Östra stadsdelarna

Grundkurs: De östra stadsdelarna

Mellan älven och universitetet

Ålidhems pulserande studentliv, Sofiehems och Gimonäs trygga villakvarter eller naturnära Carlshem? Här sägs de flesta Umeåbor ha bott minst en gång i livet. Stadsdelen Ålidhemsområdet omfattar Carlshem, Carlslid, Carlshöjd, Gimonäs, Sofiehem, Ålidbacken och Ålidhem.

Lugnt och lummigt

Före stadsbranden fanns det ingen bebyggelse här. Ett flertal industrier etablerades på älvstranden öster om Ålidbacken som relaterade till stadens återuppbyggnad. Detta blev platsen för sågar, gjuterier och tegelbruk. År 1925 blev Sofiehem en del av staden och dess egnahemsbebyggelse var ofta kopplad boende för de som arbetade på de älvsnära fabrikerna. Här slog sig olika arbetskategorier och samhällsklasser ner.

Under mitten på förra seklet ökade bostadsbehovet igen och med ny stadsplan tog bebyggelseutvecklingen fart. Ålid­backen, nära det expanderande lasarettet, utvecklades till ett utpräglat hyreshusområde medan Sofiehem tog riktning mot en stadsdel med främst småhus. Här finns överlag gles och tät småhusbebyggelse med undantag för Tunnelbackens höga punkthus och intilliggande lägre, mer slutna bebyggelse.

Gimonäs har en mer oregelbunden kvartersstruktur med omväxlande gles och tät småhusbebyggelse. Överlag blir intrycket luftigt och sammanhållet. Senare bebyggelse ökar graden av markutnyttjande genom tätare och högre bebyggelse.

Levande och föreningsaktivt

Ålidhem och Carlshem speglar en karaktäristisk tid i svensk stadsbyggnadshistoria och var tidens svar på de förutsättningar som än i dag präglar Umeå stad; universitetets attraktionskraft och det efterföljande bostadsbehovet. Under 1960-talet uppfördes bostäder på Ålidhem på kort tid med tegelröda flerbostadshus i två till fyra våningar och lummig grönska. De bilfria kvarteren präglas av rörelser på gående och cyklisters villkor. Här har man närhet till eget stadsdelscentrum, universiteten och Strömpilens handelsområde.

På 1970-talet var det dags för Carlshem med ytterligare flerfamiljshus medan Carlslid bebyggdes med varierade typer av tät småhusbebyggelse; radhus, kedjehus och vanliga småhus. På 1990-talet och framåt har olika typer av påbyggnader varit aktuell på de ganska låga flerfamiljshusen. I en förödande brand 2008 brann ett helt kvarter på Ålidhem ned. Med återuppbyggnaden skapades ett kvarter med dubbelt så många lägenheter och gemensamhets­lokal. Kompletteringar pågår löpande i stadsdelen och på senaste tiden har en ny bebyggelsetyp tillkommit på Ålidhem, nämligen stadsradhus.

Mycket är på gång för framtiden. Både ett stort antal hyresrätter men även ägarlägenheter på Ålidhem. Vid Strömpilen planeras både för mer handel och bostäder.

Tre landmärken

Kolbäcksbron

En vacker pylonbro och ett signum för Umeå. Bron invigdes år 2001 och är Umeå tätorts fjärde vägbro över Umeälven. Den tar avstamp på Ön och ingår som del i ringleden. Över bron passerar E4.

Ålidhems värmeverk

Landmärke med uppmärksammad arkitektur med skulptural fasad i betong.

Ålidhem Centrum

Stadsdelens naturliga mötesplats, både inne i och utanför! Livskraftigt och välbesökt dygnets alla timmar. Här finns kulturhuset Klossen med en mängd föreningar och aktiviteter. En bit bort finns en annan viktig mötesplats – Ålidhems bibliotek.

Grafik och statistik

Här har vi stadsdelsområden som sammantaget uppvisar en rätt bra mix men där stora skillnader finns mellan olika områden exempelvis gällande trångboddhet, ohälsotal och så vidare. De stora bestånden hyresrätter på Ålidhem och Carlshem sticker ut liksom de många studenterna i dessa områden vilket till exempel ger låg förvärvsfrekvens.

