Tomtebo och Tavleliden

Inledning: Så står det till

Här hittar du sociala stadsrumsanalyser och stadsdelsbeskrivningar för Tomtebo och Tavleliden.

Innehåll

Grundkurs

Grafik och statistik

Socialt kapital

Så tycker boende

Social stadsrumsanalys

Fortsättningskurs

Grundkurs: Tomtebo och Tavleliden

Barnrikt vid Nydalasjöns sydspets

Barnvänliga stadsdelen Tomtebo med Tavleliden är en ung stadsdel i Umeå. Här bor man naturnära och lugnt vid vackra Nydalasjön.

Varierad bebyggelse

Tomtebo kännetecknas av utpräglad rutnätsplanering med trädkantade gator som skapar tydliga gatu- och kvartersrum. Här blandas såväl postmoderna stadsideal med 1970- och 80-talets ideal med trafikmatning utifrån. Tomtebovägen utgör en barriär. Norr om vägen är bebyggelsen växelvis låg, sluten och medelhög, öppen i form av flerfamiljs tegel- och trähus i två till fyra våningar med innergårdar. Söder om vägen har vi så kallade säckgator med en blandning av gles och tät småhusbebyggelse i trä i två våningar.

I stadsdelen finns ett flertal verksamheter inom vård- och omsorg, kultur-, fritids- samt utbildningsrelaterade verk­samheter. Det finns ett fåtal restauranger. Etableringen av livsmedelsbutik mellan Tomtebo och Carlslid var efterlängtad. Genom Tomtebo går en bussgata centralt i gatustrukturen i de tätaste kvarteren av stadsdelen och passerar Norna­platsen som var tänkt som ett samlande stadsdelstorg. Vid Nornaplatser är dock antalet målpunkter för få för att det ska fungera som mötesplats. Delområdet Tavleliden började bebyggas 2008 och består till stora delar av fristående småhus.

Nya områden

Stadsdelen har långt ifrån vuxit färdigt. Tomtebo gränsar till två planerade utbyggnadsområden; Tomtebogård mellan Tomtebo och Tavleliden, och Tomtebo strand mellan E4 och Nydalasjön. Tomtebo strand kommer att knyta ihop Tomtebo med universitets- och sjukhusområdet som är norra Sveriges största arbetsplatsområde. Projektet har mycket höga ambitionsnivåer avseende hållbarhet – socialt, ekologiskt och ekonomiskt.

Tre landmärken

Äventyrslekplatsen Tomtebo med beachvolleybollplanen

Välbesökt plats vid sjön som inte bara lockar närboende och andra Umeåbor utan familjer från hela regionen.

Sjökontakt

Tomtebo/Tavleliden ligger alldeles vid Nydalasjön sydspets vilket ger fina möjligheter att fiska/pimpla, segla, paddla kanot, åka skridskor, ströva eller till exempel besöka KFUM:s aktivitetsanläggning på sjöns östra sida.

Sagotjärn

Tavlelidens närområdespark med plats för lek och stoj men även lugn och ro. Ta promenadstigen förbi öppna ytor, förbi kullar och över Tomtebobäcken.

Karta 1: Kartillustration med exempel på funktioner på Tomtebo och Tavleliden.Förstora bilden

Karta 1: Kartillustration med exempel på funktioner för Tomteboområdet. De tydligaste mötesplatserna i stadsdelen är den sjönära äventyrsleken, Sjöfruskolan med idrottsytor samt nya Coop mellan Tomtebo och Ålidhem. Därtill finns gott om förskolor och lekplatser i bebyggelsestrukturen.

Grafik och statistik

På Tomtebo-Tavleliden finns många barn och familjer. Här finns många högutbildade och en mycket hög andel förvärvs­arbetar. Andelen utrikesfödda är låg liksom förekomsten av barnfattigdom.

