Universitets- och sjuhusområdet

Grundkurs: Universitets- och sjukhusområdet

Umeås andra stadskärna

Norra Sveriges största arbetsplatsområde där drygt 35 000 personer verkar dagligen. Området får en allt viktigare funktion som kompletterande tillväxtcentrum i Umeå. Här har vi Norrlands universitetssjukhus, Umeå universitet, Statens lantbruksuniversitet, resecentrum Umeå östra och en mångfald av företag. Här finns ett stort antal restauranger och caféer, IKSU sport, Uminova science park samt pedagogiska verksamheter som gymnasieskola och förskolor. Här finns också några bostadsområden; Nydalahöjd, Ålidhöjd och Lilljansberget som tillkommit på senare tid.

Norrlands viktigaste utvecklingsmiljö

År 1957 beslutades att en medicinsk högskola skulle inrättas i Umeå och att sjukhuset skulle byggas ut till regionsjukhus. Sjukhuset byggdes succesivt ut under de kommande årtiondena. Universitetet invigdes 1965. Under 1980-talet, tiden då Aula Nordica och förvaltningshuset uppfördes, ökade lokalbehovet vilket motiverade en expansion under 1990-talet. Bebyggelsen växte på höjden medan universitetsområdet förtätades.

Den offentliga miljön är strukturerad efter ett utpräglat rätvinkligt mönster inom vilka byggnaderna är placerade i linje med nord-sydliga och öst-västliga axlar. Området är ett barn av sin tid. Den tydliga separeringen av trafikslag har gett en svårorienterad struktur.

Utveckling mot en stadsdel som lever hela dygnet

Ålidhöjd består av varierad bebyggelse, främst flerbostadshus. Kvarteren i anslutning till Strombergs väg består främst av punkthus. Bebyggelsen nära Campus arena har en mer sammanhållen och sluten karaktär. Nydalahöjd präglas av genomkorsande kollektivtrafikstråk och en bebyggelse så att innergårdar bildas med undantag för några punkthus. Närmast E4 finns lägre trähusbebyggelse i två våningar. Lilljansberget reser sig som en höjd ovanför de välanvända campusängarna med plats för aktiviteter. Här rinner också Sandbäcken som mynnar ut i universitetsdammen som sedan går under jord och kommer upp i dagen där den passerar sjukhusparken.

Universitets- och sjukhusområdet har länge varit ett område som ”somnat in” efter kontorstid medan inriktningen, och utvecklingen, handlar om att skapa en stadsdel som lever under dygnets alla timmar. Det görs enorma investeringar för att utveckla olika verksamheter. Det byggs också mer bostäder som, tillsammans med bussterminal och resecentrum, gör att det löpande tas fler steg mot en mer levande stadsdel.

Tre landmärken

Universitetsområdet

Den gula staden, en stad i staden. Campus byggdes med inspiration av Århus universitet vilket i dag framför allt märks när det gäller dammen. Hur många som besökt ”UB”, universitetsbiblioteket som är norrlands största bibliotek, går inte ens att gissa.

Östra station

Resecentrumet binder samman två stadsdelar och är en uttrycksfull byggnad med glas och ett träraster som tilldelats Trafikverkets arkitekturpris. Invändigt finns Astrid Sylwans 30 meter keramikvägg Ramble and Roam.

Iksu sport

En av norra Europas största träningsanläggningar och störst i Skandinavien. Här finns en mångfald av inspirerande träningsmöjligheter – gruppträningar, gym, simhall, beachvolleyhall och mera. Såsom den första byggnad i Norden som har byggts för klättring – klätterhallen Lofoten. Iksu Sport har 3 000–4 000 besökare varje dag.

Grafik och statistik

Små lägenheter och ung befolkning. I denna stadsdel, som starkt sticker ut, finns bara hyresrätter och många bor själva. Ohälsotalen är låga bland de boende liksom den disponibla inkomsten. De många studerande ger också att andelen förvärvsarbetande är låg jämfört med andra stadsdelar.

Urval av indikatorer

Socialt kapital

Starka sociala nätverk, hög nivå av tillit och förtroende mellan de boende är exempel på kännetecken på en plats med högt socialt kapital. Att bo på en sådan plats antas vara hälsofrämjande och måttet kan ses som en indikator på hur socialt hållbart ett område är.

Forskningsresultat

Utifrån den enkätundersökning av socialt kapital som gjordes 2020 framstår Universitets­området som en stadsdel med mycket lågt socialt kapital. Både Nydalahöjd/Marielund/Lilljansberget och Ålidhöjd bedömdes i 2006 års enkätundersökning ha ett mycket lågt socialt kapital. Denna nivå var oförändrad i undersökningen 2020.

Så tycker boende

Trivsamma och otrivsamma platser

På universitetsområdet har vi få inkomna svarskommentarer vilket kan ses som en spegling av antalet boende. Kategorin Övrigt fångar flest av synpunkterna. Här nämns bland annat att området ligger bra till och att det är bra för studenter. I relation till tätorten som helhet lyfts närhet till service i relativt hög utsträckning.