Urval av indikatorer

Socialt kapital

Starka sociala nätverk, hög nivå av tillit och förtroende mellan de boende är exempel på kännetecken på en plats med högt socialt kapital. Att bo på en sådan plats antas vara hälsofrämjande och måttet kan ses som en indikator på hur socialt hållbart ett område är.

Forskningsresultat

Variationen i nivån på det sociala kapitalet är stort i de östra stadsdelarna, utifrån det index som konstruerades efter enkätundersökningarna 2006 och 2020. Gimonäs hamnade både 2006 och 2020 i den grupp med stadsdelar med det allra högsta sociala kapitalet. Sofiehem fanns i samma grupp 2006 men i 2020 års index hade det sociala kapitalet sjunkit något, från mycket högt till högt. Carlshem, Ålidbacken och Ålidhem bedöms i stället ha mycket lågt socialt kapital. Nivåerna har varit stabila mellan den första mätningen 2006 och den senaste mätningen 2020.

Så tycker boende

Trivsamma och otrivsamma platser

Detta är en stadsdel som fått många röda kartmarkeringar av personer som inte själva bor i stadsdelen och som markerar Ålidhem som otrivsam. Intrycken från boende på Ålidhem och utomstående skiljer sig tydligt. Ett samlat intryck är att Ålidhemsbor trivs mycket bra i sin stadsdel.

Fördelar som anges är den sociala gemenskap och den härliga stämning som finns på Ålidhem. Flera uttrycker att det bästa är att allt finns i denna stadsdel; matbutiker, kulturutbud, restauranger, nattklubb och idrottsföreningar. Stads­delen är även uppskattad för sin närhet till universitetet. De mest uppskattade mötesplatserna är Klossen och Ålidhems centrum. Kvartersrådsföreningarna lyftes av många som viktiga för social tillit och trygghet. Här lär man känna människor. De allra flesta valde att peka ut Ålidhems centrum. Både som bra plats, men också utifrån ett behov av upprustning. Vissa anger Ålidhem centrum som otryggt utifrån droghandel vid Ålidhems centrum och vid konstgräs­planen.

För boende i Gimonäs, Sofiehem och Ålidbacken nämns närheten till älven som en av de stora fördelarna. Sofiehems­skolan pekas ut som uppskattad skola och mötesplats för barn och vuxna. Boende på Sofiehem noterar dock generellt att mötesplatser i övrigt saknas. Förslag nämns om att parkstråket från skolan till älven borde utvecklas. För Gimonäsbor är Strömpilen den viktiga mötesplatsen. Öberget ger ett andrum i stadsmiljön som vacker plats med skog, utsikt och berg i dagen. Några identifierade Sofiehemsdammen och de omgivande vägar som plats de inte trivs på. Upplevelser är också att det är mörkt och otryggt i skogspartiet mellan Gimonäs och Sofiehem.

Boende i Carlsområdet lyfter närheten till skogen och natur lyfts som stora fördelar. Skogsområdet mellan Tomtebo och Carlsområdet uppskattas stort och beskrivs som en kvalitativ kvartersskog. Sofiehemsbor upplever att det är en otrevlig trafiksituation och låg tillgänglighet till älven från just Sofiehem. Gimonäsbor uppskattar särskilt tillkomsten av gångbron till Strömpilenområdet som minskat barriären av Holmsundsvägen. Glimmervägen uppfattas av boende i Carlsområdet som en trafikerad barriär som skiljer området från den service som finns på norra sidan vägen.

När det gäller sammanställningen av trivsamma platser inom Östra stadsdelarna förekommer flest svarskommentarer inom kategorin Övrigt. Dessa handlar bland annat om kulturhuset Klossen, offentlig konst, att området är barnvänligt och att det finns en god blandning av bostäder. Något annat som uppskattas av många är närheten till naturen samt att det är lugnt och tryggt.

Hela 111 av 240 kommentarer som rör otrivsamma platser inom Östra stadsdelarna kommer från personer som inte är boende inom området. Av dessa hamnar en stor andel av kommentarerna under kategorin Ordningsfrågor. Många av de boende väljer att kommentera om mörker och otrygghet. Området kring Ålidhems centrum är det som samlar flest synpunkter.