Tio utmärkande drag

  1. När det gäller befolkningen karaktäriseras Tomtebo/Tavleliden som ett område med gifta eller sammanboende hushåll med minst ett hemmavarande barn under 18 år. Denna kategori är avsevärt högre i stadsdelen än vad som återfinns i staden som helhet.
  2. Få bor ensamma – Det här är ett av de områden i staden där andelen ensamhushåll är allra minst.
  3. Överrepresenterade åldersgrupper är barn och unga under 15 år och vuxna upp till 44 år.
  4. Tavleliden har stort inslag av småhus vilket ger att äganderätterna är relativt vanligt förekommande jämfört med andra områden.
  5. Det finns gott om hyresrätter på Tomtebo. Däremot är de skilda från småhusbebyggelsen.
  6. Här är det ovanligt att klassas som trångbodd.
  7. På Tomtebo/Tavleliden är barnfattigdom mindre förekommande än i resten av staden.
  8. Välmående – befolkningen är i hög utsträckning välutbildad och har en inkomst som överstiger genomsnittet.
  9. Stadsdelen är överrepresenterad när det gäller inrikes födda och förvärvsfrekvensen är hög.
  10. På Tomtebo och Tavleliden motsvarar ohälsotalen staden som helhet.

Urval av indikatorer

Diagram 1: Cirkeldiagram som visar fördelningen per upplåtelseform. 37 procent av hushållen bor i hyresrätt, 32 procent i bostadsrätt, 28 procent i äganderätt och ett mindre antal har inte uppgett någon upplåtelseform.Förstora bilden

Diagram 1: Andel hushåll som i respektive upplåtelseform.

Diagram 2: Stapeldiagram som visar fördelningen av lägenhetsstorlekar bland hushållen i flerbostadshus. 10 procent har 1 rum, jämfört med cirka 15 procent för Umeå tätort. Cirka 40 procent har 2 rum, Umeå tätort drygt 35 procent. 30 procent har 3 rum viket är lite mindre än Umeå tätort. Knappt 20 procent har 4 rum, andelen för Umeå tätort är cirka 15 procent. Några få procent har 5 rum, vilket är marginellt mindre än Umeå tätort. I princip ingen har 6 rum eller fler.Förstora bilden

Diagram 2: Figuren avser hushåll i flerbostadshus.

Diagram 3: Spindeldiagram som visar 90 procents valdeltagande i området, 72 procent av hushållen har en eller flera bilar, av unga mellan 13 och 18 år är andelen 70 procent som tycker att man kan lita på ganska många eller de flesta människor och bland de unga känner sig 59 procent trygga eller ganska trygga när de går hem ensamma på kvällen i sitt område. 55 procent har högre utbildning, inga känner sig trångbodda och andelen familjer med låga inkomster är 5 procent. Av sin inkomst använder hushållen 29 procent av sin inkomst till boendeutgifter. 33 procent deltagarfrekvens för föreningsaktivitet och 4 procent deltagartillfällen per deltagare och år.Förstora bilden

Diagram 3: Diagrammet visar livsstilsdata för boende i området.

Socialt kapital

Starka sociala nätverk, hög nivå av tillit och förtroende mellan de boende är exempel på kännetecken på en plats med högt socialt kapital. Att bo på en sådan plats antas vara hälsofrämjande och måttet kan ses som en indikator på hur socialt hållbart ett område är.

Forskningsresultat

I mätningarna av socialt kapital i Umeås stadsdelar har det sociala kapitalet legat på medelhög nivå i både mätningen 2006 och 2020 på Tomtebo/Tavleliden.

Index socialt kapital Tomteboområdet

Tomtebo, Tavleliden 2006 Medelhögt 2020 Medelhögt

Svaren på 2020 års enkät visar att 83 procent på Tomtebo och Tavleliden tycker att man på den plats där man bor är beredd att hjälpa varandra lagom mycket. På frågan om man bryr sig om varandra på den plats där man bor svarar 82 procent att man bryr sig om varandra lagom mycket.

Andelen som anger det är ganska vanligt eller mycket vanligt att grannar pratar med varandra när man möts är 68 procent i området. De som tycker att man förväntas vara engagerad i frågor som rör området lagom mycket är 78 procent av de svarande på Tomtebo och Tavleliden.