Universitetsområdet upplevs som mörkt och otryggt under kvällstid när de som arbetar/studerar har lämnat platsen. Det beskrivs som öde och dåligt belyst. Under rubriken som handlar om stadsliv finns både kommentarer om att det är för tättbebyggt och att det är för öde och glest.

Önskemål för framtiden

Flertalet av de som kommenterat Universitetsområdet önskar att platsen även fortsättningsvis får vara luftig och grön med goda kopplingar mot Nydalasjön. Man lyfter även behovet av mötesplatser och att detta är något som skulle kunna utvecklas ytterligare. Här handlar det framför allt om samlingsplatser utomhus som man önskar skulle fungera året om. Många menar att det bör arbetas för att ytterligare förbättra tryggheten inom Universitetsområdet för att på så vis tillgängliggöra platsen för fler människor och fler tider på dygnet. Här nämner många belysning som en viktig faktor och lågt hängande frukt. Andra saker som lyfts är önskemål om bana för discogolf och att Lilljansberget kompletteras med funktioner som levandegör stadsdelen.

Vad man skulle sakna

På fråga vad man skulle sakna med sin stadsdel vid en flytt anger ungefär varannan av de svarande som bor inom universitetsområdet det egna hemmet vilket är den lägsta andelen jämfört med andra stadsdelar. 16 procent anger att de skulle sakna servicen vilket är en i jämförelse hög nivå. Nästan var femte svarade anger den speciella stämningen, andan eller atmosfären som en sakna-anledning vilket är en hög andel. Likaså anger fler svarande i denna stadsdel att de skulle sakna naturen vid en flytt. Svaren på frågan kan ge en bild av hur anknuten man är till en plats.

Social stadsrumsanalys för universitets- och sjukhusområdet

I sammanfattning – idéer för utveckling av social hållbarhet

Umeås andra stadskärna! Här har vi Norra Sveriges mest intressanta arbetsplatsområde – en stadsdel som omvandlas mot en mer levande och blandad stadsdel som lever hela dygnet. Förändringstakten är märkbar, det byggs och utvecklas i stark takt. Stadsdelen har en grund i den funktionsuppdelade staden och traditionell sektorsplanering men ambitionen är att föra in mer av kvartersstadselement. Det är en stadsdel med tydliga barriärer och som egentligen inte är väl kopplad till någon av sina grannstadsdelar utan där det kan sägas fungera bättre inom området än utåt. De outvecklade gränssnitten är stadsdelens stora problem men inrymmer samtidigt potentialer. Här finns en representation av hela Umeå och hela regionen.

• Stadsdelen skulle gynnas av strävan mot en mer blandad stadsdel.
• Införande av kvartersstadselement skulle positivt bidra till områdets orienterbarhet.
• Positivt vore att sträva efter gena vägar och kopplingar från Akademileden samt överlag finna sätt att väva in stadsdelen i staden på ett tydligare sätt. Området skulle generellt vinna på att kopplas tydligare till andra stadsdelar för bättre flöden samt nyttjande av mötesplatser.
• Utveckling av Axtorpsvägen mot universitetet skulle minska barriäreffekten av Strombergs väg.
• Möjligheten finns att adressera en brist för Tunnelbacken genom att nyttja tunneltaket tydligare samt att komplettera Köksvägen.
• Utveckling av entréer, kopplingar och stråk inom det gröna skulle göra att området blir en resurs också för exempelvis Berghemsbor.
• Potential finns att lyfta Lilljansstråket till en framsida genom att utveckla stigar så stråket kan fungera som ett kitt som kopplar ihop med Olofsdal.
• Möjligheter finns också att identifiera ett stråk i botten av Mariehemsängarna som kopplar till Ersboda för bättre kopplingar mellan stadsdelarna.
  

Nätverket av offentliga rum och platsers funktioner

Nätverket av offentliga rum är underanvänt och nyttjas i stor utsträckning till att transportera sig igenom. Ängarna används dock mer och mer, exempelvis vid SLU. Universitetsdammen har potential för ökat användande och används också vintertid. Området är välförsörjt på ytor men som inte riktigt är hoplänkade. Möjligheter finns att utveckla entréer samt kopplingar och stråk och det gröna inom området utgör en resurs också för Berghemsbor.

De viktiga mötesplatserna i stadsdelen är resecentrumet med torgplatserna framför Umeå Östra och universitets­sjukhuset liksom bussterminalområdet vid sjukhusets norra entren. Andra mötesplatser är matvarubutiken på Berghem, IKSU, universitetsdammen samt arenan.

Generellt är det en stadsdel med fler mötesplatser innanför än utanför och det finns ett stort antal mötesplatser för vissa grupper. Tillgången till service är förhållandevis torftigt. Livsmedels­butiken på Berghem med närliggande restaurang är viktiga liksom service vid Axtorpet på Berghem. Visst serviceutbud finns inom sjukhus- och universitetsbyggnaderna och det finns gott om restauranger och annan matservice även om dessa är introverta och inåtvända.

