Stäng

Ersboda

Inledning: Så står det till

Här hittar du sociala stadsrumsanalyser och stadsdelsbeskrivningar för Ersboda.

Innehåll

Grundkurs

Grafik och statistik

Socialt kapital

Så tycker boende

Social stadsrumsanalys

Fortsättningskurs

Grundkurs: Ersboda

Den gröna stadsdelen – varierad och livaktig

Ersboda – en av Umeås nyare stadsdelar och tydligt planerad för variation. Här finns en bredd i bebyggelsen; höga, låga, stora hus, små hus, terasshus och enfamiljshus – i både trä och tegel. Allt i en medvetet blandad form för att motverka ensidighet och segregation. Här kan du både hyra och äga din bostad och hitta något som passar livets alla skeden.

Grannskapsplanering med skogsstråk

Man kan följa olika stadsplaneringsideal på Ersboda. Funktionalismens ideal att skapa bostadsområden där trafiken leds runt om och gatorna blir mindre och mindre ju närmre bostäderna man kommer. Därav matargatorna Cementvägen och Ystarvägen. Dessa bidrar till en tydlig avgränsning i bebyggelse- och innehållstyper.

På Östra Ersboda kan vi se idealet att bygga mindre ”grannskap”. Det finns trädplanterade partier med allékaraktär på vissa sträckningar. Stadsdelens ges även sin karaktär dels av de bevarade skogsstråken som löper genom stadsdelen och fungerar som skiljelinjer. Gång- och cykeltrafik hänvisas i huvudsak till särskilda vägar separerat från biltrafik.

Levande föreningsliv

Ersboda är en stadsdel som är färgstark och naturskön. Befolkningen är ung och här det finns gott om mötesplatser, arbetsplatser, handel och stora grönområden. Det prisbelönta Folkets hus är mycket välbesökt och bjuder på kultur, bibliotek, föreställningar och dans. Föreningslivet är livaktigt och på Ersbodaängarna finns plats för fotbollsmatcher, lek och odling i kolonilotterna. Förutom goda möjligheter till rekreation inom stadsdelen, är stadsdelen dessutom omgärdad av fina rekreationsmöjligheter såsom Nydala, I 20-terrängen och de fina miljöerna i norr utmed Tavleån. Komplettering som ger blandning.

Komplettering som ger blandning

Ersboda är högintressant för etableringar och utvecklas starkt. Handelsområdet utvecklas för ökad blandning, nya företag söker sig till området och vi följer utvecklingen av Sandbäckens handelsområde vid Green Zone och I 20. Nya småhus i den östra delen bidrar till en ökad blandning och nya möjligheter för framtida företag öster om Östra Ersboda.

Tre landmärken

Äventyrslekparken

Här finns naturnära lek för de lite äldre barnen med en kombinationslek som är specialdesignad för denna plats. En mötesplats inte bara för närboende utan för besökare från andra delar av staden.

Ersbodaängarna

Vidsträckta ytor och aktivitetsområde för lek, spontanidrott och picnic. Plats för både fotbollsmatcher liksom gröna fingrars flit i kolonilotterna.

Östra Ersboda centrum

Här finns Östra Ersboda skola, matvaruhandel och förskoleverksamhet samlat kring Folkets hus. Här är det helgdans, kurser och föreningar. Och här märks Ersbodadagen och Ersbodafestivalen om höstarna.

Karta 1: Kartillustration med exempel på funktioner på Ersboda.

Karta 1: Kartillustration med exempel på funktioner för Ersboda. De boende har tillgång till Umeås kanske bredaste serviceutbud och genom stadsdelen löper två av stadens stomlinjer för kollektivtrafik. Förutom tydliga grönstråk genom området är det också nära till rekreation vid Tavleån och Nydala samt på Stadsliden.

Grafik och statistik

Ersboda är en stadsdel som sticker ut på flera sätt jämfört med genomsnittligt. Exempelvis uppvisas lägre värden gällande tillit, trygghet, inkomster och utbildningsnivåer jämfört Umeå i stort. Bostädernas försäljningspriser är också lägre är lägre här än andra områden i Umeå.

