Röbäck

Röbäck var redan under 1500-talet en betydande jordbruksby. På byns åkrar odlades mest korn och råg och för att mala säden byggdes kvarnar i Röbäcken, vars järnhaltiga vatten gett namn åt byn. På kartor från 1600- och 1700-talen framgår att byns läge då var densamma som i dag. Kustlandsvägen mellan Stockholm och Torneå, som haft stor påverkan på stadsbilden i övrigt, finns inritad på kartor över Röbäck redan 1693. Vid laga skiftet 1885 var antalet bönder drygt 50.

Röbäck planlades till stora delar under 1960-talet med anledning av Umeås starka tillväxt, medan en stor del av utbyggnaden av Röbäck påbörjades i början av 1980-talet. Med anledning av den historiskt värdefulla åker­marken har principen för tillkommande bebyggelse varit att värna jordbrukets intresse. Detta har gett upphov till en tät byastruktur, eftersom gårdar placerades nära varandra på grund utav platsbrist. Tomterna utformades efter behov och fick en oregelbunden form som anpassade sig till omgivande bebyggelse och byns yttre gränser. Tomterna nyttjades effektivt och endast små ytor i bykärnan där vägar korsade varandra förblev obebyggda. Slättens värde visar sig även i att den senare tillkomna kompakta villabebyggelsen och flerbostads­kvarter breder ut sig mot väster och bort från odlingsmarken. Begränsat av skog i söder och väg i norr uppvisar byn i dag en långdragen struktur där de olika kulturskikten är tydligt avläsbara.

Bebyggelse och struktur

Röbäck ligger sydväst om Böleäng med Umeåkerns travbana i norr och E4:an i söder. Gamla Skravelsjövägen är den centrala trafikådran som binder samman bebyggelsen, medan Nya Skavelsjövägen utgör byns norra avgränsning. Delar av byns utveckling går här att urskilja; den äldre byakärnan som präglas av en gles småhus­bebyggelse med luftiga och vissa obebyggda tomter. I bebyggelsen sydväst om byakärnan, längs Gamla Skravelsjövägens sträckning, som etablerades under 1980-talet ses en tätare småhuskaraktär med väl synlig trafikseparering och utifrånmatning. Den bebyggelse som samlas kring Paletåvägen, i Röbäck västra delar mot bussvändplatsen, är placerad för att skapa ett mer slutet kvarter och sticker på så vis ut från resten av stads­delen.

Påtagligt skilda åldrar och strukturer ger en varierande upplevelse av gatumiljön. Den ursprungliga byakärnans myllrande karaktär med smala vägar och hus vända mot gatan skiljer sig markant mot de trafikseparerade åter­vänds­gator som utgår ifrån gamla Skravelsjövägen och slutar i parkeringsplatser för de flerbostadshus som står vända från gatan och separerar bostadsbebyggelsen från gatan.

Topografi och vegetation

Röbäcken har länge utgjort en naturlig gräns för bebyggelse mot söder och dess historiska betydelse speglar sig i byns namn. Bäcken, som omges av en känslig och värdefull miljö ur naturvärdessynpunkt, ligger i en ravin med naturligt uppvuxen blandskog och stigar som leder längs med den. Röbäck är, med sin spännande natur och sitt läge vid slätten, ett viktigt fritids- och friluftsområde för alla Umeåbor. Slätten är också en viktig del av riks­intresseområdet för fågellivet och är utpekat som Natura 2000-område. Här, i de östra delarna, omger odlings­markerna bebyggelsen och det finns förhållandevis få gröna gemensamhetsytor.

Röbäcksskogen är en sandtallskog med stora naturvärden och hög biologisk mångfald som omger bebyggelsen i Röbäcks västra delar med karaktär av ”hus i skog”. Tack vare sin ljusa karaktär har skogen stora frilufts- och rekreationsvärden. Röbäcksskogen kan anses vara av samma dignitet som Stadsliden och Nydala friluftsområde och har kompletterande karaktär. Dessa nyttjas inte bara av närboende utan är en resurs för hela Umeås befolkning. Tillgången på grönytor på Röbäck är överlag mycket god, dock med utvecklingspotential för gemensamhetsytor i områdets östra delar.

Röbäcksborna har livsmedelsbutik och pizzeria. Vidare finns en handfull andra företagsetableringar av olika karaktär, dels vid gamla mejeriet och dels på andra sidan av Nya Skravelsjövägen. Sett till samhällsservice finns förskolorna Luvan, Kragen och Svidjan, grundskoleverksamhet pågår på Linblomman (F–6) och Linnéaskolan (7–9) och äldreboende finns i Bäckbacka. Röbäcksborna har nära tillgång till fritidsanläggningar, med bland annat Elofssonhallen med tillhörande konstgräsplaner och elljusspår bredvid Linnéaskolan.

De främsta mötesplatserna återfinns i Röbäcks centrala delar, samt ett antal innergårdar och en mindre plats­bildning för boende att uppehålla sig och träffas på. Framför allt bör skolan och idrottsplatsen anses vara områdets största mötesplats, där byns alla invånare har anledning att röra sig oavsett om de hämtar barnen från skolan, tränar, tittar på idrott eller ska ut i skogen – här ligger Röbäcks knutpunkt.

Röbäck trafikeras av lokaltrafiken med linjerna 9 och direktlinje 73 till universitetet. Linje 9 ingår i det stomlinje­nät som ska prioriteras vad gäller framkomlighet på Umeås gator. Med buss tar resandet till centrala Umeå cirka 15 minuter. För gångare och cyklister går en GC-väg med gen sträckning och som är del av huvudvägnätet längs Riksvägen.