På Tomtebo och Tavleliden svarar 87 procent att man under det senaste året deltagit i någon offentlig sammankomst som exempelvis konserter, föredrag eller idrottsevenemang. Motsvarande andel är till exempel 78 procent på Mariedal, 77 procent på Västteg och 82 procent på Berghem. 25 procent på Tomtebo/Tavleliden svarar att de inte känner någon av sina grannar. Däremot är det bara fem procent som svarar att de inte känner igen någon av sina grannar. Med detta menas människor som man regelbundet stöter på eller ser och kanske säger hej till, utan att man för den skull har en social relation till personen.

80 procent av de boende på Tomtebo och Tavleliden tycker att de i allmänhet kan lita på människor, även sådana de inte är personligt bekanta med. I flera andra av Umeås områden är andelen ungefär lika hög. Till exempel svarar 81 procent Väst på stan, 80 procent Nydalahöjd, Marielund och Lilljansberget, 78 procent på Östteg, Ön och Alvik och 82 procent på Berghem att man i allmänhet kan lita på människor.

Uppgifterna om socialt kapital i bostadsområden kommer från Umeå universitets pågående forskningsprojekt ”Socialt kapital som en resurs i planering och design av socialt hållbara och hälsofrämjande bostadsområden” (2018–2021) som genomförs i samverkan med Umeå kommuns kommission för social hållbarhet. Uppgifterna bygger på en enkätundersökning som besvarats av drygt 7 000 Umeåbor där syftet är att undersöka hur socialt kapital förändrats över tid genom att bland annat titta på stadsplanering samt att undersöka hur människor upplever utvecklingen av socialt kapital i sina bostadsområden och hur förändringar av det sociala kapitalet inverkar på människors hälsa och livskvalitet. Viktigt är att poängtera att nivåerna i indexet är relativa, det vill säga att bostadsområdena i Umeå rankas i förhållande till varandra. Att ett område exempelvis sjunker från en nivå av socialt kapital till en annan behöver alltså inte nödvändigtvis betyda att det blivit sämre i det området utan det kan också betyda att det blivit bättre i andra områden. (Siffrorna ovan kommer granskas och kan komma att justeras.)

Så tycker boende

Karta 2: Kartillustration över Tomtebo och Tavleliden som visar var invånarna i Umeå tycker det finns trivsamma och otrivsamma platser. Gröna och röda punkter är ungefär lika många. Ett litet luster av gröna punkter vid Nydalasjöns södra del och ett än mindre kluster av röda punkter i norra delen av Tomtebo. Färre punkter av båda färger jämt på Tavleliden.Förstora bilden

Karta 2: Trivsamma och otrivsamma platser, illustrerat med gröna respektive röda punkter, på Tomtebo och Tavleliden. Resultat från dialog.

Diagram 4: Tårtdiagram som visar att 64 procent av de 114 som märkte ut trivsamma platser bor själva i området, 15 procent bor inte i området och 21 procent har inte uppgett var de bor.Förstora bilden

Diagram 4: Figuren visar antal personer och andelar svar om trivsamma platser från personer som själva bor i området och inte.

Diagram 5: Tårtdiagram som visar att 44 procent av de 85 svaranden som märkte ut otrivsamma platser bor själva i området, 39 bor inte i området och 18 procent har inte uppgett var de bor.Förstora bilden

Diagram 5: Figuren visar antal personer och andelar svar om otrivsamma platser från personer som själva bor i området och inte.

Trivsamma och otrivsamma platser

I samtalen med Tomteboborna lyfts att kvaliteterna på naturmiljöerna är högt uppskattade och det är tydligt att både människor som bott länge eller är nyinflyttade är förtjusta i sin stadsdel. De boende berättar att Nydala med sitt när­område är en särskild resurs och som används både för aktivitet och paus i vardagen.

Naturen visar sig vara den kategori som toppar stort i de sammanställda resultaten av dialogen när det gäller trivsamma platser på Tomtebo. Närheten till Nydalasjön och andra stadsnära skogsområden nämns som en stor tillgång. I övrigt lyfter många att området upplevs som lugnt och tryggt.

Trafik är den kategori som absolut flest av de inkommande svaren berör när det gäller mindre trivsamma platser på Tomtebo. Det handlar framför allt om trafiken längs Tomtebovägen där det ofta uppstår köbildning under morgon och eftermiddag. Näst efter trafiksituationen lyfts att vissa platser inom området upplevs som mörka och otrygga.