Tio utmärkande drag

  1. Här finns en stor andel barn och en desto mindre andel äldre vilket ger en låg snittålder. I huvudsak är man gift eller sammanboende med eller utan barn.
  2. En hög andel bor i bostadsrätt, tätt följt av hyresrätt medan en relativt liten andel bor i småhus.
  3. Här bor man mindre rymligt jämfört med genomsnittet – man är mer trångbodda än snittet.
  4. Den relativa barnfattigdomen är högre på Ersboda än i andra stadsdelar.
  5. Här finns en högre andel utrikesfödda än genomsnittet.
  6. Medelinkomsten ligger lite över snittet.
  7. Andelen högutbildade är lägre än övriga staden.
  8. Ohälsotalen är avsevärt högre än för andra stadsdelar.
  9. Förvärvsfrekvensen ligger på mellan 50 och 75 procent vilket innebär att en låg andel jämfört med andra stadsdelar.
  10. Stadsdelen är väl ansluten till andra stadsdelar med ett flertal bussförbindelser. Även gång- och cykelvägnätet väl utbyggt. Sammantaget är mer än hälften av alla resor kortare än fem kilometer.

Urval av indikatorer

Diagram 1: Cirkeldiagram som visar fördelningen per upplåtelseform. 42 procent bor i bostadsrätt, 34 procent i hyresrätt, 24 procent i äganderätt och en minimal andel har inte uppgett hur de bor.

Diagram 1: Andel hushåll som i respektive upplåtelseform.

Diagram 2: Stapeldiagram som visar fördelningen av lägenhetsstorlekar bland hushållen i flerbostadshus. Ett par procent har 1 rum, jämfört med Umeå tätort där andelen är cirka 15 procent. Nästan 40 procent har 2 rum, där är procentsatsen några procent lägre för Umeå tätort. Cirka 35 procent har 3 rum. I Umeå tätort är det några procent färre. Nästan 20 procent har 4 rum, jämfört med cirka 15 procent för Umeå tätort. Cirka 3 procent har 5 rum vilket är dubbelt så stor andel som Umeå tätort och endast en liten andel har 6 rum eller fler.

Diagram 2: Figuren avser hushåll i flerbostadshus.

Diagram 3: Spindeldiagram som visar 83 procents valdeltagande, 75 procent av hushållen har en eller flera bilar, bland unga mellan 13 och 18 år tycker 62 procent att man kan lita på ganska många eller de flesta människor och 58 procent känner sig trygga eller ganska trygga när de går hem ensamma på kvällen i sitt område. 3 procent uppger att de är trångbodda, 6 procent av familjerna har låg inkomst och här lägger man 31 procent av sin inkomst på boendeutgifter. Både deltagarfrekvens och deltagartillfällen per deltagare och år vad gäller föreningsaktivitet ligger på 18 procent.

Diagram 3: Diagrammet visar livsstilsdata för boende i området.

Socialt kapital

Starka sociala nätverk, hög nivå av tillit och förtroende mellan de boende är exempel på kännetecken på en plats med högt socialt kapital. Att bo på en sådan plats antas vara hälsofrämjande och måttet kan ses som en indikator på hur socialt hållbart ett område är.

Forskningsresultat

I enkätundersökningen av social kapital framstår Västra och Östra Ersboda som två relativt olika områden. Västra Ersboda hade 2006 ett högt socialt kapital medan Östra Ersboda hade ett lågt socialt kapital. I indexet från 2020 hade Västra Ersboda medelhögt socialt kapital men Östra Ersboda hade mycket lågt socialt kapital. Båda områdena har alltså tappat mellan de två tillfällena.

Index socialt kapital Ersboda

Västra Ersboda

2006 Högt
2020 Medelhögt

Östra Ersboda

2006 Lågt
2020 Mycket lågt

Svaren på 2020 års enkät visar att 80 procent på Västra Ersboda och 71 procent på Östra Ersboda tycker att man på den plats där man bor är beredd att hjälpa varandra lagom mycket. På frågan om man bryr sig om varandra på den plats där man bor svarar 84 procent på Västra Ersboda och 71 procent på Östra Ersboda att man bryr sig om varandra lagom mycket.