Otrygga platser finns exempelvis gällande kopplingen från Nydalahöjden och Istidsgatan. Att färdas genom universitetsområdet efter arbetstid kan upplevas otryggt liksom vid campus­ängarna vid mörker. Otrygghet kan även upplevas vid passagen förbi konstverket Norra skenet och vägen upp mot IKSU genom skogspartierna samt cykelvägen till Berghem genom skogsområdet. Utveckling sker dock och förbättringar har gjorts exempelvis vid Tvistevägen med Akademileden och en hel del åtgärder har gjorts av universitetet. Dock märks att det finns känslor som lever kvar i minnet från tidigare händelser.

Dåliga platser inom området utgörs av de vidsträckta parkeringsytorna. Både strukturen och parkeringarna har genom­gått förbättringar gällande utformning men havet av bilar ger intrycket av kaosplanering. Universum utgör därtill en mötesplats som lockar med konferenser och föreställningar. I området finns en så kallad nattekonomi som bidrar till otrygghet.

Flöden och barriärer – fysiska och sociala

Stadsdelen följer den storskaliga omgivande infrastrukturen och de många ytorna mellan byggnaderna ger många baksidor. Detta ger en svårorienterad struktur inom men också utanför. Överlag är detta ett av våra mest komplexa områden.

Många studenter färdas mellan hemmet, IKSU och universitet. Akademileden är väl fungerande och bra då det går att hitta gena vägar och kopplingar. Även Svingen är en viktig länk för gång och cykel som binder samman och ger flöden till centrala stan. Det är mycket lätt att ta sig till området, till och med lättare än till centrum. Här finns tåg, buss, cykel och det är mycket enkelt att åka buss till universitetet. Cyklister är dock hänvisade till ett fåtal punkter. Området upplevs inte riktigt invävd i staden och har inte heller helt fritt flöde. Kvälls- och nattetid där tunnlar utgör otrygga platser.

Strombergsväg utgör ett bekymmer utifrån sin barriäreffekt. En utveckling av Axtorpsvägen mot universitetet skulle bidra till att barriären Strombergsväg minskade. Söderut mot Tunnelbacken är det svårt att ta sig till Ålidbacken och vidare mot Sofiehem trots att här finns ett stort flöde.

Kulturell närvaro

Universitetsområdet är sedan länge väl tillgodosett ur ett kulturellt perspektiv. Staten har under lång tid förstått betydelsen av att berika campus med konstnärliga inslag. Ett konstverk som ofta framhålls är Lage Lindells monumentala muralmålning i Rotundan. Från att ha blivit extremt motarbetat vid tillblivelsen av studenter som hellre såg ett klotterplank, har konstverket med tiden blivit signifikant för platsen som givits namnet Lindellhallen. En framträdande placering vid dammen på campusområdet har även Norra skenet av Ernst Nordin. På universitetsområdet är universitetsbiblioteket, kallat UB, lokaliserat. I stationsbyggnaden Umeå Östra finns de uppskattade konstnärliga gestaltningarna Ramble and roam och Monument utan hem utförda av Astrid Sylwan och Knutte Wester.

Pågående transformation

Området är som nämnts i en stark transformation. Orienterbarheten har förbättrats med skapandet av busstråket och ombyggnationer till stadsgator. Förutom att Akademistråket utvecklats har också kopplingen mellan Nydala och Iksu-hållet förbättrats. Stadsdelen berörs av det så kallade Utsiktsstråket där Ålidbacken kopplas samman med grönstråket söder om Blåvägen vid Öst på stan – här finns koppling till universitetssjukhusets gröna ytor vid sjukhusdammen och en tänkt koppling över Hamrinsberget.

Utveckling av Tomtebo strand som ny stadsdel kommer bidra till att Tomtebo knyts samman med universitetsområdet där också Gösta Skoglunds väg är ett viktigt utvecklingsstråk med ytterligare potential för transformation. Utveckling sker även vid Lilljansberget där bostäder bidrar till en mer blandad stadsdel. Östra paviljongerna är ytterligare ett område som berörs av omvandling. I kvarteret Kuratorn planeras blandad bebyggelse med centrumverksamhet med koppling till Uminova science park.

Förutom Strombergs är alltså kopplingen över Tunnelbacken en brist där tunneltaket kunde användas tydligare och även förbättringar gällande Köksvägen som också i dag är ofullständig. En möjlighet är också att lyfta Lilljansbergsstråket till en framsida. Genom att utveckla fler stigar kan stråket utvecklas till ett kitt och en framsida på bättre sätt än i dag och även kopplas till Olofsdal.

En möjlighet är också att identifiera ett stråk i botten av Mariehemsängarna som kopplat till Ersboda. Förutom att det skulle ge ökade möjligheter till närrekreation finns potential att väva samman socioekonomiska områden och vända skogen till en framsida på samma sätt som Lundabron kopplat samman stadsdelar på ömse sidor om älven. Här finns redan stigar som kan utvecklas men behöver kompletteras med goda entréer. En sådan utveckling skulle kunna ta kraft i utveckling skulle kunna ta kraft i utvecklingen av det nya Lilljansberget.

Fortsättningskurs: Universitets- och sjukhusområdet

Klicka i rutorna nedan för att läsa och lära dig mer om universitets- och sjukhusområdet.