Önskemål för framtiden

Ålidhemsbors önskemål för framtiden handlar om att rusta mötesplatser i utemiljön, att tillskapa fler lekplatser samt belysning på fler ställen. Många kommentarer handlar om önskemål om ökad trygghet på olika sätt, exempelvis föreslås förbättrad belysning på ett stort antal platser. Därtill efterfrågas fler gemensamma arrangemang och mötesplatser för att stärka grannsämjan och flertal nämner önskemål om upprustning av Ålidhem och Carlshem. Flera lyfter att fasader och byggnader kan ges en mer tilltalande utformning medan andra kommentarer handlar om mer konst och kultur. Även en ökad blandning nämns, trots att blandningen av människor redan i dagsläget omnämns som ett positivt karaktärsdrag. Därtill lämnas önskemål om hur bostadsbeståndet kan utvecklas för att möta fler behov genom billiga bostäder, bostäder för äldre samt kollektivhus. Exempel på citat är ”Renoverade lägenheter, grönare parker och ökad trygghet”.

Likt den fysiska dialogen lyfter svaren från den digitala dialogen att Ålidhem som stadsdel har ett oförtjänt dåligt rykte. Ålidhemsbor skulle gärna se ett breddat utbud av restauranger med olika inriktningar, helgöppet apotek, utegym och många idéer kopplat till en hållbar livsstil som stadsodling, fler cykelställ, U-bikestationer, solceller, bilfrihet och att det är tydligare var man får cykla och var man får gå. Att Ålidhem är ett blandat område med människor från hela världen lyfts i de fysiska dialogerna som något positivt.

Boende uppfattar bebyggelsen på Carlshem som trist med låg grad av variation. Carlshemsbors önskemål för framtiden handlade om mer grönt och bättre skötta grönområden samt att det fanns fler typer av boende för den dag behov fanns att flytta till något annat. För Carlshem handlar kommentarerna om önskemål om ökad service såsom mataffär, men även fler bostäder. Vissa synpunkter handlar om bevarande och då gäller det skogar i området – framför allt Grössjön och skogarna vid området mellan Carlshem och Tomtebo som är en aktuell fråga. Hundrastgård nämns som önskemål. I Gimonäs och Sofiehem nämner man att man saknar linje 6 som förr gick genom områdena. Utifrån att mötesplatserna på Sofiehem är få föreslås parkstråket från skolan till älven att utvecklas.

Ungas perspektiv

• Bra platser: Unga som bor på Ålidhem trivs vid Ålidhems centrum, Ålidhemsskolan, Ålidhems fritidsgård, fotbollsplanen och biblioteket.
• Dåliga platser: Kvällstid trivs man inte vid Ålidhems centrum och vid fotbollsplanen. Likaså gällande i skogen mellan Ålidhem och Carlshem som är dåligt belyst.
• Önskemål för framtiden: Unga Ålidhemsbor vill att miljön i området ska bli finare, med mer välhållna gator och parker med öppna ytor och sittplatser. De vill ha ett område där nyanlända integreras i samhället och minska segregeringen. Mer belysning på vägar och stigar mellan Ålidhem och andra område efterfrågas för att öka utbyte och rörelse mellan områden. De vill ha ett säkert område med cafeer och mötesplatser som alla ska vilja hänga vid.
  

”Man känner sig otrygg här och vågar inte gå ut på kvällarna och det blir inte bättre av att området har dåligt rykte.”

Vad man skulle sakna

På fråga vad man skulle sakna med sin stadsdel vid en flytt uppger bara varannan av de svarande att de skulle sakna det egna hemmet vilket är en låg andel jämfört med svarande i andra stadsdelar. Åtta procent uppger att de skulle sakna naturen vilket är den högsta andelen jämfört med andra stadsdelar. Tryggheten lyfts av sex procent av de som deltagit vilket är en hög andel jämfört med andra stadsdelar. En mycket hög andel uppger att de skulle sakna servicen i närheten vid en flytt och jämfört med svarande i andra stadsdelar anger många att de skulle sakna föreningar och grupper i området. Den speciella stämningen/andan/atmosfären anges dock av en låg andel som en sakna-anledning. Svaren på frågan kan ge en bild av hur anknuten man är till en plats.