Andelen som anger det är ganska vanligt eller mycket vanligt att grannar pratar med varandra när man möts är 87 procent på Västra Ersboda och 79 procent på Östra Ersboda. De som tycker att man förväntas vara engagerad i frågor som rör området lagom mycket är 81 procent av de svarande på Västra Ersboda och 74 procent på Östra Ersboda.

På Östra Ersboda anger 64 procent att man tycker att man i allmänhet kan lita på människor, även sådana som inte är personligt bekant med, vilket är en mycket låg siffra jämfört med andra bostadsområden i Umeå. På Västra Ersboda tycker 67 procent att man i allmänhet kan lita på människor. På Västra Ersboda är det bara sex procent, ovanligt få, som svarat att man inte känner någon granne alls och på Östra Ersboda tretton procent. I andra stadsdelar är exempelvis andelen som inte känner någon granne 40 procent på Ålidhöjd, 33 procent på Berghem, 37 procent i centrala stan och 15 procent på Böleäng.

Ovanligt många, 63 procent, av de boende på Västra Ersboda har utfört en tjänst åt någon granne det senaste året, som till exempel att ta in posten eller vattna blommor. På Östra Ersboda har 53 procent gjort det.

Uppgifterna om socialt kapital i bostadsområden kommer från Umeå universitets pågående forskningsprojekt ”Socialt kapital som en resurs i planering och design av socialt hållbara och hälsofrämjande bostadsområden” (2018–2021) som genomförs i samverkan med Umeå kommuns kommission för social hållbarhet. Uppgifterna bygger på en enkätundersökning som besvarats av drygt 7000 umeåbor där syftet är att undersöka hur socialt kapital förändrats över tid genom att bland annat titta på stadsplanering samt att undersöka hur människor upplever utvecklingen av socialt kapital i sina bostadsområden och hur förändringar av det sociala kapitalet inverkar på människors hälsa och livskvalité. Viktigt är att poängtera att nivåerna i indexet är relativa, det vill säga att bostadsområdena i Umeå rankas i förhållande till varandra. Att ett område exempelvis sjunker från en nivå av socialt kapital till en annan behöver alltså inte nödvändigtvis betyda att det blivit sämre i det området utan det kan också betyda att det blivit bättre i andra områden. (OBS. Siffrorna ovan kommer granskas och kan komma att justeras).

Så tycker boende

Karta 2: Kartillustration över Ersboda som visar var invånarna i Umeå tycker det finns trivsamma och otrivsamma platser. Markeringarna visar övervägande röda punkter koncentrerade till de centrala delarna i området. Gröna punkter är mer sporadiskt spridda.

Karta 2: Trivsamma och otrivsamma platser, illustrerat med gröna respektive röda punkter, på Ersboda.

Diagram 4: Tårtdiagram som visar att 74 procent av de 118 som märkte ut trivsamma platser bor själva i området, 2 procent bor inte i området och 24 procent har inte uppgett var de bor.

Diagram 4: Figuren visar antal personer och andelar svar om trivsamma platser från personer som själva bor i området och inte. I huvudsak har synpunkter på trivsamma platser lämnats av personer som själva bor i stadsdelen.

Diagram 5: Tårtdiagram som visar att 17 procent av de 310 svaranden som märkte ut otrivsamma platser bor själva i området, 58 bor inte i området och 25 procent har inte uppgett var de bor.

Diagram 5: Figuren visar antal personer och andelar svar om otrivsamma platser från personer som själva bor i området och inte. Merparten av synpunkter på otrivsamma platser har lämnats av personer som själva bor på annan plats.

Trivsamma och otrivsamma platser

Vid den fysiska dialogen framhöll boende på Ersboda i stor utsträckning stadsdelens stora utbud framför allt gällande service som positivt. ”Här på Ersboda finns allt” var en stående kommentar liksom att man såg det som positivt att med en mångkulturell stadsdel. Aktiviteterna på Folkets hus och biblioteket lyftes fram som något positivt. Även äventyrsleken uppskattas. I den digitala dialogen framkommer tydligt att många som inte bor på Ersboda märker ut den som otrivsam vilket visar på en skillnad i uppfattning mellan boende och andra.