Diagram 6: Stapeldiagram över synpunkter om trivsamma platser som visar att nästan 50 inkomna synpunkter handlade om tillgång till natur, drygt 20 gällde lugnt och tryggt, drygt 10 synpunkter om det egna hemmet, strax över 10 om gestaltning och utemiljö och ett par synpunkter om tillgång till service. Drygt 10 synpunkter gällde övrigt.Förstora bilden

Diagram 6: Inkomna synpunkter fördelade över kategorier.

Diagram 7: Stapeldiagram över synpunkter på otrivsamma platser där drygt 30 synpunkter handlade om trafiken i området, knappt 20 om mörker och otrygghet, knappt 10 om stadslivet, cirka 3 om ordningsfrågor och någon enstaka synpunkt om omvandling. Knappt 20 synpunkter gällde övrigt.Förstora bilden

Diagram 7: Inkomna synpunkter fördelade över kategorier.

Önskemål för framtiden

Utifrån de fysiska dialogerna är det tydligt att boende tycker att förbättringspotentialen ligger i att underlätta det vardagliga resandet. Det flest pratade om var den ansträngda trafiksituationen på Tomtebovägen för biltrafiken. Det märks tydligt av att många markerade Tomtebovägen med röd kartmarkering. Därtill upplevs den så kallade Norna­platsen inte fylla funktionen av central offentlig mötesplats. För att det ska fungera bättre behövs fler funktioner. Det händer mycket på Tomteboområdet och boende är måna om att värdena i närmiljön säkras. Samtidigt är många positiva till nybyggnationerna då dessa kan bidra till att komplettera med sådant som saknas. Önskemål handlar om utvecklade entréer som stråk genom naturen samt utvecklade offentliga platser samt service som tillvaratar det sjönära läget. Önskemål från boende på Tavleliden handlar i hög utsträckning om kollektivtrafik.

När det gäller önskemål inför framtiden finns en del återkommande teman bland de svar som kommit in under den digitala dialogen. Utmärkande för Tomteboområdet är tillgången till skog och natur vilket också märks i de svars­kommentarer som berör områdets framtid. Många av de boende nämner tillgången till natur som en stor resurs och önskar att Tomtebo även i framgent upplevs som naturnära med god tillgång till skog och sjö. Utöver önskemålet om att bevara och utveckla platsens grönområden berörs även kommunikationer till och från Tomtebo. Här inkluderas så väl trafiklösningen längs Tomtebovägen som tillgången och utbudet av kollektivtrafik som man menar bör förbättras. Därtill önskar flertalet boende en utveckling av servicen i området samt en stärkning av Tomtebos mötesplatser. Många upplever att platsen kunde utvecklas till att bli mer levande med butik, kafé eller annan typ av kommersiell service. Dessutom önskar många en utveckling av ytor för idrott och aktivitet.

Ungas perspektiv

  • Bra platser: Unga som bor på Tomtebo trivs vid Nydalasjön, äventyrslekplatsen och på innergårdarna där folk samlas och möts vilket skapar en trygg känsla.
  • Dåliga platser: Man trivs inte vid äventyrslekplatsen och på gångvägar nära sjön på kvällen då det är dåligt belyst. Tunneln till Ålidhem är dåligt upplyst och känns också otrygg.
  • Önskemål för framtiden: Unga Tomtebobor vill ha en modern stadsdel med närhet till natur och mer varierade hustyper. De skulle gärna vilja att ungdomsgården utvecklades för att få fler ställen att hänga på inomhus. Också det sportområde som finns kring Sjöfruskolan kunde förbättras. Genom att öka belysning på gång- och cykel­vägarna runt sjön och i Tomteboparken skulle en tryggare känsla skapas. Eftersom Tomtebovägen är vältrafikerad under morgon och kväll skulle ungdomarna gärna vilja att det fanns fler vägar ut från Tomtebo.

”Det finns få platser som erbjuder aktiviteter för ungdomar inomhus under mörka kvällar.”