Social stadsrumsanalys för Ålidbacken, Sofiehem och Gimonäs

I sammanfattning – idéer för utveckling av social hållbarhet

Gimonäs och Sofiehem uppfattas som ett område med en bebyggelse utan naturliga kopplingar till näraliggande områden eller till staden i stort. Inom området finns barriärer av olika slag. Både fysiska i form av större vägar men också sociala i form av stråk som delar av dygnet upplevs som otrygga. En stor del av bebyggelsen omringas dessutom av skogspartier som tillsammans med landskapets naturliga höjdskillnad skapar barriärer och bidrar till att kvarteren åtskiljs från omkringliggande stadsdelar.

Inom Sofiehem/Gimonäs finns få existerande offentliga rum. En handfull större mötesplatser går dock att lokalisera i områdets direkta närhet. Trots förekomsten av barriärer och avsaknaden av interna mötesplatser kan Sofiehem/Gimonäs betraktas som välmående.

Det mest angelägna för stadsdelen är att arbeta för en ökad diversitet av boendeformer inom området samt att utveckla och stärka kopplingarna gentemot näraliggande mötesplatser så väl som andra bostadsområden.

• Positivt vore att sträva efter att komplettera med underrepresenterade upplåtelseformer
• Stadsdelen skulle gynnas av att mötesplatser inom området prioriteras.
• Stadsdelen skulle gynnas av förstärkta kopplingar mot älven, Ålidhem, Grössjön och Strömpilen.
• En bra inriktning vore i första hand att satsa på stärkning av kopplingar till befintlig service än att sträva efter ytterligare service inom området.
  

Nätverket av offentliga rum och platsers funktioner

Inom Sofiehem/Gimonäs är förekomsten av nätverk av offentliga rum svag. Det saknas större parkområden och finns få platser med tydlig parkkaraktär. För att stärka Sofiehems och Gimonäs tillgång till offentliga rum behöver kopplingarna till näraliggande områden ses över. Fågelvägen är det korta avstånd till kulturhuset Klossen på Ålidhem eller Nydalasjön men barriärer gör att tillgängligheten upplevs som begränsad. Detsamma gäller för de rekreationsområden som finns i stadsdelens direkta närhet. Här inkluderas både stråket längs älven men även Grössjöns naturreservat och skogs­området ovanför Carlshem. Här finns ett arbete att göra med att stärka och utveckla kopplingarna till och från Sofiehem/Gimonäs så att tillgängligheten förbättras. Graden av offentlig och kommersiell service inom området är förhållandevis låg. Flertalet serviceinrättningar finns dock att tillgå i nära anslutning till Sofiehem/Gimonäs. Detta gäller både kommersiell service som till exempel dagligvaruhandel men även för samhällsbärande funktioner som skola, hälsocentral, kulturhus och bibliotek.

Flöden och barriärer – fysiska och sociala

Stadsdelarnas gatustruktur är lättillgänglig och lättorienterbar, både med cykel och bil även om huvudstråk för gång och cykel saknas för Sofiehem och Gimonäs. Det är däremot kopplingen till andra stadsdelar som skapar begränsningar. Dessutom utgör Holmsundsvägen och Botniabanan ett påtagligt hinder för att nå älven. De större vägar som korsar området (så som Kolbäcksvägen, Holmsundsvägen och Studentvägen) skapar barriärer i och förstärker upplevelsen av en isolerad bebyggelsestruktur. Kolbäcksvägen delar också området i två och skapar en skiljelinje mellan Sofiehem och Gimonäs. Det finns inom området få naturliga besöksanledningar och de målpunkter och mötesplatser som finns är svaga.

Kulturell närvaro

Skulpturen ”Rhysome ll” av den brittiske konstnären Antony Gormley består av ett antal huvudlösa kroppar i brons som låter sig inskrivas i en cirkel med en diameter på tre och en halv meter. Den är placerad i cirkulationsplatsen vid Strömpilen där den genererat såväl uppskattning som viss förundran sedan 1998 då den deponerades till kommunen av ägaren Balticgruppen. Vid Strömpilen märks även verket ”Vattentrappa” av Claes Hake, en imponerande konstruktion av sten och vatten som rinner ut i den jättebassäng som umeälven utgör.

