort.

En efterlängtad åtgärd har varit utvecklingen av gång- och cykelväg längs Riksvägen. Längs en del av gamla Skravelsjö­vägen saknas gång- och cykelväg liksom längs Nya Skravelsjövägen. Skogen kan upplevas otrygg i mörker.

Flöden och barriärer – fysiska och sociala

De större vägarna Skravelsjövägen, Riksvägen samt Västra länken utgör de fysiska barriärerna som omgärdar Röbäck. Samtidigt som att slätten utgör en stor del av Röbäcks identitet är det också den som skiljer Röbäck från Umeå stad, på gott och ont. Sociala barriärer finns framför allt mellan gamla och nya Röbäck där affären är mötespaltsen som ligger mittemellan och binder samman de två delarna. Den stora skillnaden mellan de två delarna är framför allt upplåtelse­form där stora friliggande småhus domineras i den äldre delen och lägenheter med en blandning av bostadsrätter och hyresrätter återfinns i den nya delen.

Kulturell närvaro

Umeå kommuns konstpolitik kan delas in i tre aspekter. Den handlar om att stödja konsten dels i det producerande ledet, i det presenterande ledet och i försäljningsledet. När dessa tre perspektiv i den konstnärliga processen befinner sig i god balans öppnar sig möjligheter att etablera en väl fungerande konstscen. I Röbäck ligger Kulturmejeriet som representerar det producerande ledet och som förutom subventionerade konstnärsateljéer inrymmer föreningsdrivna verkstäder för textiltryck, keramik, glas, grafik, och bronsgjutning. I anslutning till skolan Linblomman återfinns en klotformad bronsskulptur av Siwert Lindblom, fint patinerad av lekande barn som tagit skulpturen i anspråk.

Pågående transformation

I Röbäck är bebyggelsetrycket stort utifrån dess närhet till staden, löpande sker mindre förtätningar. Två större kompletteringar planeras. Söråkern, belägen invid skolan och nära stomlinje för kollektivtrafik, planeras för fler­bostads­hus och kommer att koppla samman bystrukturerna på Svidjan med Röbäcks by. Mellan Röbäck och Skravelsjö utvecklas Umeås nästa stora småhusområde med önskemål om inslag av flerbostadsbebyggelse. Området kallas Röbäcksliden och kopplas till befintlig stomlinje för kollektivtrafik.

Fortsättningskurs: Tegsområdet

Klicka i rutorna nedan för att läsa och lära dig mer om Tegsområdet.