Att det är lugnt och tryggt inom Ersboda- Ersmark är något som många av de som satt en punkt på kartan uppskattar med området. Många lyfter även närheten till naturen som en tillgång om än inte i lika hög utsträckning. Platser som särskilt lyfts är exempelvis Folkets hus samt ängen och fotbollsplanerna mellan östra och västra Ersboda.

I samtalen lyfte boende området kring Coop och Folkets hus både som trivsamma och otrivsam platser liksom invid Östra Ersbodaskolan. Otryggt, osäkert och stökigt var några av kommentarerna. Belysning och mörka platser var andra aspekter som gärna diskuterades och markeras ut i karta. Störst antal av de inkomna kommentarerna när det gäller mindre trivsamma platser inom Ersboda-Ersmark hamnar under kategorin Övrigt. Bortsett från det återfinns många synpunkter inom Ordningsfrågor samt Mörker och otrygghet. Detta till skillnad mot Umeå tätort som helhet där kommentarer om ordningsfrågor förekommer i mindre utsträckning. En majoritet av de inkomna synpunkterna är från personer som inte är boende inom området. Av 297 kommentarer är 167 från utomstående medan 52 från boende och 78 där vi saknar uppgift. Utomstående väljer i högre utsträckning att lämna en synpunkt som hamnar inom kategorin Övrigt än de som bor inom området.

Diagram 6: Stapeldiagram över synpunkter om trivsamma platser som visar att drygt 35 gällde lugnt och tryggt, knappt 20 handlade om tillgång till natur, 15 om det egna hemmet, knappt 10 gällde gestaltning och utemiljö och cirka 7 handlade om tillgång till service. 30 synpunkter gällde övrigt.

Diagram 6: Inkomna synpunkter fördelade över kategorier.

Diagram 7: Stapeldiagram över synpunkter på otrivsamma platser där drygt 80 synpunkter handlade om ordningsfrågor, cirka 75 om mörker och otrygghet, drygt 20 om stadslivet, knappt 20 gällde trafik och några få gällde omvandling. Cirka 95 synpunkter handlade om övrigt.

Diagram 7: Inkomna synpunkter fördelade över kategorier.

Önskemål för framtiden

Många som besökte den fysiska dialogen uttrycker att de saknar den busshållplats som togs bort vid Folkets hus och centrum. Andra menar att det finns alldeles för lite aktiviteter för unga på Ersboda östra. När det gäller önskemål för framtiden fanns exempel på en bredd av frågor såsom konstgräsplan på Östra Ersboda till glasskiosk, kvarters- polis till stadsutveckling, fler bänkar till mer ställen att hänga på samt trygga mötesplatser till otroligt mycket mer för ungdomar. Framförallt önskas att stadsdelen ska ha ett bättre rykte bland umeborna.

Ur svaren från den digitala dialogen märks att det man önskar bevara på Ersboda är framförallt lugnet, närheten till naturen samt stämningen i stadsdelen och den blandade befolkningen. När fokus istället skiftas till vad de boende lyfter som utvecklingsområden inför framtiden nämns ett ökat kulturutbud och ökad tillgång till mötesplatser. Detta gäller speciellt när det handlar om aktiviteter och samlingsplatser för unga. Många av de som kommenterat menar även att Ersboda skulle stärkas av att den befintliga bebyggelsen kompletteras med småhus och äganderätter samt att området skulle må bra av en statushöjning. Som ett exempel på detta nämner även flera av de som kommenterat att stadsdelen är i behov av en upprustning. En del av de boende önskar att området upplevs tryggare framöver än vad det gör idag. Dessutom nämns ett tillskott av pubar, restauranger och annan service som positivt. När det gäller Ersmark önskas framför allt en utbyggnad av skolan, en idrottsplats samt ökad service i form av en närbutik.

Ungas perspektiv

Bra platser: Unga i Ersboda trivs vid ängarna, fotbollsplanen, Coop Ersboda, elljusspåret och vid affärerna under dagen.

Dåliga platser: Unga i Ersboda trivs inte i Östra Ersboda och bakom Konsum vid Krukgränd, där pågår öppen droghandel vilket skapar en otrygg känsla.