Pågående transformation

Transformationsgraden inom området är i dagsläget låg. År 2008 skedde nybyggnation av flerbostadshus på gamla Gimoborgs fotbollsplan. I övrigt sker tillkommande bebyggelse i begränsad skala. Både Sofiehem och Gimonäs domineras av småhus med privat ägda fastigheter vilket begränsar möjligheten att komma fram med nya projekt. Inkommande bygglovsansökningar finns dock för ett antal av de större småhustomterna på Sofiehem. Detta gäller framför allt gårdshus och handlar då inte om några större volymer i antal tillkommande bostäder. Stadsdelen gränsar till kommande utvecklingsområden i öster kallat Tegelbruksberget men även utveckling av Strömpilsområdet.

Social stadsrumsanalys för Ålidhem

I sammanfattning – idéer för utveckling av social hållbarhet

Potential! Här finns mycket bra att ta tillvara och bygga vidare på. Stadsdelen har en blandad befolkning och starkt engagemang i föreningslivet. Dessutom finns aktivitet under stora delar av dygnets alla timmar. Stadens mest kompletta stadsdelscentrum, omtyckt men även i behov av upprustning. Det mest angelägna för stadsdelen är att arbeta för en ökad diversitet i boendet samt att utveckla och stärka stadsdelens kopplingar till närliggande stadsdelar så flöden och utbyten gynnas.

• I syfte att stärka blandningen vore det angeläget att arbeta för ökad diversitet i boendet.
• För att positivt gynna flöden och utbyten kan stadsdelens kopplingar till närliggande stadsdelar utvecklas och stärkas.
• Potentialer för att bättre länka stadsdelen till andra finns genom att utveckla gränsområdena.
• En stor potential finns i att ta tillvara och bygga vidare på de positiva lokala engagemang som finns liksom områdets identitet.
• Välgörande vore att se över de delar som är i behov av underhåll och vitalisering.

Nätverket av offentliga rum och platsers funktioner

Bostadskvarteren är till stor del bilfria och korsas i stället av gång- och cykelvägar. Ålidhem kan upplevas som svår­orienterat, både med bil, gång- och cykel, med flertalet återvändsgränder och likartad bebyggelse. Gårdarna vänder sig ofta inåt och kvarteren kan utifrån uppfattas som introverta. Innergårdarna är omtyckta mötesplatser och används flitigt för lek, rekreation och samvaro.

Tillgången till offentliga rum är god men vissa platser är i behov av ett lyft då underhållet kan ses som eftersatt. Detta gäller exempelvis Ålidhems centrum som samlar mycket folk och är en viktig mötesplats i området. Ålidhem kan ses som välförsörjt när det gäller offentlig service. Exempel på offentliga samlingspunkter är kulturhuset Klossen, skolan och biblioteket för att nämna några. Utöver dessa samlar stadsodlingen och Ålidhemskyrkan människor i området. I södra utkanten av Ålidhem finns ett rekreativt skogsområde som också används som skolskog och för orientering.

Flöden och barriärer – fysiska och sociala

Som nämnts ovan är många av gårdarna på Ålidhem bilfria vilket bidrar till en särskild typ av flöden genom stadsdelen. Tillgången till gång och cykelbanor är god men orienterbarheten i området är bristande då många gårdar liknar varandra och eftersom kvarteren inte bildar något enhetligt rutnät. Nätverket av gång- och cykelbanor har en hög nyttjandegrad vilket även gäller för den kollektivtrafik som passerar området.

Ålidhem gränsar i ytterkant till större vägar samt skogspartier. I princip alla gång- och cykelkopplingar till- och från Ålidhem utgörs av planskilda passager, antingen i tunnel eller på bro. Stråk av denna typ upplevs av många som otrygga vilket förstärker de redan existerande fysiska barriärerna gentemot universitetsområdet, Sofiehem och Carlsområdet.

Även inom området finns platser som uppfattas som otrygga vilket skapar sociala barriärer även internt. Detta gäller exempelvis för området runt Ålidhems centrum. Studentvägen kan sägas vara en social barriär då områdena har socioekonomiska skillnader i befolkningen och skiljer sig markant när det gäller bebyggelsetyper.