Vad man skulle sakna

På fråga vad man skulle sakna med sin stadsdel vid en flytt anger hela 15 procent av de svarande som bor på Tomtebo­området att de skulle sakna tryggheten vilket är den högsta andelen av alla stadsdelar. Detta är också den stadsdel, tillsammans med Teg och Ersboda där svarande uppger att man skulle sakna grannar. Sju procent uppger att de skulle sakna naturen vilket är en hög andel jämfört med andra stadsdelar. Svarande boende inom Tomteboområdet anger i hög utsträckning, tillsammans med boende på Teg och Ersboda, uteplatserna/mötesplatser i utemiljön som något de skulle sakna vid en flytt. Servicen i närheten och kulturutbudet anges dock av få svarande. Boende i denna stadsdel anger det egna hemmet, lugnet, den speciella stämningen/andan/atmosfären ungefär på en genomsnittlig nivå jämfört med svarande i andra stadsdelar. Svaren på frågan kan ge en bild av hur anknuten man är till en plats.

Vad boende skulle sakna mest med sin stadsdel vid en flytt

63 procent (15) - Det egna hemmet

15 procent (13) - Tryggheten

7 procent (16) - Naturen

5 procent (8) - Den speciella stämningen, andan, atmosfären som finns här

5 procent (6) - Uteplatserna, mötesplatser i utemiljön

2 procent (15) - Lugnet

1 procent (9) - Servicen i närheten (till exempel butiker)

1 procent (7) - Grannarna

1 procent (2) - Föreningar och grupper i området

1 procent (4) - Annat

0 procent (3) - Kulturutbudet

Siffra i parantes avser hela Umeå kommun.

Social stadsrumsanalys för Tomtebo och Tavleliden

Illustration 1: Rumslig analys av Tomtebo och Tavleliden. Illustrerar bland annat mötesplatser, barriärer, stråk och samband.Förstora bilden

Illustration 1: Rumslig analys för Tomtebo och Tavleliden.

I sammanfattning - idéer för utveckling av social hållbarhet

Stadsdelarna har ett fantastiskt läge intill Nydalasjön och Grössjöområdet. Tomteboområdet upplevs som barn- och familjevänligt. Naturen och vattnet med sina möjligheter till aktiviteter och upplevelser är alltid nära.

  • Stadsdelen skulle gynnas av att kopplingar förbättrades till näraliggande stadsdelar som Ålidhem, universitets­området samt Carlsområdet samt inom stadsdelens olika delar.
  • Potentialer finns att stärka befintliga och utveckla nya mötesplatser i stadsdelen.
  • Positivt vore en förbättring och breddning av utbudet av service.
  • Möjligheter finns att ta tillvara den bostadsnära naturen och underlätta för fler besökare, det vill säga fortsätta utveckla Nydalaområdet, förbättra entréer till Nydala och till Grössjöområdet samt skapa kopplingar mellan dessa gröna områden.

Nätverket av offentliga rum och platsers funktioner

På Tomtebo finns några olika stråk med tydligt olika funktioner och användning. I Nydalasjöns södra del är stränderna till allra största delen allmänt tillgängliga. Gång- och cykelvägen runt sjön kompletteras av ett nätverk av stigar längs strandkanten eller som länkar ut i omgivande skogsmarker. Nydalasjöns strandområden är innehållsrika med lekplats, bad, beachvolley, utegym, park- och skogsområden av olika slag. Äventyrslekplatsen är en välbesökt mötesplats året om.
Området lockar många besökare, även från andra stadsdelar, och många rör sig längs sjön. Till skillnad från exempelvis Mariehem har Tomtebo en direkt och nära koppling till rekreationsmiljöerna vid Nydala eftersom det inte finns några barriärer i form av till exempel vägar.

Äventyrslekplatsen vid Nydala och lekplatsen vid Sagotjärn är mötesplatser liksom skol- och idrottsytorna kring Sjöfru­skolan och Sjöfruhallen. Några kommersiella mötesplatser finns knappast och utbudet av service är magert. Området kan av vissa upplevas som folktomt och kulissartat men av andra som lugnt och rofyllt. Flöden av människor genom stadsdelen är litet, däremot rör sig många människor runt Nydalasjön på helger och kvällar. Biltrafiken på Tomtebovägen är tät och upplevs som ett problem under morgon- och kvällsrusning.