Önskemål för framtiden: Unga Ersboda vill ha ett mindre segregerat samhälle och en mer trygg plats att bo på. De vill ha fler restauranger men framförallt en ökad sammanhållning mellan de boende.

”Konsum är ju östra Ersbodas hjärta, men där finns många som förstör och är kriminella men vi vill ha ett fint och integrerat samhälle”.

Vad man skulle sakna

På fråga vad man skulle sakna med sin stadsdel vid en flytt anger fyra procent av de svarande som bor på Ersboda att de skulle sakna föreningar och grupper i området. Denna siffra placerar Ersboda i topp tillsammans med de Östra stadsdelarna. Ersboda är, tillsammans med Tomtebo och Teg, stadsdelar där man att man uppger att man skulle sakna grannar vid en flytt. Det görs inte av svarande i andra stadsdelar. Få svarande anger att de skulle sakna naturen eller den speciella stämningen/ andan/atmosfären vid en flytt. Fem procent uppger att de skulle sakna tryggheten vilket är en förhållandevis hög andel jämfört med svarande i andra stadsdelar. Ersbodabor svarar ungefär som boende i andra stadsdelar när det gäller huruvida de skulle sakna lugnet, servicen i närheten och uteplatserna/mötesplatser i utemiljön. Svaren på frågan kan ge en bild av hur anknuten man är till en plats.

Vad boende skulle sakna mest vid en flytt

72 procent (15 procent) – det egna hemmet

7 procent (9 procent) – servicen i närheten (till exempel butiker)

5 procent (13 procent) – tryggheten

4 procent (3 procent) – kulturutbudet (till exempel bibliotek, folkets hus osv.)

4 procent (2 procent) – föreningar och grupper i området

3 procent (6 procent) – uteplatserna, mötesplatser i utemiljön

2 procent ( 15 procent) – lugnet

2 procent (8 procent) – den speciella stämningen, andan, atmosfären som finns här

1 procent (7 procent) – grannarna

1 procent (4 procent) – annat

0 procent (16 procent) – naturen

Siffra i parantes avser hela Umeå kommun.

Social stadsrumsanalys för Ersboda

Illustration 1: Rumslig analys av Ersboda. Illustrerar bland annat mötesplatser, barriärer, stråk och samband.

Illustration 1: Rumslig analys för Ersboda.

I sammanfattning – idéer för utveckling av social hållbarhet

Ersboda, en stadsdel som byggdes ut snabbt och vars signum är dess planering för närhet till natur och grönt. Ersboda har tydliga gröna lungor och en bilorienterad trafikstruktur. Ersboda består av tre centrumdelar; Västra, Östra och handelsområdet.

  • Stadsdelen skulle gynnas av en tydligare offentlig rumslighet och stärkt orienterbarhet.
  • Idéer för stadsdelens utveckling är att nyttja potentialer genom att komplettera den inåtvända bebyggelsestrukturen med mer bebyggelse som kantar gaturummen för att åstadkomma stärkning av det urbana. Positivt vore även att eftersträva en blandning i “det lilla”.
  • Platserna kring Coop kan utvecklas med tydligare platsbildning med fler funktioner eller användning.
  • Förbättringspotentialer finns när det gäller förstärkning av kulturnärvaro i form av konstnärliga inslag.
  • Potential finns att öka andelen hållbara resor kopplat till handelsområdet och skapa en förbättrad trafikstruktur.
  • Bejakande av omvandling av industriändamål till blandstad, så att en mångfald av användningar tillåts, skulle ge möjligheter att bryta med den bilorienterade strukturen.
  • Då det gröna i stadsdelen är en resurs men samtidigt utgör barriär vore det positivt att sträva mot fler kopplingar och tvärstråk liksom utveckla fler cykelstråk vintertid.
  • Entréer till det gröna kan generellt förtydligas generellt samt exempelvis till rekreationsmöjligheter kring Tavleån.

Nätverket av offentliga rum och platsers funktioner

Nätverket av offentliga rum inom Ersboda är inte helt tydligt avläsbart. Ängarna som finns centralt i stadsdelen binder tydligt samman västra och östra Ersboda men utgör också en fysisk barriär som skiljer delarna åt. Förutom ängarna som element är det svårt att orientera sig och visuellt se hur man tar sig ut. Precis som andra större skogspartier finns kan de upplevas som barriärer mellan olika områden. Under mörkare delar av dygnet finns beskrivningar av upplevd otrygghet när man inte självklart kan se och bli sedd.