Kulturell närvaro

I anslutning till värmeverket på Ålidhem märks Einar Höstes vingformade fasadskulptur, Utbrytande plan, ett unikt exempel på totalintegrerad konst, som tillsammans med Lars Englunds emaljkonstverk bestående av ett antal färgackord som förmedlar en illusion av former som ömsom böjer sig inåt och ömsom utåt, utgör resultatet av en med svenska mått historisk satsning från sent sextiotal. På andra sidan av E4:an märks även Lars Englunds monumentala verk Aurora borealis (Norrsken), som omsluter en gigantisk ackumulatortank som sägs kunna härbärgera motsvarande 60.000 badkar fyllda med vatten.

”Projekt Ålidhem”, som i samarbete mellan Konsthögskolan och Umeå kommun genomfördes 2008 för att kompensera den brist på konstnärliga inslag som ofta kännetecknade bostadsbyggandet inom ramen för miljon­programmet har givit stadsdelen ett välkommet konstnärligt uppsving. Särskilt uppskattad är Per-Arne Strängs vita barockinspirerade pelare som fint kontrasterar mot den släta obearbetade tegelfasaden den så intimt ansluter till.

Kulturhuset Klossen intill Ålidhems centrum har med tiden utvecklats till en kulturell smältdegel med ett mång­facetterat föreningsdrivet kulturutbud. Ålidhems kultur- och resurscentrum innefattar såväl skol- som folkbibliotek.

Pågående transformation

Under de senaste åren har bebyggelsen längs Assistensvägen på västra sidan av området kompletterats med stads­radhus. En boendeform som fram till dess saknats i området. Överlag saknas småhusbebyggelse på Ålidhem där bostadsbeståndet framför allt utgörs av lägenheter i flerbostadshus med majoriteten hyresrätter. I norra delen av området väntas ett tillskott av bostäder som kan fungera sammanbindande och minska barriären mellan Ålidhem och universitetsområdet.

Utöver detta finns planer på att stärka och vitalisera Ålidhems offentliga platser som exempelvis området kring fotbolls­planen och vid centrum. Detta bland annat genom att öppna upp mot anslutande bostadsområden. Dessutom planeras för en ny aktivitetsplats kopplad till fritidsplatsen direkt öster om Ålidhems centrum vid förskolan Tanden. Stråket längs Studentvägen mellan Sofiehem och Ålidhem kan ses som en socioekonomisk skiljelinje som bör kunna minskas genom att satsa på gemensamma besöksmål och genom att arbeta för att skapa naturliga flöden mellan de två områdena.

Förtätningspotentialen kan ses som relativt hög med hänsyn till befintlig struktur med stora parkeringsytor i markplan och den relativt låga glesa bebyggelsen.

Social stadsrumsanalys för Carlsområdet

I sammanfattning – idéer för utveckling av social hållbarhet

Carlsområdet domineras av bostadsbebyggelse med litet inslag av verksamheter. Graden av funktionsblandning är låg och de som vistas här är i huvudsak boende inom området. Besöksanledningarna är få och området skiljs från nära­liggande stadsdelar av Kolbäcksvägen och Porfyrvägen som passerar i dess utkant. Det finns stora inneboende skillnader mellan Carlshem, Carlshöjd och Carlslid där Carlshöjd och Carlslid domineras av villor, rad- och parhus medan bebyggelsen på Carlshem framför allt består av lägenheter i flerbostadshus.

Inom Carlsområdet finns stora innergårdar som nyttjas av de boende för rekreation och lek. Detsamma gäller för små­hus­områdenas privata tomter vilket i kombination med ovanstående innebär att behovet för allmänna lekytor kan ses som lågt. Samtidigt finns ett behov av gemensamma ytor där boende inom Carlsområdet kan mötas i vardagen. Detta särskilt eftersom området har en låg grad av offentlig och kommersiell service som i annat fall kan fungera som mötesplats för boende.