Avståndet till Ålidhem och till Universitetsområdet är litet och just detta utgör en stor potential för utveckling. Med bättre kopplingar till näraliggande stadsdelar förbättras förutsättningarna för flöden i området och också tillkomsten av mer och varierad service. Stråk och mötesplatser i området är kopplade till rekreation och aktiviteter. Utbudet av service i stadsdelarna är magert, även om Coop etablerat sig i gränszonen och det finns inga riktiga samlingsplatser. Stadsdels­centrum saknas helt och eftersom få arbetsplatser finns är stadsdelarna relativt tomma dagtid.

Nydalaområdet i sig är en stor mötesplats, men det upplevs vara dåligt kopplat till näraliggande stadsdelar. Kolbäcks­vägen ligger som en barriär längs sjöns västra sida och begränsar tillgängligheten. Men även från Tomtebo kan det vara svårt att hitta till sjön. Utbudet kring Nydala skulle kunna kompletteras, till exempel med möjligheter till fika och en tydligare mötesplats, till exempel en finare park med ytor för större samlingar. De välbefolkade utemiljöerna upplevs som goda, trygga platser. Få platser upplevs otrygga. Däremot är bristen på mer kommersiella mötesplatser en nackdel i området.

Flöden och barriärer – fysiska och sociala

Vättarnas allé och Alfens allé är huvudgatan genom området. De är huvudstråk för gång och cykel och det är här bussen går. Tät busstrafik och många cyklister befolkar stråket vissa tider på dygnet. Tomtebovägen är den enda bilförbindelsen till andra stadsdelar och in till centrala Umeå. Särskilt i rusningstid är trafiken tät och vägen blir en barriär mot skogs­områdena väster om Tomtebo.

Tavleliden ligger nära, men upplevs ändå som avskilt från Tomtebo. Det finns ett flertal gång- och cykelkopplingar mellan Tomtebo och Tavleliden men i dagsläget har de inte den utformning som behövs för att knyta samman de olika stads­delarna. Naturområdet mellan Tavleliden och Tomtebo är delvis välanvänt, till exempel Lillberget, i övrigt rör man sig mest längs gamla Innertavlevägen, vid sjön (mot Kyrkstugan och Kärleksviken) och vid koloniområdet. Sagotjärns lekplats på Tavleliden är en mötesplats åtminstone för området.

Kulturell närvaro

Området tillhör de minst tillgodosedda delarna av centrala staden. Bronsskulpturen Urd och Ratatosk av Camilla Bergman utgör ett undantag vid den i området centralt belägna Nornaplatsen. På Sjöfruskolans fasad återfinns verket “Tomtebobarnen” av konstnären Anette Fahlsten.

Pågående transformation

Tomtebo är och har under en lång tid varit en växande stadsdel. Det märks tydligt med mer folk i rörelse och högre tryck på ytorna vid Nydalasjön, mer kollektivtrafik och tätare trafik. I takt med att befolkningen ökar behöver fler ytor iordning­ställas. Stadsdelen stärks och ger förbättrade kopplingar till grannstadsdelar i och med utveckling av Tomtebo strand och kommande Tomtebo gård. Förutsättningarna för utvecklad service stärks i och med en ökad befolkning. Förbättrad kontakt med näraliggande områden skulle kunna ge fler besökare och bättre förutsättningar för service, men är förstås också positivt för boende i Tomteboområdet som får tryggare kopplingar till omgivande stad.

Fortsättningskurs: Tomtebo och Tavleliden

Klicka i rutorna nedan för att läsa och lära dig mer om Tomtebo och Tavleliden.

Under första halvan av 1800-talet pågick uppodling av myrmark i området, innan dess bestod marken av skogs­skiften. Vid den uppodlade Torvströmyran anlades ett nybygge av Axel Cederberg, vilket blev platsen för gården Tomtebo som kommit att namnge dagens stadsdel.

Odlingen trappades ned under 1960-talet, dalen växte igen under 1970-talet och marken såldes till kommunen under 1980-talet. Under 1990-talet började den större, sammanhängande bebyggelsen växa fram. Tomtebo är en stadsdel av sin tid där stadsideal liksom miljömedvetenhet gjort tydliga avtryck. Den ekonomiska nedgången under 1990-talet sammanföll med upphörandet av den statliga subventioneringen av bostäder och kvar på marknaden för produktion av bostäder blev ett mindre antal småhusproducenter. Detta har för Tomtebo inne­burit att flera kvarter som var ämnade för tätare, mer stadsmässig bebyggelse har kommit att bli småhuskvarter.