Stadsdelen är välförsörjd med service – här finns i princip allt. Det finns allt från Folkets hus, kultur, till sällanköpsnivå med bilaffärer. Även om det finns offentliga mötesplatser på Ersboda är de färre än man skulle förvänta sig utifrån stadsdelens befolkningsstorlek. Det finns en rad semioffentliga mötesplatser och dessa är rätt utspridda. Stadsdelens centrum puttrar visserligen på och strävar efter att ta en ny riktning men kan delvis sägas vara “lite på undantag”. En utmaning på Östra Ersdoda rör centrumets otydlighet. Här finns Folkets hus och Coop och verksamheterna står axel mot axel med dess entréer vända mot vägen. I dagsläget upplevs platsen och kringområdena emellanåt som otrygg och stökig. Trots att entréerna är vända emot torg- och parkeringsytorna skapas, pga byggnadernas former, prång och otrygga platser. Goda ambitioner rinner ut i otydliga gränser. Här finns plats för innovationer och tydligare ramar för att ge plats för ett tryggare offentligt folkliv.

På västra Ersboda finns familjecentral, öppen förskola, simhall med gym, Ersbodakyrkan kommerciell service och äldreboende. Även om Ersboda är en stadsdel som frekvent besök av andra än Ersbodabor framförallt gällandindustri- och handelsområdet i de södra delarna. Coop forum är en stark social mötesplats som på senare tid kompletterats med Willys. De goda platserna handlar om fotbollsplanerna, ängen för fritid, aktiviteter i de östra delarna med slöjdförening och skolidrottshallen, Folketshus, äventyrslekplatsen, badhuset, koloniområdet och mycket mer.

Flöden och barriärer – fysiska och sociala

Trafikområdena utgör tydliga barriärer och avgränsar stadsdelen i öst, väst och syd. Norr om Ersboda planeras Norrbotniabanan som kommer utgöra ytterligare en fysisk barriär kring stadsdelen. Därtill finns små enskilda barriärer inom området som Cementvägen med flera. Det finns brister i orienterbarhet i vissa korsningar och på grund av gång- och cykeltunnlar. Området har mycket goda bussförbindelser jämfört med andra stadsdelar även om många vill påtala brister kring kollektivtrafiken i stadsdelsdialogen vilket kan vara ett tecken på vikten av kollektivtrafik för Ersbodabor. Även om Ersboda är en stadsdel som frekvent besöks av andra än Ersbodabor finns få besöksanledningar i bostadsområdena. Inom området och i relation till omkringliggande stadsdelar finns tydliga sociala barriärer. Det är ett område med stora demografiska skillnader. Många bostadsområden är introverta där grannskapsenheterna är fysiskt åtskilda från varandra av mindre barriärer. Konsekvensen av en introvert stadsstruktur med gaturum som mest kantas av bilar.

Kulturell närvaro

Ersboda Folkets hus och folkbiblioteket är sedan länge lokaliserade i samma byggnad, vilket erbjuder de i området boende en samlad kulturell mötesplats kännetecknad av mångfald och dynamik. Området är i avsaknad av konstnärliga inslag. Nämnas kan Lars Widenfalks Guardian Angel som står placerad utanför entrén till Ersängsskolan.

Pågående transformation

Transformation har skett för västra Ersbodas industriområde och överlag sker förändring. Dels har industri omvandlits till handel och/eller verksamheter, dels pågår förädling. Steg tas succesivt mot en förbättrad trafikstruktur och detta möjliggör en fortsatt utveckling av blandstad med potential för tillskott av bostäder inom verksamhetsområden. Utvecklingen ger en mer levande stadsdel fler timmar om dygnet, ökar tryggheten, skapar flöden samt minskar barriäreffekter. Potentialer finns också för omvandling av trafikleder till stadsgator.

Fortsättningskurs: Ersboda

Klicka i rutorna för att läsa och lära dig mer om Ersboda.