• Positivt vore att stärka förekomsten av mötesplatser inom området.
• I syfte att stärka blandingen vore det positivt med förtätning inom Carlslid och att komplettera med det som saknas i det i övrigt homogena området.
• Potential finns i att arbeta värdeskapande med att höja identiteten på Carlshem för att stärka attraktiviteten.
• Närvaron av konstnärliga inslag kan öka.
• Förbindelser kan förbättras till och genom stadsdelen.
• Positivt vore också att förbättra kopplingarna till entréer till rekreationsområden.
  

Nätverket av offentliga rum och platsers funktioner

Carlshem upplevs ge ett mindre välkommande intryck med stora bostadskomplex som alla sluter sig inåt. Många av vägarna slutar i återvändsgränder och orienterbarheten inom området är låg. Nätverket och dess kopplingar kan betraktas som svagt, särskilt i relation till anslutande stadsdelar där de fysiska barriärerna blir dominerande. Internt finns tendenser till ett mer finmaskigt nätverk.

Det saknas ett tydligt stadsdelscentrum inom Carlsområdet och de offentliga och kommersiella mötesplatserna är få, skola och kyrkan undantaget. Tillgången till offentliga rum är dock relativt god i näraliggande stadsdelar så som Universitetsområdet eller Ålidhem. Även här kan kopplingarna stärkas så att tillgängligheten till dessa platser stärks. Tillgången till rekreativa områden är god. Här finns både elljusspår och stora skogspartier i direkt anslutning till stadsdelen.

Flöden och barriärer – fysiska och sociala

Besöksanledningarna på Carlsområdet är få och de flesta som vistas här är förmodligen boende inom området. De verksamheter som finns är placerade längs med de större bilvägarna i områdets utkant och är svåra att nå till fots eller på cykel.

Kopplingarna och stråken inom området och mellan Carlslid, Carlshem och Carlshöjd skulle med fördel kunna stärkas för att på så vis tillgängliggöra de olika bostadsområdena och öka förutsättningarna för flöden internt. Förbindelserna till skolan är goda vilket skapar förutsättningar för områdets barn att gå eller cykla obehindrat. Flöden från exempelvis Gimonäs till skolan kan dock betraktas som enkelriktade.

Många av de kopplingar som finns gentemot omkringliggande områden går via skogsområden eller passerar tunnlar. Stråk av denna karaktär uppfattas lätt som otrygga vilket kan ses som en social barriär som förstärker de fysiska. Alternativa vägar genom bebyggda områden saknas.

Kolbäcksvägen, Porfyrvägen, Glimmervägen är alla exempel på existerande fysiska barriärer som tillsammans ringar in hela Carlsområdet och skiljer Carlslid och Carlshem åt. Detsamma gäller skogen mellan Tomtebo och Carlsområdet.

Entréer och kopplingar till anslutande rekreationsområdet skulle tjäna på att stärkas. Exempelvis ligger älven rent fysiskt nära även om tillgängligheten kan upplevas som nära obefintlig.

Pågående transformation

Utvecklingen i Carlsområdet har varit relativt vilande över tid sedan utbyggnaden från 1970-talet. De små förändringar som sker äger rum i områdets gränszoner. Den stora transformationen väntas i dagsläget vid utvecklingsområdet utefter Malmvägen mellan Carlslid och Tomtebo. Utvecklingsområdet i Malmvägens förlängning kommer att stärka kopplingen mot Tomtebo och ger ett tillskott i form av en ny skola tillika ny mötesplats. Nya hyresbostäder uppförs vid Carlshems kyrka.

Förtätning inom områdena kan bidra till ökad diversitet genom komplettering med underrepresenterade boendeformer och funktioner. Förtätningspotentialen kan dock betraktas som relativt låg. Glimmervägen, inklusive närliggande parkeringsytor och kringliggande överytor skulle kunna utgöra ett omvandlingsområde vilket skulle kunna skapa ett tillskott av service och bostäder. Detta skulle även kunna bidra till att stärka och vitalisera existerande passager mot Ålidhem och vidare mot NUS/centrum.

Fortsättningskurs: Östra stadsdelarna

Klicka i rutorna nedan för att läsa och lära dig mer om de östra stadsdelarna. Stadsdelarna är grupperade i två grupper, Ålidbacken, Sofiehem, Gimonäs är en grupp och Ålidhem, Carlsområdet är en.

Ålidbacken, Sofiehem och Gimonäs

Ålidhem och Carlsområdet