Tomtebo är uppbyggt kring en rätvinklig alléstruktur och präglas delvis av en funktionsseparering, särskilt den första etappen. Denna etapp är i stor utsträckning ett renodlat bostadsområde där gatustrukturen utgår ifrån en distinkt separering av trafikslag där avstickande återvändsgator utgår från Tomtebovägen. Bebyggelsen är grupperad för att skapa en tydlig fasad ut mot gatorna. Gång- och cykelvägar är separerade med gröna ytor vilket ger gatorna ett brett och luftigt intryck. Tomtebovägen utgör en barriär i området, som skiljer de olika delarna åt rumsligt och till den fysiska utformningen.

Etapp 2, som fortfarande byggs ut, har en mer terränganpassad struktur med mindre kvarter och ett gatunät medf trafikblandning. Här är bebyggelsen mer varierad med högre flerfamiljs-hus och radhus. Delen norr om Tomtebovägen domineras av växelvis låg sluten och medelhög öppen bebyggelse i form av flerfamiljs tegel- och trähus i två till fyra våningar, placerade för att skapa innergårdar. Söder om vägen, å andra sidan, domineras av säckgator med en blandning av gles och tät småhusbebyggelse av trä i två våningar. Inom kvarteren ryms i ett par fall öppna, gröna ytor i form av park eller skogsdunge. De vitt skilda skalorna områdena emellan ger upphov till stora skillnader i bland annat befolkningstäthet.

Nära Tomtebo finns stora fritidsskogar och Nydalasjön med sina möjligheter till aktiviteter som bad och fiske. Här finner boende och besökare blandade naturupplevelser med vidstäckta strövområden. Det rörliga friluftslivet runt sjön är omfattande både sommar som vinter. Äventyrsleken som finns vid Nydalasjön är en mötesplats för ett större område än enbart närområdet. För odlingssugna invånare ligger ett område med kolonilotter som tar vid jordbrukstraditionen på de forna jordbruksmarkerna öster om Nydalasjöns sydspets. Trafiken matas utifrån via Tomtebovägen och genomfartstrafik i området är förbjuden, vilket gör att alla boende når Nydalaområdet utan att hindras av trafikerade gator. Kvarteren söder om Tomtebovägen nyttjar samma skolor, fotbollsplaner, promenadstråk med mera. Den stora skillnaden är att kvarteren ligger söder om Tomtebovägen och därmed inte har lika god tillgänglighet till Nydalaområdet. Södra Tomtebo har däremot högre tillgänglighet till det stora skogsområde där bland annat Grössjöns artrika och rogivande naturreservat med vildmarkskänsla och Gimonäs skidspår finns.

Inom stadsdelen ryms ett flertal verksamheter inom vård- och omsorg, kultur-, fritids- och nöjes samt utbildnings­relaterade verksamheter. Den kommersiella servicen är begränsad till en handfull restauranger och en mindre livsmedelsbutik. En växande befolkning medför behov att se över stadsdelens servicegrad, exempelvis förskolor och kommersiell service. I dag finns grundskoleverksamhet (F–2, F–5 och 3–9), samt sju förskolor och två vård- och omsorgsboenden.

Tomtebo ligger sex kilometer från Umeå centrum, vilket är att betrakta som ogynnsamt ur perspektivet från hållbara transporter. Avståndet till NUS och universitetsområdet är däremot fyra kilometer och därför mer acceptabelt då det ligger inom den utpekade radien för femkilometersstaden. Sammantaget är förutsättningarna för att generera ett föredömligt förhållande mellan transportslagen inte bästa möjliga. Andelen hållbara resor uppgår ändå till 55 procent, något som kan ha att göra med bussgatans centrala dragning i gatustrukturen i de tätaste kvarteren av stadsdelen och dess relativt goda turtäthet. Nornaplatsen är ett anlagt stadsdelstorg, men här finns för få målpunkter för att det ska fungera som mötesplats.

Sidan publicerades