Innan Ersboda växte fram användes området som jordbruksmark av bönder norr om Umeå. Landshövdingen Gustav Rosén var under 30-talet bekymrad för familjer utan försörjning, varför en plan, som gick ut på att man skulle starta en ny bybildning söder om Ersmark, togs fram. Fem familjer tog möjligheten att genom lån köpa tolv hektar mark vardera och hjälpte varandra att bygga bostäder och ladugårdar som stod klara för inflyttning år 1938.

När Umeå senare växte explosionsartat under 70-talet uppstod ett behov av bostäder till alla nya invånare, och det var nu som det moderna Ersboda föddes; innan dess bestod det till största del barrskogsbevuxna höjdpartier. Under de följande årtiondena kom en ny, närmast självständig stadsdel att växa fram, med radhus, villor och flerfamiljshus i både trä och tegel. Under slutet av 90-talet förlorade västra centrum en stor del av sin kommersiella kraft till handelsområdet i stadsdelens sydvästra hörn.

Vid sydvästra infarten till stadsdelen ligger ett sentida tillägg i bebyggelsestrukturen; ett helt kvarter ägnat åt bilism, men inte ett traditionellt sådant. GreenZone genomsyras av en helthetstanke kring hur modernt byggande på bästa sätt kan kretsloppsanpassas och hushålla med naturens resurser. Här sker en synergi mellan flera integrerade lösningar, utan att ge avkall på funktionalitet och komfort.

De allra flesta delarna är uppbyggda med funktionsseparerande ideal i åtanke, gång och cykeltrafik hänvisas huvudsakligen till särskilda vägar väl separerade rumsligt från biltrafiken och med trädplanterade partier som ger vissa sträckningar allékaraktär. De karaktäristiska bevarade skogstråken som löper genom stadsdelen fungerar som skiljelinjer men även större vägar, som Cementvägen och Ystarvägen, bidrar till en tydlig avgränsning i bebyggelseoch innehållstyper.

Väster om kolbäcksvägen ligger Östra Ersboda. Här är vägsystemet utformat med matargator som ansluter till återvändsgator. Bebyggelsen består framförallt av mindre flerfamiljshus och tät småhusbebyggelse. Närmast kolbäcksvägen i norr är friliggande småhus en vanligare hustyp och boendeform i och med 2010-talets exploatering. Där bostadskvarter möter skog och Björsängesbergets motionsspår är flerfamiljshus placerade med radkaraktär längs med ett gångstråk som knyter dem samman. I dess södra förlängning, där stråket möter Byttgränd, ligger Östra Ersboda centrum. Här övergår kvarter med rätt öppen struktur och högre bebyggelse än omgivningen till tydliga innergårdar - närmast den gröna och öppna Ersbodadalen är husen placerade så att de bildar förhållandevis slutna kvarter.

Mellan Västra och Östra Ersboda, i dalen, ligger de s.k. Tobleronehusen – efter deras triangulära form – lite högre punkthus som fungerar som landmärken i stadsdelen. På andra sidan fältet ger gröna partier bebyggelsen på Västra Ersboda karaktären av enklaver i nord-sydlig riktning, vilket ger invånarna nära tillgång till skog, öppna ytor och idrottsanläggningar. Från dalgången och Östra Ersboda minskar bebyggelsevolymerna mot Gräddvägen, och Västra Ersboda karaktäriseras överlag av samlade grupper eller längor av radhus, tät småhusbebyggelse och mindre flerfamiljshus. I väst ligger Ersboda västra industriområde med dess verksamheter och arbetstillfällen längs Gräddvägen. I områdets mitt samlas högre flerbostadshus kring Ersboda Torg som är en tydlig platsbildning.

Funktionsseparering, låg bebyggelse och stora ytor för bilparkering innebär att tätheten är låg och avstånden längre än de annars varit. Dess storlek har lett till en uppdelning av centrumfunktioner mellan Östra Ersboda centrum och Ersboda Torg, åtskilda av Ersbodadalens öppna fält men sammanhållna av stomlinjenätets höga turtäthet. De gröna partierna som vävs in i stadsdelen kan i viss mån agera särskiljande, men har även en förenande funktion med nära tillgång till friytor och idrottsmöjligheter för Ersbodas alla invånare.

Att målsättningen vid planläggningen var att till stor utsträckning bibehålla landskapets karaktärsdrag har satt sin prägel på området i och med att de betonade skogsbrynen bevarats och sammanhängande skogsområden av kvalitet har använts för att dela upp bebyggelsen i grupper. Detta skapar intrycket av Ersboda som en grön stadsdel med en ständig närhet till närmaste skogsdunge.

Gröna områden utgörs i huvudsak av den omgärdande tall- och granskogen med varierad topografi, utsparad skog och mer eller mindre gröna gårdar. Skogen på Nyåkersberget och Björsängesberget i norr fungerar som stadsdelsskog/motionsskog med elljusspår och stigar, och delar av stadsdelen har kontakt med Ersmarksberget som en tillgång vad gäller gröna kvaliteter – här kan dock Ersboda västra industriområde till viss grad agera som en barriär.

Ersbodaängarna är ett öppet grönområde som löper likt en grön kil mellan Ersängsskolan och Cementvägen. Ängarna utgör ett aktivitetsområde som separerar Östra och Västra Ersboda rumsligt, men samtidigt har potential att förena de båda områdena. Inne i bostadsområdena är det de kringbyggda radhus-/ lägenhetsgårdarna som utgör de gröna platserna. Liksom Västra Ersboda är bebyggelsen planerad så att gårdar bildas, vilka utgör ett frekvent inslag. De gröna mötesplatserna begränsas huvudsakligen till dessa halvprivata gårdar/gårdsformationer inom kvarteren. Här är det möjligt att komplettera med mer offentliga och gemensamma mötesplatser för att stärka stadsdelens kvaliteter.

Just norr om väg 92 med trafikledskaraktär ligger Ersboda södra industriområde, som idag till stora delar är ett handelsområde. Stora Birk ekonomisk förening syftar till att stärka området som besöks- och handelsdestination och innehåller ett brett handelsutbud. Vidare finns Ersboda Västra och Östra industriområde, skilda från bostadskvarteren av större vägar, som innehåller en mångfald av industrier och arbetstillfällen. Delar av industriområdena är ännu inte utbyggda och här finns ny verksamhetsmark att tillgå. Det östra området ligger intill stadens norra entré och utformning av platser och byggnader kommer därför att vara centralt för att välkomna boende och besökare till staden. Överlag har Ersboda ett stort inslag av samhällsservice. Här finns 7–8 förskolor, 3 grundskolor och ett vårdboende med 60 lägenehter. Stadsdelens storlek har lett till en uppdelning av stadsdelens centrumfunktioner. På Östra Ersboda centrum samlas Östra ersbodaskolan, matvaruhandel och förskoleverksamhet kring Folkets hus. Med 1:ans linje västerut passerar resenärerna Ersboda Torg, tidigare Västra Ersboda centrum, som med skola och vård- och omsorgsboende mitt emot varandra, granne med bad och gym, Familjecentral och Ersboda kyrka utgör en knutpunkt för närområdet. Sammantaget är Östra Ersboda centrum och Ersboda Torg betydelsefulla inslag, där offentlig service och mer småskalig verksamhet kompletterar industri och det storskaliga handelsområdet.

Ersboda ligger cirka fem kilometer från centrum och är alltså lokaliserat i utkanten av femkilometerstaden. Flertalet busslinjer – 1:an, 2:an, 5:an och 8:an – förbinder sig med området och täcker i huvudsak upptagningsområdet för samtlig bebyggelse vilket gör stadsdelen väl ansluten till övriga stadsdelar. Sammantaget utgör mer än hälften av alla resor kortare än fem kilometer hållbara resor. Området är välförsörjt med trafikseparerade GC-vägar som ansluter bostadsområdena med varandra och förser oskyddade trafikanter med en säker sträckning med god tillgång till handelsområdet i syd. Högst täthet av offentliga målpunkter återfinns mellan Ersboda torg och Ersängsskolan, men är likväl inte mer än medelhög. För den sportintresserade invånaren ligger många gräs- och grusplaner samt andra typer av idrottsanläggningar förhållandevis centralt i stadsdelen och agerar som kompletterande målpunkter till skolor och platsbildningar.

Sidan publicerades